1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen utfärdar tilläggsdirektiv till utredningen om sjukförsäkring enligt vad i motionen anförs om tillsyn över försäkringsläkarnas arbete. 2 Inledning
Enligt lagen om allmän försäkring skall försäkringsläkaren bistå försäkringskassan med medicinsk sakkunskap. Försäkringsläkaren skall även verka för ett gott samarbete mellan försäkringskassan och de läkare som är verksamma inom försäkringskassans verksamhetsområde. Enligt försäkringsläkare själva utgörs deras arbetsuppgifter ofta av att göra en objektiv samfälld bedömning av de utlåtanden som finns i arbetsskadeärenden.
Vänsterpartiet har tidigare framfört kritik mot systemet med försäkringsläkare. Dessa läkare avvisar alltför ofta utredningar som gjorts av skyddsingenjörer och företagsläkare, personer med kunskap om arbetsplatsen. Försäkringsläkarens ställningstagande sker utifrån en kompetens som allmänläkare, och avvisandet är ett underkännande av andra läkares kompetens. Trots att försäkringsläkarna inte ska lämna förslag till beslut blir deras omdömen ofta mycket styrande i beslutsprocessen - detta på grund av att nämndens ledamöter inte har samma grad av medicinsk kompetens. Även fackförbund har varit kritiska till försäkringsläkarnas roll vid till exempel handläggning av arbetsskador.
Riksförsäkringsverket anser att det är viktigt att den försäkringsläkare som konsulteras i ett arbetsskadeärende har god kunskap om den medicinska vetenskapens ståndpunkt beträffande den skadebringande effekten av en viss faktor i arbetet. Försäkringsläkaren skall även kunna uttala sig om vilka skäl som talar för och mot ett samband. RFV anser även att försäkringsläkaren vid behov bör samråda med medicinsk specialistkompens.
Riksförsäkringsverket genomförde under år 1998 en granskning av beslutsunderlag och beslut i arbetsskadeärenden på samtliga försäkringskassor. RFV konstaterade i sin rapport att det föreligger allvarliga brister i ärendehanteringen. Bland annat så fann de brister i kvaliteten i det medicinska underlaget. Detta underlag innefattar även försäkringsläkares yttrande. Resultatet av granskningen tyder även på bristande kompetens hos vissa av de försäkringsläkare som anlitats i arbetsskadeärenden.
3 Tillsyn
Försäkringsläkares hantering av ärenden har vid flera tillfällen anmälts till Justitieombudsmannen. JO avfärdar regelmässigt dessa anmälningar med hänvisning till att försäkringsläkaren är en av kassan anlitad konsult som inte har någon beslutsfunktion samt att personer som är missnöjda kan överklaga beslut.
I lagen om allmän försäkring anges att det skall finnas försäkringsläkare vid varje försäkringskassa, vilket torde innebära att försäkringsläkaren i sin tjänst verkställer myndighetsutövning. Det kan därför ifrågasättas om försäkringsläkare, oavsett anställningsformen, enbart är en löst ansluten konsult.
Socialstyrelsens författning slår fast att det arbete en läkare utför på uppdrag av försäkringskassan inte faller inom legitimationens ansvarsområde. Det innebär att försäkringsläkarnas bedömning inte kan prövas av Socialstyrelsen, något som kan ifrågasättas eftersom försäkringsläkarnas bedömningar i praktiken kan konkurrerar med den patientansvarige läkarens synpunkter.
4 Förslag till beslut
Rådande situation innebär att tillsynen över försäkringsläkarnas arbete brister. Det är ett hot mot rättssäkerheten. Det är särskilt problematiskt eftersom ingen annan inom försäkringskassans organisation förväntas ha samma grad av medicinsk kompetens. Dessutom har det visat sig att försäkringsläkarna i vissa fall får en alltför framträdande roll i ärendens beredning. Det är därför angeläget att rådande situation granskas i syfte att öka rättssäkerheten för medborgarna. Den pågående utredningen om sjukförsäkringen bör därför få ett tilläggsdirektiv som syftar till att utreda och föreslå möjliga lösningar på problemet.
Stockholm den 29 september 2000
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Kalle Larsson (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Claes Stockhaus (v)
Alice Åström (v)