1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrade förutsättningar för investeringar i småskalig
vattenkraft.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vindkraften som riksintresse.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrade ekonomiska förutsättningar för vindkraften.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrade anslutningsförutsättningar till det svenska
kraftnätet.
5.
1 Yrkande 2 hänvisat till BoU.
Inledning
Centerpartiet vill vidga miljöpolitikens perspektiv till att omfatta även
kommande generationer. Detta innebär att det är nödvändigt att vi lämnar
fossilsamhället bakom oss.
Ett hållbart energi- och transportsystem måste bygga på förnyelsebara
energislag. Den pågående samhällsforskningen och de olika projekt som
genomförs inom näringslivet visar på att det finns nästan obegränsade
möjligheter att använda förnyelsebar energi. Människors uppfinningsrikedom
är stor, vi vill därför understryka vikten av att samhällsstöd ges för att ta
vara
på alla goda krafter i miljöarbetet.
Vår energiproduktion måste bygga på ekologiska grunder och de naturliga
systemen. Dagens miljöproblem har ändrat karaktär, från att ha varit lokala
har de övergått till att bli globala. Kunskapen om klimatproblematiken ökar
såväl inom det politiska systemet som i samhället i stort. Vi ser allt fler och
större katastrofer runt om i världen till följd av förändringar i klimatet.
Stormar, översvämningar och andra naturkatastrofer blir allt mer uppenbara.
Bara under 1998 uppgick kostnaderna för väderrelaterade skador till 800
miljarder kronor i världen.
Orsakerna till klimatförändringarna anses av det stora flertalet vara de
ständigt ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som kommer från
de fossila bränslena. Att komma tillrätta med detta är en internationell
uppgift, vilket även fastslagits i Kyotoprotokollet. Det är vår skyldighet i
Sverige att "dra vårt strå till stacken" för att helheten ska bli bra. Ett
större
nyttjande av alternativa bränslen och förnyelsebar energiproduktion är en del
av lösningen.
Energiframställning genom bioråvaror, sol, vind och vatten ger ett
förnyelsebart energisystem. Med ett klokt nyttjande av dessa energislag kan
kärnkraften avvecklas till förmån för miljövänlig, kretsloppsanpassad,
förnyelsebar energi.
I juli 1997 tog riksdagen beslut om vissa investeringar inom
energiområdet. En energimyndighet upprättades med uppgift att fördela ut
investeringsbidrag till förnyelsebar energi. Tyvärr har en oklar lagstiftning
försvårat för ansvariga beslutsfattare att tolka gällande bestämmelser. Detta
har varit kostsamt främst för initiativtagaren till förnyelsebar
energiproduktion, men det har även kostat samhället stora summor.
Vattenkraften
Vi anser att det måste införas vissa lättnader i gällande lagstiftning
rörande småskalig vattenkraft. Det borde vara rimligt att kunna
återupprätta mindre vattenkraftverk även om produktionen ligger under 1
miljon kilowattimmar per år, speciellt om där redan tidigare har funnits
ett vattenkraftverk. Vi anser att tillämpningen av miljöbalken som
infördes den 1 januari 1999 har blivit ett hinder i arbetet med att ersätta
kärnkraften. Intentionerna i lagarna från 1997 angående
investeringsbidrag och miljöbalken från 1999 är motsägelsefulla och har
bidragit till en omfattande byråkrati och misströstan bland
energiinnovatörer.
Lagstiftningsvägen måste det klargöras att förnyelsebar energiproduktion
är ett riksintresse och en nationell resurs. Utbyggnad av vattenkraft skall,
efter
sedvanlig miljöprövning, vara tillåten på alla ställen där inte lagen (MB 4:6)
klart säger att den är förbjuden. Tillståndsprövningen för små vattenkraftverk
måste bli enklare och billigare.
Staten har anvisat bidrag till bl a småskalig vattenkraft. Man har pekat på
att den utbyggnaden i första hand bör ske på platser där man tidigare har haft
vattenkraftverk som lagts ner. Detta för att begränsa de ingrepp som trots allt
blir resultatet av en vattenkraftsutbyggnad om än en liten sådan.
Det är otillfredsställande att lagen å ena sidan medger fastighetsbildning
för vattenkraftsändamål där man tillåter att fallrätter överlåts, för att sedan
inte kunna utnyttja dessa efter förnyad miljöprövning. Småskalig vattenkraft
är en förnyelsebar energikälla som lämpar sig för lokalt producerad energi.
Vad som ovan anförts om förbättrade förutsättningar för investeringar i
småskalig vattenkraft bör ges regeringen till känna.
