1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över beräkningen av pensionsrätt vid utbetalning av ackumulerad inkomst. 2 Inledning
Den nya allmänna pensionen grundar sig på livsinkomst. Det betyder att allt som arbetstagaren tjänat från och med sexton års ålder ligger till grund för hur mycket individen får i pension. Varje intjänad krona blir viktig. Ju mer en person tjänar och ju längre hon eller han jobbar, desto högre blir pensionen.
Men arbetstagaren kan bara tjäna in till den allmänna pensionen upp till ett visst tak varje år, och det taket (tak för pensionsgrundande inkomst) är 7,5 basbelopp. Om en person tjänar mer än så blir inte det överskjutande beloppet pensionsgrundande.
Även andra typer av inkomster än lön för arbete ger rätt till pension. Alla inkomster som arbetstagaren betalar skatt för, exempelvis sjukpenning, föräldrapenning och livränta, är också pensionsgrundande.
Ett belopp som motsvarar 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten går varje månad till en pensionsavgift. Av dessa 18,5 % går 16 procentenheter till att betala pensionen åt dagens pensionärer. För de pengarna får individen pensionsrätter, som visar att pensionssystemet är skyldigt henne eller honom pengar. Pengarna får personen tillbaka i form av inkomstpension den dagen hon eller han själv blir pensionär.
Det som är kvar, 2,5 procentenheter, betalas in på ett individuellt premiepensionskonto och arbetstagaren kan själv bestämma hur pengarna ska placeras.
3 Pensionsrätt och beskattning vid ackumulerad inkomst
Det finns verkligheter som inte låter sig anpassas till den nya allmänna pensionen och dess principer. Problem kan till exempel uppstå när en individ erhåller ackumulerad inkomst. En ackumulerad inkomst är en inkomst som hänför sig till flera år men som beskattas vid ett tillfälle.
För att exemplifiera problematiken kan vi tänka oss följande situation. En arbetstagare anmäler en arbetsskada. Handläggningen av ärendet drar ut på tiden. Först efter tre år godkänns arbetsskadan och livränta utgår med ett belopp som motsvarar förlorad inkomst för de tre åren som gått.
För att undvika tröskeleffekter vid den statliga inkomstbeskattningen för inkomst av tjänst kan personen få särskild skatteberäkning för sådan ackumulerad inkomst. Beräkningen sker på ett schablonmässigt sätt genom att den ackumulerade inkomsten delas upp på det antal år den hänför sig till. Eftersom den kommunala inkomstskatten är proportionell omfattar bestämmelserna bara den statliga inkomstskatten. Inte heller uttaget av sociala avgifter eller av särskild löneskatt påverkas.
Vid beräkning av pensionsrätt används kontantprincipen, vilket innebär att man enbart tar hänsyn till inkomsten det år den betalas ut. Inkomsten för individen slår med stor sannolikhet i taket för pensionsgrundande inkomst det år den ackumulerade inkomsten betalas ut.
4 Konsekvenser för individen
Individen förlorar idag pensionsrätt när handläggningen av arbetsskadeärenden drar ut på tiden. Det är särskilt otillfredställande eftersom livsinkomstprincipen är vägledande i det nya pensionssystemet. Dessutom har individen liten möjlighet att påverka handläggningstiden.
Av Riksförsäkringsverkets årsredovisning 1999 framgår att genomströmningstiderna gällande handläggning av arbetsskadelivränta är mycket långa och de fortsätter att stiga. Livräntan är den förmån som har längst genomströmningstid av alla förmåner som mäts.
Till följd av brister i statistikunderlaget har det varit svårt att göra en fördelningspolitisk analys av situationen. Handläggningstiderna redovisas inte uppdelat på kön. Det har inte heller gått att få fram information uppdelad efter inkomstläge.
5 Förslag till förändring
Vänsterpartiet anser att pensionsrätt skall kunna beräknas retroaktivt då livränta utgår som ackumulerad inkomst. Den ackumulerade inkomsten skall delas upp på det antal år den hänför sig till. Varje årsbelopp skall sedan generera pensionsrätt. En sådan förändring bör även omfatta personer som redan erhållit livränta som ackumulerad inkomst och därmed förlorat pensionsrätt. Troligen behöver därtill en förändring göras så att den särskilda beskattningsregeln vid ackumulerad inkomst även omfattar pensionsavgiften. Eftersom ackumulerad inkomst utbetalas av flera skäl och det finns behov av samordning mellan skattesystemet och pensionssystemet måste frågan belysas ytterligare innan en förändring i enlighet med motionens intention föreslås. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över beräkningen av pensionsrätt vid utbetalning av ackumulerad inkomst.
Stockholm den 26 september 2000
Ulla Hoffmann (v)
Ingrid Burman (v)
Kalle Larsson (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Claes Stockhaus (v)
Alice Åström (v)