Konsekvensanalys vid underhållsskyldighet för flera barn m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om marginaleffekter till följd av återbetalning av underhållsstöd
för normalinkomsttagare som är underhållsskyldiga för flera barn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om föräldrars och barns materiella ekonomiska förhållanden.
Konsekvensanalys vid underhållsskyldighet
för flera barn m.m.
Nuvarande regler för återbetalning av underhållsstöd är tuffa för
flerbarnsföräldrar med normala inkomster. En underhållsskyldig med 4
barn och en månadsinkomst på 18 000 kronor är skyldig att betala över
30 % av den bruttoinkomst som överstiger 6 000 kronor. Den månatliga
återbetalningen uppgår till 3 720 kronor. För många har detta betytt en
höjning från några hundra kronor i mitten på nittiotalet till dagens nivåer.
Det betyder att en normalinkomsttagare med underhållsskyldighet för flera
barn tvingas leva med ytterst små marginaler och har mycket litet utrymme
för umgänge med de egna barnen och andra utgifter som kan fylla livet med
innehåll sedan familjen separerat.
Några tiotusental föräldrar med normala inkomster och stor
underhållsskyldighet kan få svårt att känna respekt för samhällets regler och
viljan att satsa på arbete kan få sig en rejäl knäck om marginaleffekterna blir
extremt höga. De känslomässiga trauma, som hör samman med en separation
och kraven på underhåll, gör också att marginaleffekterna och känslan av att
det inte lönar sig att arbeta ibland spelar större roll för en underhållsskyldig
än för den som får t.ex. ökad skatt eller minskade bostadsbidrag vid en
inkomstökning.
Det finns därför starka skäl att analysera de långsiktiga effekterna av de
kraftiga marginaleffekter som återbetalningsreglerna ger. I en sådan analys
bör såväl ligga Försäkringskassans och Kronofogdemyndighetens
erfarenheter av gruppens möjligheter att klara återbetalningar som studier av
effekterna på förvärvsbenägenhet och livsvillkor i övrigt för de berörda
föräldrarna.
Jag tror slutligen att det finns skäl att överväga om samhällets regler för
bidragsförskott och underhållskrav bör ta viss hänsyn till vårdnadshavarens
inkomst- och levnadsförhållanden. Dagens familjer ser annorlunda ut än
gårdagens. Om t.ex. en förälder tillsammans med barnen flyttar samman med
en annan man/kvinna och de tillsammans har relativt goda möjligheter att ge
barnen en materiellt god uppväxt, medan den underhållsskyldiga har snäva
marginaler, kan dagens regler för underhållsstöd synas väl okänsliga.