Motion till riksdagen
2000/01:N352
av Zakrisson, Kristina (s)

Tillväxtpolitik för välfärd


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheterna för en god tillväxt i Norrbotten.
Motivering
Sveriges välfärd grundar sig i arbete och företagsamhet i varje region, på
varje regions lokala arbetsmarknad. Spännvidden mellan olika
arbetsmarknader är stor. Storstads- och universitetsorter närmar sig
överhettning medan glesbygd och landsbygd präglas av fortsatt hög
arbetslöshet och stor utflyttning. Sverige som nation uppvisar tillväxt som
är starkare än i de flesta europeiska länder.
Läget i Norrbotten uppvisar dock fortfarande (aug 2000) hög arbetslöshet;
6,8 % jämfört med 4,5 % för riket. Högsta arbetslösheten återfinns i
Tornedalen. Befolkningen fortsätter att minska med ca 2000 personer per år
alltsedan 1996, dvs med nära 1 % per år. Trots detta uppvisar även Norrbotten
och företag med god tillväxt. Förutsättningar för god välfärd kan förbättras
med offensiv tillväxtpolitik.
För ett arealmässigt stort län som Norrbotten är goda och snabba
kommunikationer och välutvecklade möjligheter till högre utbildning och
forskning av avgörande betydelse för ökad tillväxt.
Vägnätet i Region Norr (BD- och AC-län) omfattar totalt ca 1800 mil av
statliga vägar. Detta utgör 18 % av rikets statliga vägnät. 38 % utgörs
fortfarande av grusväg. Inom regionen finns idag ca 260 mil väg som inte
klarar bärighetsklass 1, och på 600 mil av vägnätet nedklassades bärigheten
under 1999 i genomsnitt 50 dygn i samband med tjällossning. Vägarna i
Norrbotten är i stort behov av upprustning: tjälsäkring, bärighetshöjning och
rekonstruktion. Kostnaderna för dessa åtgärder bedömer Vägverket uppgår till
ca 7,4 miljarder.
Järnvägsstrukturen igenom övre Norrland är otidsenlig. Snabbtåg mellan
Kiruna och Boden/Luleå med möjlighet till anslutning vidare till Umeå skulle
ha stor betydelse för bättre tillgänglighet till avancerad sjukvård, högre
utbildning och positiv utveckling av näringslivet. Om Botniabanan förlängs
med Norrbotniabanan från Umeå till Haparanda erhålls en kustjärnväg för
höghastighetståg. Betydande tidsvinster och komfort uppnås för resenärerna.
En sammankoppling till det finska och ryska järnvägsnätet ligger därmed
inom räckhåll. Norrbotniabanan måste prioriteras högt under de närmaste
åren.
Åtgärder för att öka tillgängligheten till bra persontransporter till rimliga
priser är av utomordentlig stor betydelse för såväl näringslivets tillväxt som
för medborgarnas välfärd. Den nya tekniken minskar inte, som man skulle
kunna tro, utan snarare ökar behovet av ett utvecklat persontransportsystem.
När det gäller långväga persontransporter har flyget en helt avgörande
betydelse för vår del av landet. Situationen för de mindre trafikerade
flyglinjerna skapar dock betydande problem idag, både vad gäller
tillgänglighet och priser.
En flygbiljett Kiruna-Luleå kostar 3282:00, Luleå-Stockholm 4262:00
och Luleå-Göteborg ca 6600 kr (normalpris aug 2000). Avregleringen av
inrikesflyget i Sverige 1992 har inte inneburit lägre priser i Norrlands inland.
Frågan om bra persontransporter till rimliga priser är av stor betydelse både ur
ett tillväxt- och ett välfärdsperspektiv.
IT kan ge nyskapande utveckling i Norrbotten. En utbyggnad av
modernaste infrastruktur för säker och snabb datakommunikation till alla
företag, institutioner och hushåll är kanske den viktigaste investeringen för
det nya Norrbotten. Bredband till alla i Norrbotten kostar ca 2900 miljoner kr
i investering. Kommersiella aktörer kommer förhoppningsvis att ta en stor del
av detta. En bedömning som görs i länet är att ca 600 miljoner kr kommer att
saknas utöver statens satsning på IT i Norrbotten.
Kraven om motfinansiering av kommunerna till de lokala näten med 2/3 av
kostnaden innebär i många fall att kommunens hela investeringsbudget skulle
gå åt för dragning av bredband. Alla andra angelägna investeringar skulle få
anstå. Resultatet kan bli att utbyggnaden av IT-infrastrukturen halkar efter i
de ytstora, glesbefolkade kommunerna. Det är angeläget att staten tar ett
större ansvar för att bredband till alla hushåll blir verklighet snarast
möjligt.
Med en utveckling och utbyggnad av den nya tekniken kan högre
utbildning lättare spridas över hela landet. Decentraliserad utbildning och
distansutbildning har kommit att betyda mycket för att höja utbildningsnivån.
För att kunna fortsätta med denna satsning krävs att merkostnader som
uppstår genom förläggning av utbildning utanför campus täcks av staten. Det
är också viktigt att forskningsprojekt förläggs utanför de traditionella
universitetsorterna.
Med bättre stimulans till infrastrukturutbyggnad är grunden lagd till en
regionalpolitik som garanterar god välfärd även i Norrbotten.

Stockholm den 4 oktober 2000
Kristina Zakrisson (s)
Lennart Klockare (s)
Birgitta Ahlqvist (s)
Lars U Granberg (s)