Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att statens roll i handlingsplanen mot rasism måste förändras enligt vad i motionen anförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att flyktingpolitiken ger viktiga signaler vad gäller människors lika värde och att Sverige därför skall verka kraftfullt i EU för en solidarisk och human flyktingpolitik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att könsperspektivet måste få ett större genomslag i frågor som rör rasism, främlingsfientlighet och homofobi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att även bisexuella och transpersoner bör omfattas av handlingsplanen mot rasism, främlingsfientlighet. homofobi och diskriminering.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att riksdagen ser positivt på en förändring av grundlagen för att stärka skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning enligt vad i motionen anförs.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lagen om hets mot folkgrupp skall utvidgas så att den även omfattar hets på grund av sexuell läggning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att riksdagen avvisar satsningen på en stiftelse som skall inrättas under namnet Artister mot nazister.
Inledning
Skrivelsen är viktig och angelägen. Kampen mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering är en uppgift för hela samhället. Mycket av det som framförs är bra och sådant som Vänsterpartiet drivit under många år. Vi välkomnar insikten om att det är insatser inom den generella politiken som är avgörande för hur kampen mot grogrunden för ifrågasättande av alla människors lika värde kan lyckas. I stora stycken är det lätt att instämma i den beskrivning av problematiken som regeringen gör i skrivelsen och betoningen av frågornas vikt.
Flera av de konkreta förslagen är också sådant som Vänsterpartiet tidigare lyft fram och som regeringen nu valt att ta intryck av. Hit hör exempelvis tanken om en samlad diskrimineringslagstiftning och samordning av de ombudsmän som ligger under regeringen och utvidgandet av lagen om hets mot folkgrupp. Vi noterar också att regeringen tagit intryck av våra ansträngningar att inbegripa homofobi i det arbete man avser genomföra - det har tidigare i stor utsträckning saknats.
Detta sagt återstår ett antal synpunkter från Vänsterpartiets sida i anslutning till skrivelsen. Vissa är av mer övergripande karaktär - andra högst konkreta. Vi väljer därför att i denna motion lyfta fram förslag för att komplettera handlingsplanen och i några fall som invändningar mot hur den nu är formulerad.
Statens roll i handlingsplanen
En bodelning bör göras mellan vad som är statens uppgift och vad som är partiers, frivilligorganisationers och enskildas uppgift i det kommande arbetet. Det bör tydligt anges att staten genom sina myndigheter direkt skall motarbeta diskriminering - det vill säga handlandet att diskriminera någon annan människa. När det gäller rasism och främlingsfientlighet handlar det om åsikter och människosyn varför det är principiellt problematiskt och sällan särskilt effektivt att staten på ett direkt sätt arbetar mot dessa. Principiellt är det problematiskt eftersom det knappast kan sägas vara statens uppgift att på ett direkt sätt påverka människors åsikter och uppfattningar. Skolan och utbildningssystemet innehar dock i en mening en särställning mot bakgrund av möjligheten att med allsidig belysning och utifrån formandet av kritiskt tänkande och självständiga elever och studenter samtidigt stärka demokratiska värderingar och en humanistisk människosyn. Statens roll är dock inte som direkt opinionsbildande i åsiktsfrågor. Istället bör statens uppgift vara att motverka orsakerna till uppkomsten av rasism, främlingsfientlighet och homofobi och på sin höjd sprida kunskap om verkliga fakta - men inte att försöka påverka människors åsikter på ett direkt sätt. Denna uppgift - att med argument, energi och engagemang driva opinion mot rasism, främlingsfientlighet och homofobi - bör staten snarare ge partier, frivilligorganisationer och enskilda goda förutsättningar att sköta. Denna insikt bör få betydelse för uppläggningen av det kommande arbete som föreslås i handlingsplanen. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Statlig rasism och myndighetsdiskriminerin g
Vänsterpartiet inser att en skrivelse som behandlar rasism, främlingsfientlighet och homofobi måste avgränsas. Sålunda kan vi instämma i att flyktingpolitiken inte behandlas i sak i den för riksdagen framlagda skrivelsen. Vi tycker dock att det är viktigt att det klart framgår att t.ex. flyktingpolitiken ger viktiga signaler vad gäller människors lika värde. Det är viktigt att påpeka att om alla människors lika värde ska kunna hävdas och diskriminering kunna motarbetas och orsakerna till rasism, främlingsfientlighet och homofobi ska kunna bekämpas måste en generös flyktingpolitik bedrivas. Den solidaritet som medborgarna förväntas känna med varandra måste motsvaras av en liknande solidaritet i synen på dem som flyr från sitt land och söker en tillflykt i Sverige. Den förda migrationspolitiken förs idag, i Sverige såväl som inom EU, i en helt annan anda - en anda av intolerans, inhumanitet och bristande solidaritet. Detta har Vänsterpartiet vid ett flertal tillfällen påpekat.
Exemplen kan mångfaldigas: I skrivelsen behandlas under handlingsplanen särskilt romernas utsatta situation och att regeringen har för avsikt att initiera ett arbete för att förebygga och motverka diskriminering av romer. Men när signalerna från invandrarmyndigheterna samtidigt är att romerna inte ska kunna söka skydd och en fristad i Sverige blir bilden falsk. I handlingsplanen anges att alla människor har ett lika värde, men när väntetiderna för besked om uppehållstillstånd för många är fyra-fem år ger det helt andra signaler och när människor utvisas till förföljelse i sina hemländer ekar handlingsplanens ord om kamp mot främlingsfientlighet tomma.
