Motion till riksdagen
2000/01:N8
av Strömbom, Inger (kd)

med anledning av skr. 2000/01:15 Den fortsatta omställningen av energisystemet m.m.


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att förhindra energibrist.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en miljökonsekvensanalys och en ekonomisk analys måste
göras innan beslut om stängning av Barsebäck 2 fattas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att öka överföringskapaciteten till södra Sverige.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energipolitikens inriktning och resultatet av det energipolitiska
programmet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den förnybara energiproduktionen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en redovisning av naturgasens roll för energiförsörjningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energifrågorna i EU och behovet av att ta in de gemensamma
ståndpunkterna i den nationella energipolitiken.
 Inledning
Skrivelsen Den fortsatta omställningen av energisystemet
m.m. skall utgöra underlag för riksdagens ställningstagande
till om villkoren för stängning av Barsebäck 2 före den 1 juli
2001 är uppfyllda. Regeringen konstaterar att villkoren inte
är uppfyllda. Regeringen antar dock att erforderliga
energipolitiska åtgärder kommer att ha fått genomslag senast
före utgången av 2003. En ny bedömning av huruvida
riksdagens villkor för en stängning kan uppfyllas skall göras
i anslutning till budgetpropositionen för år 2002.
Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga
tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga
villkor för att främja en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Den
förda energipolitiken skall skapa villkor för en effektiv energianvändning och
en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på
hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt
uthålligt samhälle.
I skrivelsen redovisas utvärderingar av resultaten inom 1997 års
energipolitiska program för omställning och utveckling av energisystemet. Ett
villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av
elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och
minskad användning av el. Programmet innehåller därför åtgärder för att
under en femårsperiod stimulera användningen av förnybara energislag och
en effektivare energianvändning.
Kristdemokraternas
energipolitik
Kristdemokraterna anser att Sveriges energiförsörjning skall
tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med
fasta spelregler där inhemska förnybara energikällor och
bränslen utgör en växande bas. Det är den enda idag kända
vägen mot det ekologiskt uthålliga energisystemet. Vi vill
skapa en energiförsörjning där den negativa påverkan på
hälsa, klimat och miljö är så små som möjligt. Investeringar
i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och småskalig
vattenkraft måste stödjas liksom den fortsatta utvecklingen
av solenergi och ny teknik.
De ökade koldioxidutsläppen med påföljande växthuseffekt är det enskilt
största hotet mot vår livsmiljö. Energipolitiken bör inriktas på att åstadkomma
breda politiska uppgörelser och långsiktigt stabila spelregler för aktörerna på
elmarknaden.
Utgångspunkten ska vara att genom eleffektivisering samt utveckling och
infasning av förnybar elproduktion fasa ut kärnkraften och så småningom
även energisystem som bygger på fossila bränslen. Målet är ett
omställningsarbete som syftar till att bygga ett ekologiskt uthålligt
energisystem utan drastiska prisförändringar, risk för elbrist och därmed
ytterligare påfrestningar på välfärd och sysselsättning. Industri och hushåll
ska garanteras säkra elleveranser till fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga
priser.
Kristdemokraterna vill avveckla kärnkraften. Men det måste ske i takt med
att energieffektivisering samt att andra, förnybara, energislag kan ersätta den
elproduktion som kärnkraften ger. I 1997 års energipolitiska beslut ingick ett
omfattande åtgärdsprogram för att stimulera en effektivare energianvändning
och användning av förnybara energislag. Beslutet innebar att en reaktor vid
Barsebäcks kärnkraftverk skulle stängas före den 1 juli 1998. Barsebäck 1
stängdes den sista november 1999. Den andra reaktorn vid Barsebäck skall
enligt riksdagsmajoriteten stängas före den 1 juli 2001 under förutsättning att
bortfallet av elenergi kan kompenseras genom tillförsel av ny energi eller
minskad användning av el, konvertering från el samt tillförsel av el från andra
energikällor.
