1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att minska företagens kostnader för sjuklön.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att genomföra förslaget om ett högkostnadsskydd
mot sjuklönekostnader.
Motivering
Sedan början av 1990-talet har arbetsgivaren ett ansvar för att betala
sjuklön till den anställde vid dennes sjukfrånvaro. Den period då
arbetsgivaren ansvarar för sjuklönen - sjuklöneperioden - är för
närvarande 14 dagar men har under några år varit så lång som 28 dagar.
Sjuklönen utgör 80 procent av anställningsförmånerna, dock inte för den
första dagen i perioden som är en karensdag.
Sjukfrånvaron bland de anställda har under 1999 ökat kraftigt efter att ha
legat på en låg nivå ända sedan den ekonomiska krisen under de första åren
under årtiondet. Regeringen har förklarat att den under hösten 1999 ska låta
utreda orsakerna till ökningen för att sedan i vårpropositionen år 2000
återkomma med förslag till åtgärder. Här bör det även noteras att den ökade
frånvaron medför ökade kostnader för företagen, inte minst för de små och
medelstora, eftersom den ökar kostnaderna för sjuklön.
Det är därför viktigt att även vidta åtgärder för att minska företagens
sjuklönekostnader. Det kan handla om att allmänt verka för att sjukfrånvaron
vid arbetsplatserna minskar. Det kan också handla om att se över reglerna om
sjuklön. Flera skäl talar för att dessa kostnader bör minska.
Ett skäl är att underlätta anställningar. Sverige befinner sig för närvarande
i en högkonjunktur och det är väsentligt att vi tar till vara de möjligheter som
denna erbjuder. Det gäller inte minst att öppna möjligheter på
arbetsmarknaden för dem som under lågkonjunkturen varit arbetslösa en
kortare eller längre tid. Ett sätt att uppnå detta är att minska företagens
personalkostnader, t.ex. kostnaderna för sjuklön.
Ett annat skäl är att allmänt stärka soliditeten i företagen. Det är under de
goda åren som företagen måste bygga upp en stark ekonomi för att kunna
klara de svåra år som alltid följer efter en uppgång. Inte minst är det viktigt
att
undvika en lika kraftig nedgång i sysselsättningen som under krisåren 1990
till 1994 då antalet sysselsatta minskade med 535 000 personer, vilket svarar
mot 12 procent av sysselsättningen.
Ett förslag om att minska sjuklönekostnaderna för de värst drabbade
företagen har tagits fram av AGRA-utredningen (Högkostnadsskydd mot
sjuklönekostnader; SOU 1997:142). Förslaget bygger på tanken att företag
aldrig ska tvingas betala mer sjuklön än vad som motsvarar genomsnittet av
sjuklöneutbetalningar. Detta innebär en effektiv riskspridning och är ett klart
bättre alternativ än den offentliga försäkring mot sjuklönekostnader som idag
erbjuds företagen. Förslaget bör därför genomföras.