Denna situation innebär att det blir ett rent dubbelspel att samtidigt tala om kampen för alla människors lika värde på hemmaplan - och det ger rasistiska organisationer argument och grogrund för sin propaganda. Vi menar därför att det är på sin plats att riksdagen än en gång uttalar det som angavs vid inträdet i EU: "Sverige skall i EU kraftfullt verka för en solidarisk och human flyktingpolitik." Det bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Införliva könsperspektivet
Det är vidare rimligt att skrivelsen avgränsas till att inte behandla diskriminering p.g.a. kön. Men det är inte samma sak som könsblindhet. Att blunda för att kvinnor och män med annan etnicitet än majoritetssamhället drabbas olika av rasism och främlingsfientlighet leder till ytterligare förtryck av invandrade kvinnor. Att blunda för manliga respektive kvinnliga homosexuellas ofta olika situation vad gäller homofobi leder bara till ett osynliggörande. Att inte se att kvinnor och män i de rasistiska och främlingsfientliga organisationerna fyller olika roller är att inte kunna hitta utvägar för alla ur dessa miljöer. Framför allt är detta angeläget när det gäller det kommande arbetet, där vi menar att det saknas i redogörelsen för de åtgärder som föreslås vidtas. Enligt Vänsterpartiet är det viktigt att lyfta fram det faktum att det, även vad gäller rasism, främlingsfientlighet och homofobi, finns ett könsperspektiv - och inte bara att nämna det i förbifarten. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Synliggör bisexuella och transpersoner
Regeringen anger på flera ställen i skrivelsen att homofobi skall bekämpas, vilket Vänsterpartiet ser som utmärkt. Vi menar dock att det är viktigt att inte osynliggöra bisexuella och transpersoner som också de drabbas av fördomar och diskriminering. Därför bör också dessa grupper ingå i de diskussioner som förs inom ramen för värdegrunden i skolan, i prioriteringen inom rättsväsendet och i utbildningen av nyckelpersoner som anges i handlingsplanen. Också detta arbete bör bedrivas med ett uttalat könsperspektiv. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Förändringar i grundlagen för att stärka skyddet mot diskriminering
Behovet av en skärpt lagstiftning när det gäller skydd för den utsatta situation som människor befinner sig i på grund av sin sexuella läggning är angelägen. Det är viktigt att se att brott med rasistiska och främlingsfientliga förtecken på många sätt liknar brott med homofoba - och att dessa kan ta sig nog så grymma uttryck. Grundlagskommittén har nyligen lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2001:19) till regeringen, och man föreslår där en utvidgning av grundlagen som innebär att det "allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person". I avvaktan på att regeringen återkommer med förslag med anledning av betänkandet avstår vi här från att föreslå denna skrivning, men vill gärna framhålla att vi ser förändringen som önskvärd. Den är dock inte tillräcklig. I 2 kap. 16 § RF anges: "Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön ..." Vänsterpartiet anser att till denna skrivning bör föras formuleringen "eller sin sexuella läggning". Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Utvidga lagen om hets mot folkgrupp
Vänsterpartiet välkomnar vidare att regeringen i skrivelsen öppnar för möjligheten att också homosexuella skall inbegripas i lagen om hets mot folkgrupp. Vi menar dock att det inte är tillräckligt, utan vill komplettera lagen om hets mot folkgrupp genom ytterligare vidgning för att gälla också bisexuella. Vi anser därför att regeringen i pågående beredning av ny lagstiftning utgår ifrån att lagen skall utvidgas på ett sådant sätt att lagen om hets mot folkgrupp skall utvidgas till att gälla hets på grund av sexuell läggning. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
Avvisa jippokampanjer
I enlighet med det resonemang som förs ovan om statens roll i det kommande arbetet noterar vi det anmärkningsvärda i att så lite av det hittills utförda arbetet som beskrivs i skrivelsen utvärderats på ett rimligt sätt. Regeringen visar visserligen en medvetenhet om att utvärderingen av kommande satsningar måste förbättras - men det är ändå mot den bakgrunden märkligt att regeringen vill kasta sig vidare in i satsningar vars effekt för att motverka rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering på goda grunder kan ifrågasättas. Vänsterpartiets uppfattning är att det inte är verkningsfullt - och ibland kontraproduktivt - att driva dessa angelägna frågor i form av kampanjer eller jippon. Det ger snarare ett intryck av att frågorna har enkla lösningar än visar fram den verkliga bilden av komplexa samhällsföreteelser som dessa fördomar speglar. Vi vill med detta säga att vi visserligen inte motsätter oss manifestationer och musikgalor för att ge det etablerade samhället och människor i allmänhet forum att visa sin tro på människors lika värde, men att vi inte anser det vara en angelägen uppgift för staten att bistå i riktade bidrag. Satsningen på en stiftelse som skall inrättas under namnet "Artister mot nazister" bör därför avvisas, vilket riksdagen bör ge regeringen tillkänna.
Stockholm den 22 februari 2001
Kalle Larsson (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Claes Stockhaus (v)
Carlinge Wisberg (v)
Alice Åström (v)