Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se
över beräkningen av pensionsrätt vid utbetalning av ackumulerad
inkomst.
2 Inledning
Den nya allmänna pensionen grundar sig på livsinkomst. Det betyder att
allt som arbetstagaren tjänat från och med sexton års ålder ligger till
grund för hur mycket individen får i pension. Varje intjänad krona blir
viktig. Ju mer en person tjänar och ju längre hon eller han jobbar, desto
högre blir pensionen.
Men arbetstagaren kan bara tjäna in till den allmänna pensionen upp till ett
visst tak varje år, och det taket (tak för pensionsgrundande inkomst) är 7,5
basbelopp. Om en person tjänar mer än så blir inte det överskjutande beloppet
pensionsgrundande.
Även andra typer av inkomster än lön för arbete ger rätt till pension. Alla
inkomster som arbetstagaren betalar skatt för, exempelvis sjukpenning,
föräldrapenning och livränta, är också pensionsgrundande.
Ett belopp som motsvarar 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten
går varje månad till en pensionsavgift. Av dessa 18,5 % går 16 procentenheter
till att betala pensionen åt dagens pensionärer. För de pengarna får individen
pensionsrätter, som visar att pensionssystemet är skyldigt henne eller honom
pengar. Pengarna får personen tillbaka i form av inkomstpension den dagen
hon eller han själv blir pensionär.
Det som är kvar, 2,5 procentenheter, betalas in på ett individuellt
premiepensionskonto och arbetstagaren kan själv bestämma hur pengarna ska
placeras.
3 Pensionsrätt och beskattning vid
ackumulerad inkomst
Det finns verkligheter som inte låter sig anpassas till den nya allmänna
pensionen och dess principer. Problem kan till exempel uppstå när en
individ erhåller ackumulerad inkomst. En ackumulerad inkomst är en
inkomst som hänför sig till flera år men som beskattas vid ett tillfälle.
För att exemplifiera problematiken kan vi tänka oss följande situation. En
arbetstagare anmäler en arbetsskada. Handläggningen av ärendet drar ut på
tiden. Först efter tre år godkänns arbetsskadan och livränta utgår med ett
belopp som motsvarar förlorad inkomst för de tre åren som gått.
För att undvika tröskeleffekter vid den statliga inkomstbeskattningen för
inkomst av tjänst kan personen få särskild skatteberäkning för sådan
ackumulerad inkomst. Beräkningen sker på ett schablonmässigt sätt genom att
den ackumulerade inkomsten delas upp på det antal år den hänför sig till.
Eftersom den kommunala inkomstskatten är proportionell omfattar
bestämmelserna bara den statliga inkomstskatten. Inte heller uttaget av sociala
avgifter eller av särskild löneskatt påverkas.
Vid beräkning av pensionsrätt används kontantprincipen, vilket innebär att
man enbart tar hänsyn till inkomsten det år den betalas ut. Inkomsten för
individen slår med stor sannolikhet i taket för pensionsgrundande inkomst det
år den ackumulerade inkomsten betalas ut.
4 Konsekvenser för individen
Individen förlorar idag pensionsrätt när handläggningen av
arbetsskadeärenden drar ut på tiden. Det är särskilt otillfredställande
eftersom livsinkomstprincipen är vägledande i det nya pensionssystemet.
Dessutom har individen liten möjlighet att påverka handläggningstiden.
Av Riksförsäkringsverkets årsredovisning 1999 framgår att
genomströmningstiderna gällande handläggning av arbetsskadelivränta är
mycket långa och de fortsätter att stiga. Livräntan är den förmån som har
längst genomströmningstid av alla förmåner som mäts.
Till följd av brister i statistikunderlaget har det varit svårt att göra en
fördelningspolitisk analys av situationen. Handläggningstiderna redovisas inte
uppdelat på kön. Det har inte heller gått att få fram information uppdelad efter
inkomstläge.
5 Förslag till förändring
Vänsterpartiet anser att pensionsrätt skall kunna beräknas retroaktivt då
livränta utgår som ackumulerad inkomst. Den ackumulerade inkomsten
skall delas upp på det antal år den hänför sig till. Varje årsbelopp skall
sedan generera pensionsrätt. En sådan förändring bör även omfatta
personer som redan erhållit livränta som ackumulerad inkomst och
därmed förlorat pensionsrätt. Troligen behöver därtill en förändring göras
så att den särskilda beskattningsregeln vid ackumulerad inkomst även
omfattar pensionsavgiften. Eftersom ackumulerad inkomst utbetalas av
flera skäl och det finns behov av samordning mellan skattesystemet och
pensionssystemet måste frågan belysas ytterligare innan en förändring i
enlighet med motionens intention föreslås. Vänsterpartiet föreslår därför
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över
beräkningen av pensionsrätt vid utbetalning av ackumulerad inkomst.