Detta kommer inte att kunna uppfyllas. Även regeringen har enligt
skrivelsen kommit fram till att villkoren inte kan uppfyllas under nästa år.
Vi kristdemokrater är för en effektiv gränsöverskridande handel med el,
men Sverige får inte agera så att miljövänliga energianläggningar genom
politiska beslut läggs ned för att istället göra oss beroende av import av el
som producerats på ett sätt som har starkt negativa konsekvenser för miljön.
De ökade koldioxidutsläppen med påföljande växthuseffekt är det enskilt
största hotet mot vår livsmiljö. Stängningen av Barsebäck 1 har inneburit att
svensk elförsörjning, miljö, ekonomi och svenskt industriklimat försämrats.
Den el som ersätter bortfallet består i huvudsak av el från koleldade kraftverk
i Danmark.
Kristdemokraterna är starkt kritiska mot regeringens handläggning av
frågan om kärnkraftsavvecklingen. Riksdagens beslut togs utan att de
ekonomiska effekterna var kända och avsaknaden av
miljökonsekvensanalyser och samhällsekonomiska analyser var total. Hade
Barsebäck 1 fått fortsätta att producera el hade Sverige kunnat skona miljön
från drygt tre miljoner ton koldioxid varje år, dels genom att vi skulle slippa
importera kolkraft, dels genom möjligheten att exportera energi.
Vår motion angående
utgiftsområde 21 i
budgetpropositionen
I vår budgetmotion på energiområdet utvecklas vår syn på
energipolitiken vidare. Bland annat behandlas de
ekonomiska aspekterna på energibesparing och krav på ett
styrsystem som stimulerar till produktion av förnybar energi
på bekostnad av den icke förnybara energin. En miljöavgift
bör snarast införas på importerad kolkraft. De långsiktiga
villkoren för den småskaliga vattenkraften måste
tydliggöras. Vi hänvisar därför till Kristdemokraternas
motion 2000/01 Energi, utgiftsområde 21.
En förändrad elmarknad
Mycket har hänt sedan 1997 års energipolitiska beslut.
Elmarknaden har avreglerats vilket lett till sänkta
elhandelspriser. Elförbrukningen ökar. Den inhemska
produktionskapaciteten har minskat kraftigt genom beslut
om avställning och stängning av reservkraftanläggningar.
Sammantaget har kapaciteten minskat med ca 2 500 MW
under perioden 1996-1999. Stängningen av Barsebäck 1
ledde till ett bortfall av ytterligare ca 600 MW. El handlas på
en nordisk elbörs. Genom Polenkabeln har vi fått ökade
möjligheter till export eller import av kraft från Tyskland
och Polen. Inom EU fortgår arbetet med utvecklingen av en
avreglerad och gemensam europeisk energimarknad,
försörjningstrygghet, energieffektivisering och ökad andel el
från förnybara energikällor.
Elbrist
Överföringskapaciteten från norra Sverige eller Norge till
Sydsverige måste snarast förstärkas. Idag står det klart att
om Barsebäck 2 stängs kommer effektbristen i Sydsverige
att uppgå till ca 1600 MW under vintern 2001, även om full
import sker.  Det saknas dessutom marginaler för att klara
större oplanerade produktionsstopp i kraftanläggningar eller
veckor med låga temperaturer. Blir det en kall vinter med
svårighet att importera kan effektbristen öka till upp mot
3000 MW.
Kristdemokraterna anser att det är en synnerligen riskabel och mycket
dålig lösning att förlita sig till s.k. roterande bortkoppling av elkunder för
att
begränsa elanvändningen vid elbrist. För den elintensiva industrin, där
energin är att betrakta som en råvara, är det nödvändigt att
energiförsörjningen planeras, inte bara för dagens behov, utan för en nivå som
medger att industrin kan växa och utvecklas. Ansvariga myndigheter bör på
olika sätt vara beredda att stödja ett system för en fungerande effektmarknad.
Det behövs en långsiktig lösning och en lösning som inte stör den normala
prisbildningen på elbörsen.
