1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se
över hur det nya pensionssystemets utfall kan göras mer könsneutralt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett mer jämlikt arbetslivsmönster och sex timmars
arbetsdag.1
3.
1 Yrkande 2 hänvisat till AU.
2 Inledning
Sammanställning av pensionsutfallet i det orange kuvertet visar att
kvinnor i genomsnitt får 20 % lägre offentlig pension än män i det nya
pensionssystemet, detta trots att kvinnor arbetar lika mycket som män.
Premiepensionens och de privata pensionsförsäkringarnas betydelse
kommer att förstärka denna orättvisa. Vänsterpartiet uppmärksammade
problematiken tidigt i pensionsarbetsgruppens arbete. Det var en
bidragande orsak till att Vänsterpartiet reserverade sig mot det nya
pensionssystemet.
Naturligtvis finns det också vinnare i det nya systemet; de som inte föder
barn och går ner i arbetstid, de som inte utbildar sig till bibliotekarier,
sjuksköterskor och förskollärare, de som inte har förslitande arbetsuppgifter
utan som kan arbeta heltid till 70 års ålder med bibehållen hög lön. De blir
vinnarna i pensionsspelet.
3 Kvinnors och mäns arbetslivsmönster
Kvinnor får generellt sett lägre pension till följd av att deras
arbetslivsmönster skiljer sig från männens. Kvinnor utför mer obetalt
arbete och har därför mindre utrymme för lönearbete. Kvinnor arbetar
oftare än män deltid och betalar därmed för sin egen arbetstidsförkortning
med lägre lön och pension. Situationen försvåras även av att kvinnor
lönediskrimineras. Genom pensionsreformen får kvinnor bära
ekonomiska konsekvenser av strukturella problem som vi ännu inte
lyckats lösa gemensamt.
Det nya pensionssystemet är konstruerat efter att individer skall
"maximera" sin lön och sin andel av det betalda arbetet. Det är särskilt
problematiskt, eftersom samhället inte skulle fungera om alla vuxna invånare
agerade på detta sätt. En stor del av vårt samhällsnyttiga arbete utförs
obetalt.
Detta obetalda arbete, som till största delen utförs av kvinnor, konkurrerar ut
möjligheten till betalt arbete. Mot denna bakgrund är det hårresande att vissa
av partierna bakom pensionsuppgörelsen samtidigt propagerar för politiska
förslag som vårdbidrag och barnpeng, förslag som skulle resultera i att
kvinnornas andel av det betalda arbetet minskade ytterligare och kvinnors
löneutveckling blev sämre än i dag.
4 Förhöjd pensionsålder
Det nya pensionssystemet skall motivera arbetstagare att arbeta längre
och därigenom få högre pension. Meningen är att den som går i pension
tidigt inte skall få ut mer i pension under sin återstående levnad än den
som går i pension sent. Reglerna uppges vara helt neutrala och anpassade
till vad som är försäkringsmatematiskt riktigt. Problemet är bara att våra
arbetsplatser, vår arbetsmiljö, våra löner och arbetsfördelningen inte är
anpassade till försäkringsmatematiken. Dessa faktorer minskar
människors valmöjligheter. Människor med låga löner, förslitande
arbetsuppgifter och med stor andel dubbelarbete orkar sällan arbeta till 65
års ålder. Dessa människor är ofta kvinnor.
5 Förslag till förändring
Det nya pensionssystemet är uppbyggt efter mäns sätt att organisera sitt
arbete och därmed anpassat efter ett manligt arbetslivsmönster.
Förutsättningen för att kvinnor skall kunna få en pension som är möjlig
att leva på är att hela samhället förändras i grunden. Män måste avstå lön
och utföra en större del av det obetalda arbetet. Sex timmars arbetsdag är
ett angeläget tillvägagångssätt för att uppnå ett mer jämlikt
arbetslivsmönster. Situationen är emellertid så alarmerande att regeringen
bör tillsätta en utredning i syfte att identifiera möjliga förändringar av det
nya pensionssystemet som kan göra dess utfall mer könsneutralt.