1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en hållbar strategi för näringspolitisk och
regionalpolitisk utveckling.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att komplettera de 15 miljömålen med 4
systemvillkor.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att ålägga varje kommun och län att undersöka hur
material- och energibalansen ser ut i just deras område.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av en ny
regionalpolitisk strategi i enlighet med de fyra punkterna i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att stimulera de kommuner som upprättar en hållbar
strategi.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av fullskalemodeller.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om kompetensuppbyggnad.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om regionala och lokala kunskapscentrum.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om kompetensnätverk kring hållbar utveckling.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om statliga riktlinjer och ekonomiskt stöd till kommuner
och länsorgan.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att påbörja utvecklingen i full skala med början i
Sveriges glesbygdskommuner.
12.
1 Yrkande 2 hänvisat till MJU.
2 Motivering
Arbetet med att kretsloppsanpassa nationen visar sig gå alldeles för
långsamt. Det är allvarligt, inte bara för nationen utan också med hänsyn
till den globala utvecklingen. Alla ekonomisk-politiska insatser i landet
bör i grunden vila på en långsiktig hållbar strategi, som inte bara
befrämjar en ekologiskt hållbar utveckling i den egna regionen eller det
egna landet utan också i resten av världen.
3 Tillväxtavtalens brister
Idag har vi den paradoxala situationen att de regioner och orter som
kunde ha möjlighet att snabbast förverkliga regeringens vision om
Sverige som den första kretsloppsanpassade nationen, för en svår kamp
för sin egen överlevnad. Av mångmiljardsatsningen för att ställa om
Sverige i hållbar riktning når endast små rännilar utvecklingsprojekt i
glesbygden. Tillväxtavtalen lever inte upp till de vackra orden om hållbar
utveckling, enligt Nordregio. Inga av tillväxtavtalen föreslår några
hållbara strategier för en sådan omställning. Ur rapporten:
Det är besvärande att så få avtal inte definierat vad de menar med
ekologiskt hållbar utveckling och att det är svårt att få en samlad bild av
vad man faktiskt vill åstadkomma inom detta fält. Den tydliga
behovsanalysen saknas i de flesta fall. Kombinationen av att inte veta vad
man menar med ekologiskt hållbar utveckling, en dålig behovsanalys och
att man inte vet vilka aktörer som deltagit för att bidra med kunskap om
ekologiskt hållbar utveckling är inte övertygande helt enkelt....
Det finns mer att vinna ofta bara genom en större precisering av
inriktningen på åtgärderna....
Strategiska miljöbedömningar (SMB) eller
miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) har inte tillämpats i ett enda fall.
De finns varken nämnda eller refererade som en möjlighet i arbetet med
tillväxtavtalen.
4 Dagens miljömål ger otillräcklig ledning
De femton nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit ger en
otillräcklig ledning i det miljöpolitiska och näringslivspolitiska arbetet.
Debatten, såväl i Sverige som internationellt, präglas i hög grad av ett
utsläppsperspektiv där fokus riktas mot de symtom vi ser i form av
exempelvis försurning, tilltagande växthuseffekt, ozonskiktsförtunning,
övergödning m.m. Även de 15 nationella miljökvalitetsmål som antagits
av riksdagen har sitt ursprung i detta perspektiv.
För att kunna tillämpa miljömålen hamnar man i en olycklig
gränsdragningsdiskussion. Vad menas med frisk luft eller grundvatten av god
kvalitet? Vad betyder uttrycket levande sjöar och vattendrag?
Gränsdragningen görs utifrån dagens kända kunskap om miljöproblemen och
de ämnen som förorsakar dessa. I takt med att ny forskning upptäcker okända
skador och nya miljöfarliga ämnen sänks gränsvärdena successivt och fler
ämnen listas bland dem som samhället bör avveckla.
Ett annat problem med utsläppsperspektivet är att reaktionen alltid
kommer efter det att skadan redan skett. Komplexiteten i att härleda
sambanden mellan konstaterade miljöproblem och orsakerna till dessa är ofta
så stora att det i praktiken blir svårt att avgöra vilket eller vilka utsläpp
som
ger de mest betydande bidragen till olika typer av miljöproblem. Med sådana
strategier kan inte motåtgärder sättas in förrän miljöproblemen kunnat påvisas
och effekterna blivit allvarliga. Detta är särskilt allvarligt när
fördröjningseffekterna mellan utsläpp och konstaterad effekt är mycket lång.
