Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ta bort möjligheten att växla in livränta mot kapitalbelopp.
2 Inledning
Vänsterpartiet har under flera år motionerat angående en orättvisa i
systemet för livränta. Problematiken uppstår när livränta växlas in mot ett
kapitalbelopp. Ett kapitaliseringsvärde för livräntan beräknas då med
beaktande av genomsnittlig medellivslängd. Det finns sedan speciella
bestämmelser vad gäller samordning av livränta och pension. Uttaget av
kapitalbelopp innebär att den framtida pensionen minskas. Eftersom
återbetalningsbeloppet bestäms utifrån den förväntade medellivslängden
får en person som lever längre än så betala tillbaka mer än han eller hon
erhållit i kapitalbelopp. Vänsterpartiet anser att detta är en olycklig
konsekvens av lagstiftningen. Vänsterpartiet anser att ingen skall behöva
betala tillbaka mer än vad han eller hon en gång fått ut i form av
kapitalbelopp.
3 Argument för att avstyrka motionens krav
Riksdagen har tidigare avslagit motionerna med följande resonemang.
Utbyte av större livräntor mot engångsbelopp sker med återhållsamhet,
medan utbyte lättare sker när det gäller låga livräntor. Enligt utskottet får
livräntetagaren, förutom uppgift om beloppets storlek, även uppgift om
vad engångsutbetalningen kommer att medföra i framtiden beträffande
avdrag från pension. Utskottet betonar vikten av att livräntetagare görs
medvetna om effekterna på pensionens storlek. Själva avdraget är tre
fjärdedelar av månadsbeloppet, dock med vissa spärregler. Det avdrag
som efter engångsutbytet görs från pensionen ökar inte vid förändring av
basbeloppet utan beräknas på det ursprungliga månadsvisa
livräntebeloppet.
Vidare har angivits att engångsbeloppet i huvudsak är beräknat enligt
försäkringsmässiga principer och i förhållande till samtliga livräntetagare som
får engångsbelopp. Utskottet kan därför inte se någon enkel lösning på
problemet, särskilt som det fortfarande förekommer att yrkesskadelivräntor
byts ut mot engångsbelopp. En förändring kommer även att beröra det nya
pensionssystemet, eftersom i princip samma samordningsregler skall gälla i
det systemet.
4 Argument för en ändring
Vänsterpartiet anser att det finns anledning att upprepa kraven från de
tidigare motionerna. Det faktum att utbyte av livränta till kapitalbelopp
sker med viss återhållsamhet ger ingen garanti mot att enskilda individer
tvingas återbetala mer än de fått ut i kapitalbelopp.
Beträffande informationen om rådande regelsystem anser Vänsterpartiet att
det är bra att utskottet betonat vikten av att livräntetagare görs medvetna om
effekterna på pensionens storlek. Rådande regelsystem är dock svårt att förstå
och det ställer stora krav på informationsmaterialets pedagogiska kvalitet.
Vänsterpartiet menar att det tidigare funnits betydande brister i den
information som givits blivande livräntetagare. Det finns därför i dag
människor i systemet som inte har fått någon utförlig information. Slutligen
så ger inte heller ett bra informationsunderlag någon garanti mot att den
enskilda individen tvingas återbetala mer än han eller hon fått ut i
kapitalbelopp.
Utskottet framför att beräkningarna sker enligt försäkringsmässiga
principer och man därför inte ser någon enkel lösning på problemet. De
försäkringsmässiga principerna innebär i praktiken att en person som erhållit
kapitalbelopp och lever längre än medellivslängden skall vara med och betala
den skuld som uppstår när någon som erhållit kapitalränta dör innan denne
uppnått medellivslängd.
5 Förslag till förändring
Det är Vänsterpartiets mening att systemet för återbetalning av livränta
som växlats in mot kapitalbelopp måste förändras. Ingen individ skall
behöva betala tillbaka mer än vad han eller hon en gång fått ut i form av
kapitalbelopp. Det är särskilt angeläget eftersom livränta utgår för att
täcka individens inkomstförlust på grund av arbetsskada. Vänsterpartiet
anser därför att regeringen bör överväga att ta bort möjligheten att växla
in livränta mot ett kapitalbelopp.