Riksdagen begär att regeringen utfärdar tilläggsdirektiv till utredningen
om sjukförsäkring enligt vad i motionen anförs om tillsyn över
försäkringsläkarnas arbete.
2 Inledning
Enligt lagen om allmän försäkring skall försäkringsläkaren bistå
försäkringskassan med medicinsk sakkunskap. Försäkringsläkaren skall
även verka för ett gott samarbete mellan försäkringskassan och de läkare
som är verksamma inom försäkringskassans verksamhetsområde. Enligt
försäkringsläkare själva utgörs deras arbetsuppgifter ofta av att göra en
objektiv samfälld bedömning av de utlåtanden som finns i
arbetsskadeärenden.
Vänsterpartiet har tidigare framfört kritik mot systemet med
försäkringsläkare. Dessa läkare avvisar alltför ofta utredningar som gjorts av
skyddsingenjörer och företagsläkare, personer med kunskap om arbetsplatsen.
Försäkringsläkarens ställningstagande sker utifrån en kompetens som
allmänläkare, och avvisandet är ett underkännande av andra läkares
kompetens. Trots att försäkringsläkarna inte ska lämna förslag till beslut blir
deras omdömen ofta mycket styrande i beslutsprocessen - detta på grund av
att nämndens ledamöter inte har samma grad av medicinsk kompetens. Även
fackförbund har varit kritiska till försäkringsläkarnas roll vid till exempel
handläggning av arbetsskador.
Riksförsäkringsverket anser att det är viktigt att den försäkringsläkare som
konsulteras i ett arbetsskadeärende har god kunskap om den medicinska
vetenskapens ståndpunkt beträffande den skadebringande effekten av en viss
faktor i arbetet. Försäkringsläkaren skall även kunna uttala sig om vilka skäl
som talar för och mot ett samband. RFV anser även att försäkringsläkaren vid
behov bör samråda med medicinsk specialistkompens.
Riksförsäkringsverket genomförde under år 1998 en granskning av
beslutsunderlag och beslut i arbetsskadeärenden på samtliga
försäkringskassor. RFV konstaterade i sin rapport att det föreligger allvarliga
brister i ärendehanteringen. Bland annat så fann de brister i kvaliteten i det
medicinska underlaget. Detta underlag innefattar även försäkringsläkares
yttrande. Resultatet av granskningen tyder även på bristande kompetens hos
vissa av de försäkringsläkare som anlitats i arbetsskadeärenden.
3 Tillsyn
Försäkringsläkares hantering av ärenden har vid flera tillfällen anmälts till
Justitieombudsmannen. JO avfärdar regelmässigt dessa anmälningar med
hänvisning till att försäkringsläkaren är en av kassan anlitad konsult som
inte har någon beslutsfunktion samt att personer som är missnöjda kan
överklaga beslut.
I lagen om allmän försäkring anges att det skall finnas försäkringsläkare
vid varje försäkringskassa, vilket torde innebära att försäkringsläkaren i sin
tjänst verkställer myndighetsutövning. Det kan därför ifrågasättas om
försäkringsläkare, oavsett anställningsformen, enbart är en löst ansluten
konsult.
Socialstyrelsens författning slår fast att det arbete en läkare utför på
uppdrag av försäkringskassan inte faller inom legitimationens ansvarsområde.
Det innebär att försäkringsläkarnas bedömning inte kan prövas av
Socialstyrelsen, något som kan ifrågasättas eftersom försäkringsläkarnas
bedömningar i praktiken kan konkurrerar med den patientansvarige läkarens
synpunkter.
4 Förslag till beslut
Rådande situation innebär att tillsynen över försäkringsläkarnas arbete
brister. Det är ett hot mot rättssäkerheten. Det är särskilt problematiskt
eftersom ingen annan inom försäkringskassans organisation förväntas ha
samma grad av medicinsk kompetens. Dessutom har det visat sig att
försäkringsläkarna i vissa fall får en alltför framträdande roll i ärendens
beredning. Det är därför angeläget att rådande situation granskas i syfte
att öka rättssäkerheten för medborgarna. Den pågående utredningen om
sjukförsäkringen bör därför få ett tilläggsdirektiv som syftar till att utreda
och föreslå möjliga lösningar på problemet.