Beräkningar visar att Norge, Sverige och Finland tillsammans för
närvarande saknar  18 TWh per år vid normal elproduktion och en antagen
oförändrad konsumtion. Vid torrår kan underskottet bli det dubbla. Vi är
således helt beroende av import från främst Danmark, Polen, Tyskland och
Ryssland. Denna el är till största delen kolkraft eller kärnkraft. Svenska
staten
kan, genom det helägda Vattenfalls engagemang i bl a Tyskland, Tjeckien,
Baltikum och Polen, bli en stor leverantör av dessa oönskade energislag till
Sverige.
Förutsättningar för
stängning av
Barsebäck 2
Energipolitiken kan inte ses isolerad. Den måste gå hand i
hand med ekonomisk politik  och miljöpolitik för att bidra
till tillväxt och ett ekologiskt uthålligt Sverige. Politiska
beslut måste vara långsiktiga och stabila så att
kraftproducenterna kan känna trygghet i nödvändiga
investeringar. Samtidigt skall de leda till hög effektivitet i
produktionsledet och låga energipriser för konsumenter och
näringsliv.
Energitillgången
Kristdemokraterna anser att ovan nämnda energibrister är en
viktig grund för att inte stänga Barsebäck 2 före den 1 juli
2001. Vi ifrågasätter även möjligheterna att stänga reaktorn
före utgången av 2003. Ett sådant beslut måste föregås av en
ännu mer omfattande utvärdering än vad som hittills har
genomförts. Självfallet ska dock anläggningar stängas om
det fordras av ekonomiska eller säkerhetsmässiga skäl.
Miljökonsekvenser
En grundlig miljökonsekvensanalys måste genomföras
omedelbart. De ökade utsläpp som blev följden av
stängningen av Barsebäck 1 kan inte ignoreras. Kunskap
finns för att värdera miljöeffekterna av ca 3 miljoner ton
koldioxid, ca 8000 ton svaveloxider och ca 6000 ton
kväveoxider. Därifrån kan slutsatser dras om vilka
utsläppsmängder och miljökonsekvenser som kan bli resultat
av stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck. De ökade
utsläppen måste också ställas i relation till de internationella
åtaganden som Sverige har gjort, som enskild nation och
som medlem i EU. Vi har ett ansvar för kommande
generationer och växthuseffekten är idag det största hotet
mot framtida livsbetingelser på vår jord.
Ekonomiska konsekvenser
Den svenska energipolitikens mål är bl a att trygga
tillgången på el på med omvärlden konkurrenskraftiga
villkor för att främja en god ekonomisk och social
utveckling i Sverige. Även de ekonomiska konsekvenserna
för skattebetalarna, näringslivet och det övriga samhället
måste därför föregå ett politiskt beslut om stängning av
Barsebäcks andra reaktor.
Överföringskapaciteten
För att motverka elbristen i Sydsverige måste
överföringskapaciteten snarast byggas ut så att den kraft som
finns tillgänglig i norra Sverige, Norge och Finland kan
nyttjas.
Resultatet av det energipolitiska
programmet
Omställningsprogrammet består av dels åtgärder som ska ge
resultat på kort sikt, dels åtgärder som har en mer långsiktig
effekt. De kortsiktiga åtgärderna har som mål att
kompensera för det energibortfall som uppstår när
kärnkraftverken stängs. De utvärderingar som gjorts pekar
entydigt på att det mål som satts för ny elproduktion och
reducerad elanvändning inte kommer att uppnås.
Sammanlagt bedöms effekten, i form av ny elproduktion och reducerad
elanvändning, inte kunna nå målet om 3 TWh/år vid programtidens slut 2002.
Det är särskilt förhoppningarna på effekterna av elpanneskatten, dvs skatt på
el som förbrukas i fjärrvärmeverkens elpannor, och på effekterna av
insatserna för effektivare energianvändning som visat sig vara alltför stora.
Barsebäcks två reaktorer producerade tillsammans 7-8 TWh/år.