Med sådana fördröjningar kommer miljöarbetet alltid att handla om att
återställa och reparera, mer än att förebygga skador. Ska man på allvar kunna
prata om en ekologiskt hållbar utveckling måste därför arbetet vara av mer
förebyggande karaktär.
5 Fyra grundstenar i en ny systemsyn
Miljöorganisationen Det naturliga steget har via en konsensusprocess med
framstående svenska forskare låtit utveckla ett koncept där man bland
annat identifierar vilka villkor som måste uppfyllas för ekologiskt hållbar
utveckling. Dagens femton miljökvalitetsmål bör kompletteras med fyra
systemvillkor för att åstadkomma en sådan utveckling.
Naturen ska inte utsättas för systematisk
koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
Naturen ska inte utsättas för systematisk
koncentrationsökning av ämnen från samhällets
produktion.
Naturen ska inte utsättas för systematisk undanträngning
genom överuttag eller manipulation.
Hushållningen med resurser ska vara så effektiv och rättvis
att de mänskliga behoven kan tillgodoses överallt.
De allra flesta miljöproblem har sitt ursprung i en kränkning av något
eller några av dessa systemvillkor. Med utgångspunkt från ovan nämnda
villkor kan varje kommun och varje län bygga upp hållbara strategier. De
fyra
systemvillkoren tillämpas redan i många svenska företag och kommuner.
Sveriges s k ekokommuner, idag 59 st, säger sig vilja arbeta i enlighet
med denna målsättning. Med systemvillkoren som utgångspunkt kan
kommuner och aktörer på länsnivå göra sig en bild av hur material- och
energiflödena ser ut såväl lokalt som regionalt. Utifrån en sådan
undersökning kan de sedan upprätta hållbara näringslivsstrategier.
6 Att anpassa samhället i enlighet med
systemvillkoren
Med systemvillkoren som utgångspunkt för samhällsplaneringen på den
regionala och kommunala nivån går det att fastställa hur material- och
energiflöden rör sig. Varje kommun och län bör åläggas att undersöka hur
material- och energibalansen ser ut i just deras område. För att
åstadkomma en hållbar utveckling krävs fyra åtgärder:
6.1 Slut kretsloppen
För att sluta kretsloppen måste utsläpps- och avfallsnivåer registreras i
hela produktionskedjan. Grundtanken är att all upparbetning och allt
omhändertagande av avfall ska ske så lokalt som möjligt. Det man kan
göra på den lokala och regionala nivån är exempelvis att försöka koppla
ihop ett företags avfall med en annan verksamhet som kan använda
avfallet som råvara i sin produktion. Gotland har arbetat på detta sätt med
visionen "noll-avfall" som slutmål. Det visade sig till exempel att avfallet
från det lokala bryggeriet skulle kunna ge underlag för 27 nya
verksamheter. Bl a har ett bageri kommit igång som baserar en stor del av
sin råvara på restprodukter från bryggeriet. Det som betraktats som en
kostnad och ett problem kan göras till en resurs och intäkt.
6.2 Den lokala och regionala produktion är viktig ur
miljösynpunkt
Från kartläggningen i steg ett kan man se var i produktionskedjan som
produkttransporterna till det befintliga lokala näringslivet är för stora, var
det är önskvärt att en verksamhet etableras (lokalt eller regionalt) för att
minska mängden transporter.
I en vision för ett hållbart samhälle måste ligga att produktionsprocesserna
kan förläggas så lokalt som möjligt. Det ska inte vara nödvändigt att
exempelvis bär i Norrland vidareförädlas i södra Sverige för att sedan åter
transporteras upp till Norrland. Självklart går det inte att i en kommun vara
helt självförsörjande. Det är inte heller önskvärt. Viss produktion kräver så
pass stora enheter att en enskild kommun är för liten, men man kan på det
regionala planet åtminstone sträva efter att så stor del av produktionskedjan
som möjligt, inklusive upparbetningen av restprodukterna, sker inom
regionen. Det lokala näringslivet måste få den hjälp och utbildning som krävs
för att ställa om.
6.3 Företagsutbildningar och nätverk
Ett samarbete mellan lokala företag, exempelvis i nätverksform eller i
företagscentra, är att rekommendera för att processen ska komma igång.