Vindkraft
Vindkraftens potential
Vindkraften har en potential på minst 10 TWh och som mest bortemot
50 TWh. Detta är baserat på antalet vindkraftverk i Danmark, ca 5.500, på
en yta motsvarande Jämtland. Sverige har stora ytor i fjällen och stora
grundområden i havet som kan tas i anspråk för dessa syften. Dessa ytor
finns redan lokaliserade efter ett omfattande karteringsarbete av såväl
frivilliga som av SMHI.
För att Sverige skall kunna uppfylla de internationella
överenskommelserna i Kyotoprotokollet är det nödvändigt att den potential
som finns i vindkraften tas tillvara på ett bättre sätt.
För att potentialen i energiproduktionen från vindkraft skall kunna tas
tillvara krävs att Sverige fattar beslut om storsatsning på vindkraften, den
enda idag kommersiella energikälla, som uppfyller alla kriterier när det gäller
miljövänlighet och miljöpåverkan. 10 TWh vindkraft innebär uppförande av
ca 1.500 stycken 3 MW vindkraftverk, motsvarande 4.500 MW installerad
effekt. 50 TWh vindkraft innebär uppförande av 7-8.000 stora vindkraftverk
motsvarande 21.000-24.000 MW installerad effekt.
Enligt EU:s beräkningar ger varje installerad MW ca 15-19
årsarbetstillfällen. 4.500 MW installerad effekt kommer då att motsvara ca
67.500 årsarbetstillfällen.
Vindkraften som riksintresse
Om en storskalig utbyggnad av vindkraften skall kunna komma till stånd,
måste den klassas som riksintresse, för att kunna mäta sig med andra
riksintressen. Genom att klassa vindkraften som riksintresse kan
handläggningstiderna kortas och tempot i omställningsarbetet och
utbyggnaden av vindkraften påskyndas. Detta bör ges regeringen till
känna.
Ekonomiska förutsättningar
Bidrag är inte alltid så lyckat. Det bästa är naturligtvis att investeringar
skulle kunna klara sig utan bidrag, men som systemet är nu finns ingen
möjlighet till detta. Så länge som energibesluten är politiskt upphängda är
det ett måste för vindkraftsproducenter att få ett investeringsbidrag. Ingen
vågar göra så stora investeringar utan att veta de långsiktiga
förutsättningarna för dessa.
En alternativ lösning är att den som levererar el från vindkraftverk får
ersättning efter fullasttimmar på aggregatet. Det innebär en utjämning i
bidraget till alla aggregat oavsett vindtillgång. Ett sämre vindläge får
ersättning under längre tid och ett bra under kortare tid.
För att våga göra investeringar i mångmiljardklassen är det ett absolut
måste att ersättningen läggs fast på en för producenten acceptabel nivå och att
den ligger fast under minst 20 år utan att sänkas. Priset bör dock anpassas till
europeiska priser, eftersom det mer och mer blir en europeisk
elenergimarknad. Vad som ovan anförts om förbättrade ekonomiska
förutsättningar för vindkraften bör ges regeringen till känna.
Nätanslutning
Nätanslutningen är idag troligen det största problemet, när det gäller
utbyggnaden av vindkraften, trots att det varit känt för
Energimyndigheten under många år. Energimyndigheten har dessutom
fått regeringens uppdrag att "ställa om Sverige" till ett ekologiskt
samhälle med en uthållig energiförsörjning.
Många av aktörerna inom vindkraftsbaserad elproduktion upplever idag att
det är svårt att få en ekonomisk bärighet i sin verksamhet på grund av de höga
investeringskostnader som följer av anslutning till det svenska kraftnätet.
Detta hämmar även det utvecklingen av vindkraftsproducerad el. För att
underlätta för producenten bör detta förändras. Producentens ansvar för
nätanslutningen bör upphöra vid vindkraftverkparkens kant. Vid och utanför
parken övertar Svenska kraftnät ansvaret för nätet. Svenska kraftnät skall på
regeringens uppdrag utföra nödvändiga förstärkningsåtgärder, för att kunna ta
emot den producerade elenergin.
Idag betalas nätanslutningsavgiften av exploatören, till väldigt stora
kostnader. Skall nu Sverige ställa om sitt samhälle, så måste också Sverige
vara med och ta sina kostnader för detta arbete. Svenska folket har genom
nätavgifter betalat utbyggnaden av det svenska elnätet, vid etablering av
vatten och kärnkraftsproduktion. Så måste det ske även denna gång. Genom
en ökning av nätavgiften för elenergikonsumenter, på förslagsvis 0,5 öre,
skapas det ekonomiska utrymme som behövs för att lösa
nätanslutningsfrågan, utan att belasta budgeten. Vad som ovan anförts om
förbättrade anslutningsförutsättningar till det svenska kraftnätet bör ges
regeringen till känna.