Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att minska företagens kostnader för sjuklön.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att genomföra förslaget om ett högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader.
Motivering
Sedan början av 1990-talet har arbetsgivaren ett ansvar för att betala sjuklön till den anställde vid dennes sjukfrånvaro. Den period då arbetsgivaren ansvarar för sjuklönen - sjuklöneperioden - är för närvarande 14 dagar men har under några år varit så lång som 28 dagar. Sjuklönen utgör 80 procent av anställningsförmånerna, dock inte för den första dagen i perioden som är en karensdag.
Sjukfrånvaron bland de anställda har under 1999 ökat kraftigt efter att ha legat på en låg nivå ända sedan den ekonomiska krisen under de första åren under årtiondet. Regeringen har förklarat att den under hösten 1999 ska låta utreda orsakerna till ökningen för att sedan i vårpropositionen år 2000 återkomma med förslag till åtgärder. Här bör det även noteras att den ökade frånvaron medför ökade kostnader för företagen, inte minst för de små och medelstora, eftersom den ökar kostnaderna för sjuklön.
Det är därför viktigt att även vidta åtgärder för att minska företagens sjuklönekostnader. Det kan handla om att allmänt verka för att sjukfrånvaron vid arbetsplatserna minskar. Det kan också handla om att se över reglerna om sjuklön. Flera skäl talar för att dessa kostnader bör minska.
Ett skäl är att underlätta anställningar. Sverige befinner sig för närvarande i en högkonjunktur och det är väsentligt att vi tar till vara de möjligheter som denna erbjuder. Det gäller inte minst att öppna möjligheter på arbetsmarknaden för dem som under lågkonjunkturen varit arbetslösa en kortare eller längre tid. Ett sätt att uppnå detta är att minska företagens personalkostnader, t.ex. kostnaderna för sjuklön.
Ett annat skäl är att allmänt stärka soliditeten i företagen. Det är under de goda åren som företagen måste bygga upp en stark ekonomi för att kunna klara de svåra år som alltid följer efter en uppgång. Inte minst är det viktigt att undvika en lika kraftig nedgång i sysselsättningen som under krisåren 1990 till 1994 då antalet sysselsatta minskade med 535 000 personer, vilket svarar mot 12 procent av sysselsättningen.
Ett förslag om att minska sjuklönekostnaderna för de värst drabbade företagen har tagits fram av AGRA-utredningen (Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader; SOU 1997:142). Förslaget bygger på tanken att företag aldrig ska tvingas betala mer sjuklön än vad som motsvarar genomsnittet av sjuklöneutbetalningar. Detta innebär en effektiv riskspridning och är ett klart bättre alternativ än den offentliga försäkring mot sjuklönekostnader som idag erbjuds företagen. Förslaget bör därför genomföras.
Stockholm den 29 september 2000
Inger Strömbom (kd)
Inga Berggren (m)
Marianne Andersson (c)
Holger Gustafsson (kd)
Kenth Skårvik (fp)
Ola Karlsson (m)
Åke Sandström (c)