Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att förhindra energibrist.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en miljökonsekvensanalys och en ekonomisk analys måste göras innan beslut om stängning av Barsebäck 2 fattas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att öka överföringskapaciteten till södra Sverige.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energipolitikens inriktning och resultatet av det energipolitiska programmet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den förnybara energiproduktionen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en redovisning av naturgasens roll för energiförsörjningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energifrågorna i EU och behovet av att ta in de gemensamma ståndpunkterna i den nationella energipolitiken.
Inledning
Skrivelsen Den fortsatta omställningen av energisystemet m.m. skall utgöra underlag för riksdagens ställningstagande till om villkoren för stängning av Barsebäck 2 före den 1 juli 2001 är uppfyllda. Regeringen konstaterar att villkoren inte är uppfyllda. Regeringen antar dock att erforderliga energipolitiska åtgärder kommer att ha fått genomslag senast före utgången av 2003. En ny bedömning av huruvida riksdagens villkor för en stängning kan uppfyllas skall göras i anslutning till budgetpropositionen för år 2002.
Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor för att främja en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Den förda energipolitiken skall skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.
I skrivelsen redovisas utvärderingar av resultaten inom 1997 års energipolitiska program för omställning och utveckling av energisystemet. Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el. Programmet innehåller därför åtgärder för att under en femårsperiod stimulera användningen av förnybara energislag och en effektivare energianvändning.
Kristdemokraternas energipolitik
Kristdemokraterna anser att Sveriges energiförsörjning skall tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas. Det är den enda idag kända vägen mot det ekologiskt uthålliga energisystemet. Vi vill skapa en energiförsörjning där den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö är så små som möjligt. Investeringar i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och småskalig vattenkraft måste stödjas liksom den fortsatta utvecklingen av solenergi och ny teknik.
De ökade koldioxidutsläppen med påföljande växthuseffekt är det enskilt största hotet mot vår livsmiljö. Energipolitiken bör inriktas på att åstadkomma breda politiska uppgörelser och långsiktigt stabila spelregler för aktörerna på elmarknaden.
Utgångspunkten ska vara att genom eleffektivisering samt utveckling och infasning av förnybar elproduktion fasa ut kärnkraften och så småningom även energisystem som bygger på fossila bränslen. Målet är ett omställningsarbete som syftar till att bygga ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska prisförändringar, risk för elbrist och därmed ytterligare påfrestningar på välfärd och sysselsättning. Industri och hushåll ska garanteras säkra elleveranser till fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser.
Kristdemokraterna vill avveckla kärnkraften. Men det måste ske i takt med att energieffektivisering samt att andra, förnybara, energislag kan ersätta den elproduktion som kärnkraften ger. I 1997 års energipolitiska beslut ingick ett omfattande åtgärdsprogram för att stimulera en effektivare energianvändning och användning av förnybara energislag. Beslutet innebar att en reaktor vid Barsebäcks kärnkraftverk skulle stängas före den 1 juli 1998. Barsebäck 1 stängdes den sista november 1999. Den andra reaktorn vid Barsebäck skall enligt riksdagsmajoriteten stängas före den 1 juli 2001 under förutsättning att bortfallet av elenergi kan kompenseras genom tillförsel av ny energi eller minskad användning av el, konvertering från el samt tillförsel av el från andra energikällor.
Detta kommer inte att kunna uppfyllas. Även regeringen har enligt skrivelsen kommit fram till att villkoren inte kan uppfyllas under nästa år.
Vi kristdemokrater är för en effektiv gränsöverskridande handel med el, men Sverige får inte agera så att miljövänliga energianläggningar genom politiska beslut läggs ned för att istället göra oss beroende av import av el som producerats på ett sätt som har starkt negativa konsekvenser för miljön.
De ökade koldioxidutsläppen med påföljande växthuseffekt är det enskilt största hotet mot vår livsmiljö. Stängningen av Barsebäck 1 har inneburit att svensk elförsörjning, miljö, ekonomi och svenskt industriklimat försämrats. Den el som ersätter bortfallet består i huvudsak av el från koleldade kraftverk i Danmark.
Kristdemokraterna är starkt kritiska mot regeringens handläggning av frågan om kärnkraftsavvecklingen. Riksdagens beslut togs utan att de ekonomiska effekterna var kända och avsaknaden av miljökonsekvensanalyser och samhällsekonomiska analyser var total. Hade Barsebäck 1 fått fortsätta att producera el hade Sverige kunnat skona miljön från drygt tre miljoner ton koldioxid varje år, dels genom att vi skulle slippa importera kolkraft, dels genom möjligheten att exportera energi.
Vår motion angående utgiftsområde 21 i budgetpropositionen
I vår budgetmotion på energiområdet utvecklas vår syn på energipolitiken vidare. Bland annat behandlas de ekonomiska aspekterna på energibesparing och krav på ett styrsystem som stimulerar till produktion av förnybar energi på bekostnad av den icke förnybara energin. En miljöavgift bör snarast införas på importerad kolkraft. De långsiktiga villkoren för den småskaliga vattenkraften måste tydliggöras. Vi hänvisar därför till Kristdemokraternas motion 2000/01 Energi, utgiftsområde 21.
