1. Riksdagen beslutar att återgå till icke inkomstprövad änkepension i
folkpensionen.
2. Riksdagen beslutar att förlänga omställningspensionen till tolv månader.
3. Riksdagen beslutar om en höjning av pensionstillskottet med 200
kr/månad år 2001 och 2002.
4. Riksdagen beslutar att fritidshus inte skall medräknas i underlaget för
inkomstprövat bostadstillägg för pensionärer.
5. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom enligt uppställning:
6.
2 Tabell 1: (Anslag Regeringens förslag, kr
Anslagsförändring, kr )
3 Inledning
För såväl pensionärer som övriga medborgare är både ekonomisk trygghet
och en god vård och omsorg av största vikt. Regeringen skriver i årets
budgetproposition: "För regeringen är pensionärernas ekonomiska
standard prioriterad." Denna ekonomiska standard och trygghet för
pensionärerna är enligt vår uppfattning inte tillräcklig. Regeringens
budget är svag inte minst med tanke på de sämst ställda pensionärerna.
Dessa pensionärer är återigen svikna av regeringen. Kristdemokraterna
pekar på flera faktorer som med regeringens politik missgynnar våra
äldre. Äldres köpkraft har jämfört med de yrkesarbetandes försämrats
kraftigt under 1990-talets senare hälft.
Änkepensionens inkomstprövning måste försvinna. Regeringen hävdar i
sin budget att regeringen "kunnat återställa och förbättra de ekonomiska
villkoren för stora grupper, även för alla pensionärer. I föreliggande budget
prioriterar regeringen återigen de sämst ställda pensionärerna". Detta är höga
bekännelser som inte motsvaras av förslag i budgetpropositionen.
Kristdemokraterna vill framhålla betydelsen av att återgå till tolv månaders
efterlevandepension.
Ett annat problem är bostadstillägget för pensionärer. Underlaget för
beräkningen av bidraget skall baseras på permanentboendet. Fritidshus skall
ej räknas in vid inkomstprövning av bostadstillägg. Det är i den permanenta
bostaden man lever och bor. Där finns kostnaderna och eventuellt bidrag hör
dit. Höjda taxeringsvärden på fritidshus får orimliga konsekvenser för denna
grupp av pensionärer.
Ålderspensionerna bör indexregleras så att de följer den allmänna
utvecklingen. Krisårens inskränkningar på detta område måste vara en
parentes. Kristdemokraterna anser att pensionstillskottet bör höjas med 200
kronor per månad utöver regeringens förslag under år 2001 och 2002, för att
de sämst ställda pensionärerna inte skall behöva vänta på förbättringar till år
2003 då den övergångsvisa garantipensionen införs.
Alla har rätt till en trygg ålderdom. Ingen skall på sin ålders höst behöva
oroa sig för sin försörjning. Många människor förväntar sig att statens
åtagande inför kommande pensionering skall vara tillräckligt. Andra
medborgare har tecknat privata pensions- och sjukförsäkringar i övertygelsen
att statens ekonomiska åtaganden inte räcker för den standard man vill ha.
Kristdemokraterna presenterar i sitt budgetalternativ konkreta lösningar
genom att bl.a. förbättra grundavdraget för alla medborgare. Det innebär att
inte bara förvärvsarbetande får ett avdrag utan även pensionärer. Det högre
grundavdraget ger pensionärerna ett bättre ekonomiskt läge än vad som är
fallet om regeringens politik får gälla.
4 Änkepensionen
Även om änkepensionärerna blir färre och färre, möts de av en
oacceptabel nonchalans från regeringen och dess stödpartier. En gammal
grundbult i svensk socialförsäkring, folkpensionens änkepension, måste
återställas och vara helt fri från inkomstprövning.
För nio år sedan beslutade riksdagens partier att de som blivit änkor före
1990 skulle få behålla änkepensionen enligt de gamla reglerna. 1997
avskaffade regeringen och Centerpartiet den möjligheten. 49.000 änkor
berördes av beslutet. Riksrevisionsverket konstaterade i en utredning att drygt
hälften av änkorna förlorade hela folkpensionsdelen, alltså upp till 4.491
kronor i månaden. Beslutet om inkomstprövning måste omedelbart rivas upp.
Många av änkorna som drabbats av denna indragning upplever idag att
regeringen svikit ett sedan mycket lång tid överenskommet avtal.