Det finns idag ett antal goda exempel på hur detta kan gå till, jfr
Hackeforsmodellen från Linköping. Sådant företagssamarbete kan få
företag att hjälpa varandra, även på andra områden.
Ett sätt att stimulera utvecklingen är att bygga upp ett rikstäckande
kompetensnätverk kring hållbar lokal utveckling, där viktiga noder blir lokala
och regionala kompetenscentra, ett eller flera i varje län. Kompetensnätverken
bör kunna erbjuda det befintliga näringslivet i kommunen lämpliga
miljöutbildningar genom att samarbeta med den lokala folkbildningen. Det är
viktigt att avsätta pengar till det. Utbyggnaden av
miljöentreprenörsutbildningar med särskild inriktning mot praktisk
tillämpning och helhetssyn, kan ge uppslag till nya affärsidéer och på så vis
bidra till regionens ekonomiska utveckling. I förlängningen kan ett eller flera
av dessa kompetenscentra bli nationella och internationella förebilder och
modeller för hållbar lokal utveckling, med betoning på praktisk tillämpning
och helhetssyn. Att först stärka kompetensen i landets glesbefolkade delar kan
bli en viktig del i politiken för att stärka dessa regioner. Den kunskap som de
ackumulerat kan med tiden bli en exportprodukt.
6.4 Komplettera med nya branscher och verksamheter
De frågor som kommunen först bör utreda är om det finns lokala eller
regionala råvaror i tillräcklig utsträckning för en lokal produktion, och om
produktionen i övrigt passar in i den lokala näringslivsstrukturen. Kan det
lokala näringslivet utvecklas eller behövs det nya företag ? Om
kommunen bestämmer sig för att locka nya företag till regionen bör det
givetvis ske utifrån tanken om en bärkraftig helhetsstrategi för
kommunen.
7 Staten som primus motor
Miljöpartiet föreslår att ovanstående modell används för att upprätta
bärkraftiga näringslivsstrategier i kommuner och län.
Genomförandestrategin bygger på att staten lägger riktlinjer och direktiv
till länsstyrelserna och att man sedan stöttar lokala initiativ. För att locka
kommunerna att ta initiativ bör vissa fördelar erbjudas. Här kan man
tänka sig att ett regional- och glesbygdspolitiskt stödpaket byggs upp där
de kommuner som upprättar egna bärkraftiga näringslivsstrategier också
får förfoga över en viss mängd statliga medel för att genomföra de
åtgärdsprogram som man föreslår. För detta ändamål bör särskilda lokala
näringslivsfonder inrättas. Det viktiga är att man kan stimulera de
kommuner som i samråd med det lokala näringslivet lyckas utveckla
denna typ av program.
8 Kretsloppsanpassa landets små samhällen
först
Den pågående Agenda 21-processen är visserligen viktig för utvecklingen
mot ett mer hållbart samhälle, men där saknas konkreta samhälleliga
helhetslösningar. Ett annat problem är att de statliga omställningsmedlen i
första hand går till fysiska investeringar, exempelvis tekniska
ombyggnationsprojekt i förorterna till storstäder. Vi vill att
näringspolitikens inriktning ska generera större förändringar än så i
samhällsstruktur, ekonomi och livsstil. Omställningen av samhället kräver
inte bara tekniska lösningar utan också en förändring av
samhällsorganisation, ekonomi, livsstil med mera. Genom att genomföra
omställningen i full skala kan vi också se vad hållbarhet är. De stora
hållbarhetsproblemen finns i de större städerna. Mindre samhällen,
integrerade med naturen och med en mestadels stark socio-kulturell
struktur och social ekonomi, kan förverkliga denna vision fortare än
andra.
Glesbygdens universitet har tagit fram en rad konkreta metoder för att
ställa om byar i hållbar riktning, såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt.
Sådana fullskalemodeller av hållbara samhällen skulle kunna förverkligas
mycket snabbt. Det har redan satsats en del miljarder för att ställa om Sverige,
men allt för lite pengar kommer landsbygden till del. Stödet för omställningen
mot ett uthålligt samhälle bör ta sin början på landsbygden. Glesbygden
skulle nämligen kunna utnyttja detta som en komparativ fördel i konkurrensen
gentemot det övriga landet genom att bli attraktivare för företag och boende.