Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på hur sjukskrivningarna på grund av trafikolyckor kan överföras från den allmänna sjukförsäkringen till den obligatoriska trafikskadeförsäkringen, i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen anvisar till politikområde 19:1 Sjukpenning och rehabilitering 27 385 000 000 kr.
3. Riksdagen anvisar till politikområde 19:2 Förtidspensioner för år 2001 48 696 000 000 kr.
4. Riksdagen anvisar till politikområde 19:4 Arbetsskadeersättningar för år 2001 6 609 000 000 kr.
5. Riksdagen anvisar till politikområde19:8 Allmänna försäkringskassor för år 2001 1 000 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 6 049 000 000 kr.
Politikområde 19:1 Sjukpenning och rehabilitering
Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering ökar dramatiskt sedan några år. Regeringen föreslår inga förändringar för att komma tillrätta med problemen. Ändå räknar regeringen - till skillnad från Riksförsäkringsverket - med att antalet sjukdagar inte skall öka snabbare än arbetskraften. Det förefaller orealistiskt.
Erfarenheten visar att ekonomiska incitament har en stor effekt på antalet sjukdagar. När ersättningen förbättras skjuter sjukskrivningen i höjden och vice versa. Vi föreslår (i motion 2000/01:Sf286) en återgång av ersättningsnivån i sjukförsäkringen till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) samt att en andra karensdag införs den åttonde sjukdagen. Vi föreslår även att SGI beräknas på ett genomsnitt av de senaste 24 månadernas inkomst i stället för som i dag på en antagen kommande inkomst, samt vill genomföra förslaget i utredningen "Förmån efter inkomst" (SOU 1997:85) att SGI räknas upp med basbeloppet som grund.
Genom våra skattesänkningar blir nettoersättningen vid sjukdom i stort sett oförändrad men skillnaden i förhållande till ersättning från arbete ökar.
Benägenheten att utfärda sjukintyg och därmed även sjukförsäkringskostnaderna varierar över landet. Vi föreslår därför (i motion 2000/01:So364) att utbildningen i försäkringsmedicin förbättras för såväl AT- som ST-läkare. Vi tror att det skulle kunna bidra till att minska sjukförsäkringskostnaderna.
En stor del av ökningen av särskilt de långa sjukskrivningarna återfinns i den offentliga sektorn, ofta under diagnoser som stress och "utbrändhet". Vår politik för privata alternativ till verksamheten inom offentlig sektor skulle öka valmöjligheterna för personalen i dessa branscher och därmed kunna bidra till att minska sjukskrivningarna.
För dem som ändå sjukskrivs är det viktigt att snabbt rehabiliteras för att kunna återgå till arbetet. I dag kan människor få vänta i åtskilliga månader på behandling vilket skapar mänskligt lidande och försvårar en återgång till arbetet. Vi föreslår att försäkringskassan skall få det finansiella ansvaret för rehabilitering med möjlighet att upphandla rehabilitering på annat håll än i det egna landstinget. Vi tillskjuter en miljard extra till försäkringskassan för detta ändamål (se nedan).
Vi vill bryta ut sjukskrivningar p.g.a. trafikolyckor ur den allmänna sjukförsäkringen och i stället låta den ingå i den obligatoriska trafikskadeförsäkringen.
Slutligen föreslår vi att havandeskapspenningen flyttas från utgiftsområde 12, politikområde 21:2 "Föräldraförsäkringen" till utgiftsområde 10, politik- område 19:1.
Politikområde 19:2 Förtidspensioner
Många gånger tenderar korta sjukskrivningar att övergå till långa sådana om någon rehabilitering inte kommer till stånd snarast. Långa sjukskrivningar övergår sedan ofta i förtidspensionering. Vi tror att våra åtgärder för att förbättra rehabiliteringen även kommer att resultera i färre antal nya förtidspensionärer.
Politikområde 19:4 Arbetsskadeersättningar
Den skenande utvecklingen av kostnaderna för arbetsskadeersättningar kunde brytas i och med den borgerliga regeringens uppstramning av bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen. Det är därför oroväckande att LO för fram krav på en återgång till de gamla bevisreglerna och att regeringen visar tendenser att vilja tillmötesgå dem. Vi motsätter oss bestämt en ny förändring av bevisreglerna. I stället vill vi se en stegvis reformprocess där arbetsskadeförsäkringen i ett första steg bryts ut ur statsbudgeten och avgifterna anpassas efter arbetsgivarnas benägenhet att orsaka arbetsskador. I ett andra steg vill vi att arbetsskadeförsäkringen privatiseras.
Politikområde 19:8 Försäkringskassorna
En viktig anledning till att människor får vänta på medicinsk rehabilitering som kan göra dem arbetsföra är att sjukvården har andra prioriteringar än försäkringskassan. Medan sjukvården måste prioritera livshotande sjukdomar är det försäkringskassans uppgift att se till att sjukskrivna i arbetsför ålder kan komma tillbaka till arbetslivet. Mot denna bakgrund föreslår vi att försäkringskassan får det finansiella ansvaret för rehabiliteringsfrågor. Det innebär att försäkringskassan skall kunna köpa rehabiliteringstjänster av annat landsting än det egna, av privat företag eller utomlands. Vi anslår 765 miljoner kronor för detta ändamål.
På sikt är det även möjligt att låta privata försäkringsbolag konkurrera med försäkringskassan om att tillhandahålla rehabiliteringsförsäkringar. Viktigt är dock att försäkringsavtalet upprättas mellan arbetstagaren och försäkringsbolaget. På så sätt kan försäkringen följa arbetstagaren när denne byter arbetsgivare.
En annan anledning till att den sjukskrivne får vänta på rehabilitering är att försäkringskassorna inte hinner med att handlägga dessa frågor. I takt med att sjukskrivningarna ökat har rehabiliteringsärendena lagts på hög och personalen fått ägna sig åt rutinärenden som att betala ut sjukpenning. Regeringen har trots olika löften ännu inte tillskjutit några extra resurser. De 200 miljoner kronor som tillförs försäkringskassorna i nästa års budget utgör inga nya pengar utan är en formalisering av tidigare praxis att låta försäkringskassorna använda en del av anslaget sjukpenning och rehabilitering för sin egen administration.
Vi vill anslå 235 miljoner kronor för att försäkringskassorna skall kunna tillsätta 500 nya heltidstjänster.
Stockholm den 3 oktober 2000
Margit Gennser (m)
Gustaf von Essen (m)
Göran Lindblad (m)
Cecilia Magnusson (m)
Margareta Cederfelt (m)
Björn Leivik (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Carl G Nilsson (m)
Leif Carlson (m)