Statsministern utropade på PRO-kongressen att regeringen nu satsar och rättar
till änkornas situation. Endast 30 miljoner kronor är avsatta i regeringens
budget. Kristdemokraterna anslår 770 miljoner kronor som skall återge
änkorna den utlovade änkepensionen. För 2002 och 2003 avsättes 780
miljoner kronor respektive 790 miljoner kronor i vårt budgetalternativ.
5 Grundavdrag
Regeringen talar om höjt grundavdrag, men den inskränker sig till blygsamma
1.200:- vilket innebär 100:-/månad. Kristdemokraterna har föreslagit att grund-
avdraget höjs till 20.000 kronor per år. Detta skulle hjälpa flera grupper t.ex.
löntagare med deltidsarbete samt sommararbetande ungdomar. Ett höjt grund-
avdrag gynnar även förtidspensionerade.
6 Pensionstillskott
Pensionsöverenskommelsen kommer att förändra förutsättningarna för
pensionstillskott framöver. Antalet pensionärer med behov av
pensionstillskott har under 1990-talet minskat med ungefär 240.000
personer, från c:a 36 % av antalet pensionärer till c:a 20 %.
Förlängningen av den tillfälliga höjningen av pensionstillskottet som
regeringen föreslår innebär en viss förbättring. Kristdemokraterna anser
emellertid att pensionstillskottet under budgetåret 2001 skall höjas med
ytterligare 200 kronor per månad för att omgående förbättra de sämst
ställda pensionärernas situation. När den övergångsvisa garantipensionen
införs, vilket sker år 2003, upphör detta tillskott.
7 Efterlevandepension
Kristdemokraterna vill även när det gäller efterlevandepensionen gå
längre än regeringen, detta med hänsyn till många enskildas situation. Vi
föreslår en förlängning av omställningspensionen till tolv månader.
Resurser måste satsas för att stödja dem som hamnat i sorg och
svårigheter. Därför ser vi med tillfredsställelse att reglerna för barn
mellan 12 och 18 år föreslås förbättras. Det är ett steg i rätt riktning.
Förslaget om att förlänga efterlevandepensioner och efterlevandestöd till
barn under 18 år är således bra. Kristdemokraterna har anslagit 66
miljoner kronor under 2001, och påföljande år ökar detta till 70 resp. 80
miljoner kronor.
8 Bostadstillägg
Allt färre pensionärer har behov av bostadstillägg. Det är glädjande. Men
under inga omständigheter får de äldre som saknar ekonomisk kraft att
själva finansiera en rimlig och normal boendestandard glömmas bort.
Bostadstilläggets tak kommer att höjas från 4.000 kronor till 4.500 kronor
och det särskilda bostadstillägget höjs från 5.200 kronor till 5.700 kronor
under 2001, vilket är aviserat. Kristdemokraterna välkomnar detta.
Förslaget bör lämnas till riksdagen under våren 2001. När hyran är betald
kommer en ensamstående att ha kvar 3.979 kronor per månad och gifta
3.333 kronor per månad var.
När det gäller bostadstillägg anser vi det vara fel att fritidshus skall räknas
in i underlaget. Flera fritidshus har idag ett så högt taxeringsvärde att
förmögenheten omöjliggör bostadstillägg. Det är inte rätt att människor skall
tvingas till försäljning och därmed försämring av livskvaliteten för att erhålla
bostadstillägg. Det är inte ovanligt att pensionärer skaffat sig ett fritidshus
i
unga år. Idag är det taxerade värdet högt med anledning av tomtvärdet, så att
man ofta erhållit en fastighetsförmögenhet. Kristdemokraterna föreslår att
underlaget för fritidshus tas bort och anslår därför 30 miljoner kronor för att
finansiera detta.
I utredningen SOU 1999:33 "Bo tryggt - Betala rätt" föreslås att en
maxtaxa inom äldrevården införs. Som det är nu kan man få betala upp till
20.000 kronor per månad för en plats i särskilt boende, vilket är orimligt högt.
Äldreavgifterna varierar kraftigt mellan olika kommuner och drabbar därför
på ett godtyckligt och orättvist sätt. Det är angeläget med en övre gräns för
denna avgift. Kristdemokraterna har sedan länge agerat till förmån för sänkta
taxor i äldrevården. Maxtaxa i äldrevården är mer angeläget än maxtaxa inom
barnomsorgen. Kristdemokraterna föreslår i en särskild äldremotion "Det
goda livet - hela livet" att enhetstaxa införs.