En förändrad elmarknad
Mycket har hänt sedan 1997 års energipolitiska beslut. Elmarknaden har avreglerats vilket lett till sänkta elhandelspriser. Elförbrukningen ökar. Den inhemska produktionskapaciteten har minskat kraftigt genom beslut om avställning och stängning av reservkraftanläggningar. Sammantaget har kapaciteten minskat med ca 2 500 MW under perioden 1996-1999. Stängningen av Barsebäck 1 ledde till ett bortfall av ytterligare ca 600 MW. El handlas på en nordisk elbörs. Genom Polenkabeln har vi fått ökade möjligheter till export eller import av kraft från Tyskland och Polen. Inom EU fortgår arbetet med utvecklingen av en avreglerad och gemensam europeisk energimarknad, försörjningstrygghet, energieffektivisering och ökad andel el från förnybara energikällor.
Elbrist
Överföringskapaciteten från norra Sverige eller Norge till Sydsverige måste snarast förstärkas. Idag står det klart att om Barsebäck 2 stängs kommer effektbristen i Sydsverige att uppgå till ca 1600 MW under vintern 2001, även om full import sker. Det saknas dessutom marginaler för att klara större oplanerade produktionsstopp i kraftanläggningar eller veckor med låga temperaturer. Blir det en kall vinter med svårighet att importera kan effektbristen öka till upp mot 3000 MW.
Kristdemokraterna anser att det är en synnerligen riskabel och mycket dålig lösning att förlita sig till s.k. roterande bortkoppling av elkunder för att begränsa elanvändningen vid elbrist. För den elintensiva industrin, där energin är att betrakta som en råvara, är det nödvändigt att energiförsörjningen planeras, inte bara för dagens behov, utan för en nivå som medger att industrin kan växa och utvecklas. Ansvariga myndigheter bör på olika sätt vara beredda att stödja ett system för en fungerande effektmarknad. Det behövs en långsiktig lösning och en lösning som inte stör den normala prisbildningen på elbörsen.
Beräkningar visar att Norge, Sverige och Finland tillsammans för närvarande saknar 18 TWh per år vid normal elproduktion och en antagen oförändrad konsumtion. Vid torrår kan underskottet bli det dubbla. Vi är således helt beroende av import från främst Danmark, Polen, Tyskland och Ryssland. Denna el är till största delen kolkraft eller kärnkraft. Svenska staten kan, genom det helägda Vattenfalls engagemang i bl a Tyskland, Tjeckien, Baltikum och Polen, bli en stor leverantör av dessa oönskade energislag till Sverige.
Förutsättningar för stängning av Barsebäck 2
Energipolitiken kan inte ses isolerad. Den måste gå hand i hand med ekonomisk politik och miljöpolitik för att bidra till tillväxt och ett ekologiskt uthålligt Sverige. Politiska beslut måste vara långsiktiga och stabila så att kraftproducenterna kan känna trygghet i nödvändiga investeringar. Samtidigt skall de leda till hög effektivitet i produktionsledet och låga energipriser för konsumenter och näringsliv.
Energitillgången
Kristdemokraterna anser att ovan nämnda energibrister är en viktig grund för att inte stänga Barsebäck 2 före den 1 juli 2001. Vi ifrågasätter även möjligheterna att stänga reaktorn före utgången av 2003. Ett sådant beslut måste föregås av en ännu mer omfattande utvärdering än vad som hittills har genomförts. Självfallet ska dock anläggningar stängas om det fordras av ekonomiska eller säkerhetsmässiga skäl.
Miljökonsekvenser
En grundlig miljökonsekvensanalys måste genomföras omedelbart. De ökade utsläpp som blev följden av stängningen av Barsebäck 1 kan inte ignoreras. Kunskap finns för att värdera miljöeffekterna av ca 3 miljoner ton koldioxid, ca 8000 ton svaveloxider och ca 6000 ton kväveoxider. Därifrån kan slutsatser dras om vilka utsläppsmängder och miljökonsekvenser som kan bli resultat av stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck. De ökade utsläppen måste också ställas i relation till de internationella åtaganden som Sverige har gjort, som enskild nation och som medlem i EU. Vi har ett ansvar för kommande generationer och växthuseffekten är idag det största hotet mot framtida livsbetingelser på vår jord.
Ekonomiska konsekvenser
Den svenska energipolitikens mål är bl a att trygga tillgången på el på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor för att främja en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Även de ekonomiska konsekvenserna för skattebetalarna, näringslivet och det övriga samhället måste därför föregå ett politiskt beslut om stängning av Barsebäcks andra reaktor.
Överföringskapaciteten
För att motverka elbristen i Sydsverige måste överföringskapaciteten snarast byggas ut så att den kraft som finns tillgänglig i norra Sverige, Norge och Finland kan nyttjas.
