Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna för en god tillväxt i Norrbotten. Motivering
Sveriges välfärd grundar sig i arbete och företagsamhet i varje region, på varje regions lokala arbetsmarknad. Spännvidden mellan olika arbetsmarknader är stor. Storstads- och universitetsorter närmar sig överhettning medan glesbygd och landsbygd präglas av fortsatt hög arbetslöshet och stor utflyttning. Sverige som nation uppvisar tillväxt som är starkare än i de flesta europeiska länder.
Läget i Norrbotten uppvisar dock fortfarande (aug 2000) hög arbetslöshet; 6,8 % jämfört med 4,5 % för riket. Högsta arbetslösheten återfinns i Tornedalen. Befolkningen fortsätter att minska med ca 2000 personer per år alltsedan 1996, dvs med nära 1 % per år. Trots detta uppvisar även Norrbotten och företag med god tillväxt. Förutsättningar för god välfärd kan förbättras med offensiv tillväxtpolitik.
För ett arealmässigt stort län som Norrbotten är goda och snabba kommunikationer och välutvecklade möjligheter till högre utbildning och forskning av avgörande betydelse för ökad tillväxt.
Vägnätet i Region Norr (BD- och AC-län) omfattar totalt ca 1800 mil av statliga vägar. Detta utgör 18 % av rikets statliga vägnät. 38 % utgörs fortfarande av grusväg. Inom regionen finns idag ca 260 mil väg som inte klarar bärighetsklass 1, och på 600 mil av vägnätet nedklassades bärigheten under 1999 i genomsnitt 50 dygn i samband med tjällossning. Vägarna i Norrbotten är i stort behov av upprustning: tjälsäkring, bärighetshöjning och rekonstruktion. Kostnaderna för dessa åtgärder bedömer Vägverket uppgår till ca 7,4 miljarder.
Järnvägsstrukturen igenom övre Norrland är otidsenlig. Snabbtåg mellan Kiruna och Boden/Luleå med möjlighet till anslutning vidare till Umeå skulle ha stor betydelse för bättre tillgänglighet till avancerad sjukvård, högre utbildning och positiv utveckling av näringslivet. Om Botniabanan förlängs med Norrbotniabanan från Umeå till Haparanda erhålls en kustjärnväg för höghastighetståg. Betydande tidsvinster och komfort uppnås för resenärerna. En sammankoppling till det finska och ryska järnvägsnätet ligger därmed inom räckhåll. Norrbotniabanan måste prioriteras högt under de närmaste åren.
Åtgärder för att öka tillgängligheten till bra persontransporter till rimliga priser är av utomordentlig stor betydelse för såväl näringslivets tillväxt som för medborgarnas välfärd. Den nya tekniken minskar inte, som man skulle kunna tro, utan snarare ökar behovet av ett utvecklat persontransportsystem. När det gäller långväga persontransporter har flyget en helt avgörande betydelse för vår del av landet. Situationen för de mindre trafikerade flyglinjerna skapar dock betydande problem idag, både vad gäller tillgänglighet och priser.
En flygbiljett Kiruna-Luleå kostar 3282:00, Luleå-Stockholm 4262:00 och Luleå-Göteborg ca 6600 kr (normalpris aug 2000). Avregleringen av inrikesflyget i Sverige 1992 har inte inneburit lägre priser i Norrlands inland. Frågan om bra persontransporter till rimliga priser är av stor betydelse både ur ett tillväxt- och ett välfärdsperspektiv.
IT kan ge nyskapande utveckling i Norrbotten. En utbyggnad av modernaste infrastruktur för säker och snabb datakommunikation till alla företag, institutioner och hushåll är kanske den viktigaste investeringen för det nya Norrbotten. Bredband till alla i Norrbotten kostar ca 2900 miljoner kr i investering. Kommersiella aktörer kommer förhoppningsvis att ta en stor del av detta. En bedömning som görs i länet är att ca 600 miljoner kr kommer att saknas utöver statens satsning på IT i Norrbotten.
Kraven om motfinansiering av kommunerna till de lokala näten med 2/3 av kostnaden innebär i många fall att kommunens hela investeringsbudget skulle gå åt för dragning av bredband. Alla andra angelägna investeringar skulle få anstå. Resultatet kan bli att utbyggnaden av IT-infrastrukturen halkar efter i de ytstora, glesbefolkade kommunerna. Det är angeläget att staten tar ett större ansvar för att bredband till alla hushåll blir verklighet snarast möjligt.
Med en utveckling och utbyggnad av den nya tekniken kan högre utbildning lättare spridas över hela landet. Decentraliserad utbildning och distansutbildning har kommit att betyda mycket för att höja utbildningsnivån. För att kunna fortsätta med denna satsning krävs att merkostnader som uppstår genom förläggning av utbildning utanför campus täcks av staten. Det är också viktigt att forskningsprojekt förläggs utanför de traditionella universitetsorterna.
Med bättre stimulans till infrastrukturutbyggnad är grunden lagd till en regionalpolitik som garanterar god välfärd även i Norrbotten.
Stockholm den 4 oktober 2000
Kristina Zakrisson (s)
Lennart Klockare (s)
Birgitta Ahlqvist (s)
Lars U Granberg (s)