Översyn av lagstiftning vid adoption av utländska barn
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionens anförs om att en översyn bör göras av
adoptionslagstiftningen.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om organisationen för och av internationella adoptioner. 2
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kostnaderna för adoptioner.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om bistånd.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att adoptionsfrågor skall ingå i alla yrkesutbildningar som
syftar till arbete med barn. 3
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om information. 2
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att mer forskning behövs om adoptivbarnens utveckling och
levnadsvillkor. 2
8.
1 Yrkande 1 hänvisat till LU.
2 Yrkandena 2, 6 och 7 hänvisade till SoU.
3 Yrkande 5 hänvisat till UbU.
Motivering
Varje år adopteras cirka 1 000 utländska barn i Sverige. Genom
internationella adoptioner får barn som behöver ett nytt hem komma till
svenska hem. De är efterlängtade barn. De flesta barn får det mycket bra i
Sverige. De kommer dock oftast från svåra förhållanden och har att
bearbeta många separationer och andra svårigheter.
Internationella adoptivbarn lever i en speciell situation och har därmed
också speciella behov som måste uppfyllas.
Idag arbetar olika auktoriserade organisationer med adoptioner i Sverige.
En statlig myndighet har översynen över organisationerna samt bevakar noga
vad som sker inom detta område såväl i Sverige som i givarländerna. Det är
nödvändigt att blivande adoptivföräldrar får den hjälp som behövs för att
adoptioner skall gå rätt till. De måste få en sakkunnig och korrekt information
och hjälp med formella utlandskontakter på ett riktigt sätt. När adoptioner
minskar i antal i Sverige finns det också anledning att se över hur många
organisationer som ska finnas och vilka krav som dessa måste uppfylla för att
kunna hantera adoptioner på ett sakkunnigt sätt.
Kostnaderna för familjerna som väljer att adoptera barn har stigit drastiskt
de senaste åren och kraven kommer på mer bidrag. Bidragen måste
naturligtvis följa den kostnadsutveckling som sker inom området. Men det
finns även ett behov att se över vad som är anledning till att kostnaderna ökar.
Det finns anledning att se över och ta ställning till hur biståndsgivningen
ska ske till de länder som barnen kommer ifrån. Det är kanske lämpligt att det
är ett område som bäst sköts av länderna sinsemellan, så inte sådana
kostnader betalas över adoptionskostnader som enskilda adoptionsfamiljer
själva står för.
Kunskapen om adoptioner och adoptivbarnens levnadsförhållanden är
bristfällig på de flesta håll i vårt samhälle. Det behövs mer av information och
diskussion samt inte minst mer svensk forskning om adoptioner.
Internationella adoptioner är mycket betydelsefullt och positivt för vårt
samhälle. Det finns all anledning att se till så att utvecklingen fortsätter på
ett
bra sätt. Av den anledningen så behövs en genomgripande översyn av
adoptionslagstiftningen samt en satsning på kunskap och forskning på detta
område.