Resultatet av det energipolitiska programmet
Omställningsprogrammet består av dels åtgärder som ska ge resultat på kort sikt, dels åtgärder som har en mer långsiktig effekt. De kortsiktiga åtgärderna har som mål att kompensera för det energibortfall som uppstår när kärnkraftverken stängs. De utvärderingar som gjorts pekar entydigt på att det mål som satts för ny elproduktion och reducerad elanvändning inte kommer att uppnås.
Sammanlagt bedöms effekten, i form av ny elproduktion och reducerad elanvändning, inte kunna nå målet om 3 TWh/år vid programtidens slut 2002. Det är särskilt förhoppningarna på effekterna av elpanneskatten, dvs skatt på el som förbrukas i fjärrvärmeverkens elpannor, och på effekterna av insatserna för effektivare energianvändning som visat sig vara alltför stora. Barsebäcks två reaktorer producerade tillsammans 7-8 TWh/år.
Förnybar energiproduktion
Kristdemokraterna anser att det behövs kraftfulla insatser för att utveckla de förnybara energikällorna. Det gäller vindkraft, biobränslebaserad elproduktion, småskalig vattenkraft och solenergi.
Det låga elpriset gör att de förnybara energislagen inte kan konkurrera utan stöd. Det behövs därför ett nytt skatte- och bonussystem som premierar förnybar energiproduktion.
I skrivelsen framgår regeringens avsikt att göra särskilda insatser för vindkraft inför den fortsatta omställningen. Redan har planerna på vindkraftsutbyggnaden mött starkt motstånd på sina håll. Vi vet också att vindkraften har sina klara begränsningar, och även om stora satsningar sker kommer vindkraft endast att kunna svara för en marginell andel av landets elbehov.
Regeringens bedömning av potentialen för biobränslebaserad elproduktion tycks vara något underskattad. Visserligen leder dagens elpris till att investeringar och produktion hålls tillbaka, men kapacitet finns för ökad produktion och nyttjandegraden kan påverkas av ett nytt, relevant styrsystem.
Brister i regeringens redovisning
Skrivelsen, som förutom att utgöra underlag för riksdagens beslut om villkoren för stängning av Barsebäck 2 före den 1 juli 2001 även redovisar regeringens planer för den fortsatta omställningen av energisystemet, innehåller många svagheter. Förutom vad som ovan nämnts om behovet av miljökonsekvensanalyser och ekonomiska konsekvensanalyser vill vi särskilt peka på följande tre brister.
Naturgas
I skrivelsen saknas regeringens bedömning av naturgasens roll i det framtida energisystemet. Dagens naturgasnät spelar en icke oväsentlig roll, särskilt som det finns just i Sydsverige som hotas av akut elbrist kommande vinter. I regeringens framtidsbedömningar borde naturgasen, på nuvarande eller utökad användningsnivå, finnas med.
Energifrågorna i EU
Den svenska energipolitiken kan inte ses isolerad från omvärlden. Vårt medlemskap i EU innebär att det som beslutas på gemensam nivå får effekter på den svenska energipolitiken. Kommissionen har presenterat en lång rad förslag som parlamentet kommer att behandla under hösten. Det gäller en handlingsplan för att bekämpa klimatförändringarna, en grönbok om handel med utsläppsrättigheter, ett förslag till direktiv om elektricitet från förnybara energikällor samt en handlingsplan för ökad energieffektivitet. Kristdemokraterna anser att det pågående arbetet i EU borde inkluderas i vår energipolitik. Vi anser också att regeringen borde engagera sig mer aktivt i det gemensamma arbetet för miniminivåer beträffande miljöstyrande skatter och avgifter samt i det viktiga arbetet med definitioner av begrepp inom energisektorn. Avgörande är bland annat hur avfall och torv definieras. Sverige är ett föregångsland, men om vi inte kan få förståelse för våra åtgärder kommer det att leda till konkurrensbegränsningar för vårt näringsliv och begränsningar för utvecklingen av hela energisektorn. En harmonisering av de olika stödformerna måste eftersträvas.
Den europeiska och globala elmarknaden
Samarbetet för att skapa en allt större elmarknad i Europa utvecklas snabbt. Regler för gränsöverskridande handel och handel med tredje land håller på att utformas. Den så kallade elringen runt Medelhavet står snart klar, ett sammanknutet transportnät för el som länkats samman till ett band runt hela Medelhavet. Även om Sverige ligger i perifierin kommer vi snart att, om vi vill, aktivt kunna delta i den internationella elhandeln. Det snäva svenska perspektivet kan inte längre vara den enda utgångspunkten för vår fortsatta energipolitik.
Stockholm den 18 oktober 2000
Inger Strömbom (kd)
Mats Odell (kd)
Harald Bergström (kd)
Sven Brus (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Göran Hägglund (kd)
Helena Höij (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Per Landgren (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Rosita Runegrund (kd)