Förnybar energiproduktion
Kristdemokraterna anser att det behövs kraftfulla insatser för
att utveckla de förnybara energikällorna. Det gäller
vindkraft, biobränslebaserad elproduktion, småskalig
vattenkraft och solenergi.
Det låga elpriset gör att de förnybara energislagen inte kan konkurrera utan
stöd. Det behövs därför ett nytt skatte- och bonussystem som premierar
förnybar energiproduktion.
I skrivelsen framgår regeringens avsikt att göra särskilda insatser för
vindkraft inför den fortsatta omställningen. Redan har planerna på
vindkraftsutbyggnaden mött starkt motstånd på sina håll. Vi vet också att
vindkraften har sina klara begränsningar, och även om stora satsningar sker
kommer vindkraft endast att kunna svara för en marginell andel av landets
elbehov.
Regeringens bedömning av potentialen för biobränslebaserad elproduktion
tycks vara något underskattad. Visserligen leder dagens elpris till att
investeringar och produktion hålls tillbaka, men kapacitet finns för ökad
produktion och nyttjandegraden kan påverkas av ett nytt, relevant styrsystem.
Brister i regeringens
redovisning
Skrivelsen, som förutom att utgöra underlag för riksdagens
beslut om villkoren för stängning av Barsebäck 2 före den 1
juli 2001 även redovisar regeringens planer för den fortsatta
omställningen av energisystemet, innehåller många
svagheter. Förutom vad som ovan nämnts om behovet av
miljökonsekvensanalyser och ekonomiska
konsekvensanalyser vill vi särskilt peka på följande tre
brister.
 Naturgas
I skrivelsen saknas regeringens bedömning av naturgasens
roll i det framtida energisystemet. Dagens naturgasnät spelar
en icke oväsentlig roll, särskilt som det finns just i
Sydsverige som hotas av akut elbrist kommande vinter. I
regeringens framtidsbedömningar borde naturgasen, på
nuvarande eller utökad användningsnivå, finnas med.
Energifrågorna i EU
Den svenska energipolitiken kan inte ses isolerad från
omvärlden. Vårt medlemskap i EU innebär att det som
beslutas på gemensam nivå får effekter på den svenska
energipolitiken. Kommissionen har presenterat en lång rad
förslag som parlamentet kommer att behandla under hösten.
Det gäller en handlingsplan för att bekämpa
klimatförändringarna, en grönbok om handel med
utsläppsrättigheter, ett förslag till direktiv om elektricitet
från förnybara energikällor samt en handlingsplan för ökad
energieffektivitet. Kristdemokraterna anser att det pågående
arbetet i EU borde inkluderas i vår energipolitik. Vi anser
också att regeringen borde engagera sig mer aktivt i det
gemensamma arbetet för miniminivåer beträffande
miljöstyrande skatter och avgifter samt i det viktiga arbetet
med definitioner av begrepp inom energisektorn. Avgörande
är bland annat hur avfall och torv definieras. Sverige är ett
föregångsland, men om vi inte kan få förståelse för våra
åtgärder kommer det att leda till konkurrensbegränsningar
för vårt näringsliv och begränsningar för utvecklingen av
hela energisektorn. En harmonisering av de olika
stödformerna måste eftersträvas.
Den europeiska och globala
elmarknaden
Samarbetet för att skapa en allt större elmarknad i Europa
utvecklas snabbt. Regler för gränsöverskridande handel och
handel med tredje land håller på att utformas. Den så kallade
elringen runt Medelhavet står snart klar, ett sammanknutet
transportnät för el som länkats samman till ett band runt hela
Medelhavet. Även om Sverige ligger i perifierin kommer vi
snart att, om vi vill, aktivt kunna delta i den internationella
elhandeln. Det snäva svenska perspektivet kan inte längre
vara den enda utgångspunkten för vår fortsatta energipolitik.

Stockholm den 18 oktober 2000
Inger Strömbom (kd)
Mats Odell (kd)
Harald Bergström (kd)
Sven Brus (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Göran Hägglund (kd)
Helena Höij (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Per Landgren (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Rosita Runegrund (kd)