med anledning av prop. 1999/2000:147 Lag om svenskt medborgarskap
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag där dokumenterade
språkkunskaper och kunskaper i samhällskunskap krävs för erkännande
av svenskt medborgarskap.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på hur språk- och
samhällskunskapsprov för erkännande av svenskt medborgarskap kan
utformas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkurrensutsättning av utbildningen svenska för invandrare.
Nyckeln till framgång är språket
Danmark har det, Tyskland och Finland också; Schweiz, Spanien, USA
och Kanada har bestämmelser som säger att medborgarskap i ett land
kräver kunskaper i landets språk. Den sökande skall ha sådana kunskaper
att han/hon kan klara det dagliga livet. Dessutom fordras ofta kunskaper i
samhällskunskap.
På några decennier har Sverige gått från ett etniskt homogent samhälle till
att bli ett av Europas mest mångkulturella. Många av de människor som
kommit till Sverige har haft drömmar och ambitioner om ett bättre liv för sig
själva och för sina barn. Ibland har de fått se sina förhoppningar uppfyllas.
Men alltför många lyckas inte ta sig in i det svenska samhället. En av barri-
ärerna är språket. I dagens samhälle är det kunskap och kompetens som är
inträdesbiljetten till arbetsmarknaden och språket är nyckeln.
Att komma till ett nytt land är inte lätt. Att bryta upp från sitt hemland,
lämna släkt, vänner, hus och hem och flytta till ett annat land kan vara mycket
smärtsamt.
Språket spelar en avgörande roll i människans liv. Genom att lära sig ett
nytt språk skaffar man sig insikter i och förståelse för ett nytt samhälle med
kanske ett annat kulturmönster än vad man är uppväxt med. Att flyktingar/
invandrare inte lär sig svenska tillräckligt bra är ett allvarligt
samhällsproblem
och inte endast en skol- eller utbildningsfråga. Det handlar om delaktighet i
samhället, hur man kan påverka sina egna livsförhållanden. Hur man
kommunicerar med t.ex. förskola, skola och äldrevården och hur man får sin
röst hörd i en politisk församling. Att inte förstå språket utgör ett hinder mot
medverkan i ett lands demokratiska utveckling.
Antalet elever som lämnar grundskola och gymnasiet utan att kunna
svenska är stort problem. Enligt Skolverkets undersökningar våren 1999 fick
var tredje invandrarelev betyget Icke godkänd i ämnet svenska 2 i
grundskolans årskurs 9 vilket innebar att de inte hade behörighet att söka till
gymnasiet. Av dem som påbörjat sina gymnasiestudier hade fyra av tio inte
fullföljt sina gymnasiestudier inom fyra år.
Resultaten från utbildning Svenska för invandrare (sfi) visar att endast fyra
av tio som genomgått utbildningen klarar normala vardagskrav utan problem,
två av tio klarar endast enkel vardagssvenska och fyra av tio klarar inte ens
att
läsa en enkel tidningsartikel; de är i princip funktionella analfabeter. Svenska
för invandrare erbjuds till alla men motivationen har många gånger varit låg.
Utbildningen har också kritiserats. Enligt Skolverkets stora invandrarstudie
1998 pekar siffrorna på en nedåtgående trend när det gäller den språkliga
integreringen.
Många kvalificerade och akademiskt utbildade invandrare får inte en chans
att söka sig till intensivkurser i svenska utan hänvisas till jobb där deras
utbildning och yrkeserfarenhet inte tas till vara. Detta till nackdel såväl för
den enskilde som för Sverige. Utbildningen Svenska för invandrare bör
konkurrensutsättas så att eleverna får frihet att välja den skola som bäst för
varje individs behov fullföljer sin uppgift - att förmedla kunskap!
Kunskaper i svenska språket och samhällskunskap bör vara en förut-
sättning för att erhålla ett medborgarskap; undantag bör medges för äldre
sökande och andra i särskilda omständigheter som gör det orimligt att hävda
kunskapsprovet fullt ut.
Den som söker svenskt medborgarskap tar ett aktivt beslut om avsikten att
stanna i Sverige. Med ett medborgarskap följer såväl rättigheter som
skyldigheter. Medborgarskapet är inte bara en fråga om pappersexercis. Det
är en viktig symbolisk handling och reell markering av en djupare relation till
Sverige. Då är naturligtvis förmågan att tala och förstå svenska en viktig del
av den nya medborgarens förutsättningar för att verkligen känna och kunna ge
uttryck för denna djupare relation.