Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regionalpolitiska åtgärder för ökad sysselsättning och
utveckling i Kalmar län.
Stor utvecklingsresurs
Kalmar län är en stor utvecklingsresurs. Länet är ett starkt industrilän med
en stor resurs i jordbruket och skogen som starka näringar och ett av
landets rikaste turistiska upplevelseområden. Det är en utmärkt bas att
utgå ifrån för att generera fler arbetstillfällen.
Tjänstesektorn är mindre utvecklad, men med den nya
informationstekniken och ett väl utbyggt bredbandsnät finns en enorm
potential att tillgå. Med rätta politiska åtgärder och en decentralistisk syn i
politiken är läget vid Östersjön en stor tillgång som, efter
kommunistdiktaturernas fall i öst, öppnar många intressanta kontaktvägar och
ökad trafik.
Kalmar län har stor tillväxtpotential. Ett Sverige med livskraft i hela landet
har sin största tillväxtpotential ute i regionerna som i Kalmar län. Det är här
som de bästa förutsättningarna för tillväxt finns. Här saknas
trängselproblemen som ökar kostnaderna för boendet. Här undviks onödigt
dyra investeringar i industrimark och lokaler. Här kan kostnader för miljö och
social utslagning undvikas. Här finns det marknära, harmoniska,
familjevänliga, trygga och prisvärda boendet i många småorter med
närkontakt och överblickbarhet.
Självbestämmande för Kalmar län
Kalmar län är ett av försöksområdena för regional självstyrelse. Det ger
ökade möjligheter till självbestämmande och att bygga makten underifrån.
Den politiska nivån behöver därmed inte tappa mark och anonymiteten i
beslutsfattandet kan minska. Det ökar det lokala engagemanget för
utveckling underifrån. Det främjar en lokal tillväxt och Kalmar läns
utveckling tas till vara på bästa sätt. Länet bör därför få fortsätta som
försökslän nästa mandatperiod och på sikt övergå till ett direktvalt
länsdemokratiorgan med regionalt självstyre.
Möjlighetsskapande regionalpolitik
Regionalpolitiken bör därför omvandlas från att vara mindre
bidragsgivande till att vara mer möjlighetsskapande. Det är dags att gå
från passiv till aktiv regionalpolitik, från defensiv till offensiv. Det är
genom att skapa incitament för aktivitet och utvecklingsarbete som bilden
av tärande regionalpolitik kan omvandlas till utvecklande kreativitet. Det
ligger väl i linje med den regionala självstyrelsemodellen där länet redan
har en erfarenhet som bör utnyttjas positivt genom en omformning av
regionalpolitiken. Turistnäringen är ett annat sådant exempel för Kalmar
läns del. Den är stark i kraft av sig själv och länets goda betingelser
genom den vackra naturen och natur och kultur i skön förening.
Turistnäringen är en typisk småföretagarnäring. Den är ett bra exempel på
hur tillväxt skapas underifrån genom lokal samverkan. Den kan inte beordras
fram från statligt håll. På samma sätt är det med utvecklingen på andra
områden. För att tillväxten ska komma igång krävs det att den lokala
utvecklingskraften ges möjlighet att ta till vara de lokala förutsättningarna.
Det kräver att regelverk omformuleras så att det blir möjligt i en helt annan
utsträckning än i dag att finna lokala tillämpningar. Den kräver mer av att ge
de rätta och rättvisa förutsättningarna än att ge bidrag.
Bättre kommunikationer
När länet som turistlän välkomnar mängder av turister hämmas
turistnäringen som tillväxten i övrigt av att inte Kalmar län har samma
möjligheter som många andra delar av landet på kommunikationsområdet.
Kalmar län borde kunna erbjuda turisterna bättre vägar och fler
resealternativ till länet. Om regionalpolitiken omformas till att ge
likvärdiga förutsättningar, där staten garanterar likvärdiga möjligheter
genom en god infrastruktur och grundläggande service skulle situationen
förbättras. Den lilla regionalpolitiken måste kompletteras med den stora
regionalpolitiken där regler och myndigheter tar hänsyn till de regionala
och lokala förutsättningarna. Den nyligen invigda Öresundsbron är ett
praktexempel på hur centralistisk betongpolitik inte skapar likvärdiga
förutsättningar. Det är här vi nu har förklaringen till varför väganslagen
till Kalmar län har tvingats skäras ner flera år i rad.
Flera regeringsförslag har nått riksdagen redan där hela landet inte bara ska
vara med och finansiera investeringen i en lokal broförbindelse utan också
vara med och kollektivt bära driftkostnaderna för ett mastodontprojekt som
inte bär sina egna kostnader. Som exempel kan nämnas att Kalmar län får 3
procent !!! i totala anslag för kommunikationerna för den närmaste
tioårsperioden av vad det kostat att bygga denna 15 km långa bro med
tillfarter på ett enda ställe i landet och vid ett och samma tillfälle. En
kraftig
förbättring av kommunikationerna i Kalmar län är en viktig förutsättning för
regional tillväxt. Kalmar län bör tilldelas minst ett ramanslag om 3 mdr under
den närmaste tioårsperioden för att rusta väg- och järnvägsnätet och förbättra
flygkommunikationer och sjöfart. I en särskild motion lämnas detaljförslag på
hur en sådan upprustning ska ske.
Kalmar län ett bredbandslän
Riksdagsbeslutet om att bygga ut den digitala infrastrukturen enligt
regeringens och samarbetspartiernas modell är mycket olyckligt för
Kalmar län. Med den modellen kommer många att lämnas vid sidan av
tillgången till den nya informationstekniken. Kalmar län riskerar att bli ett
u-land inom den nya digitala infrastrukturen. Enligt Centerpartiets förslag
om en digital allemansrätt skall ett bredbandsnät byggas som når alla i
hela landet. En överföring av Centerpartiets modell på Kalmar län kan
göra Kalmar län till ett framgångsrikt mönsterlän i flera avseenden.
Den nya informationstekniken bör tas tillvara för att utjämna de regionala
klyftorna i landet. Kalmar län bör därför snabbt göras till ett bredbandslän.
Ett
bredbandsnät av centermodell bör byggas som fullt färdigt når alla i länet. På
det sättet kan Kalmar län utgöra ett metodlän för Centerns modell för
bredbandsutbyggnaden, dels för att få jämförelsematerial med regeringens
starkt begränsade utbyggnad och dels för att vinna erfarenheter för den
fortsatta utbyggnaden av den nya digitala tekniken. Resurser bör avdelas för
att göra Kalmar län till ett sådant metodlän.
Framtidens vägar i Kalmar län är digitala. En viktig förutsättning för
fortsatt tillväxt och utveckling i Kalmar län är tillgång till goda
telekommunikationer överallt. Det är viktigt att få fram en jämförelsemodell
där digitala vägar på lika villkor och som når alla arbetsplatser och hushåll i
hela länet kan visas. Det är också viktigt att kunna visa en modell där det är
staten som tar ansvaret för att den nödvändiga infrastrukturen byggs ut och att
det sedan ska råda fri konkurrens om trafik och tjänster på nätet. Samhället
har ett ansvar för att hålla nere kostnaderna för kommunikation, både när det
gäller att ansluta sig och att använda kommunikationen. Det kan också testas i
den aktuella modellen.
Konkurrensen bör stimuleras genom att alla operatörer har tillgång till den
digitala vägen på lika villkor och på så sätt kan erbjuda länets befolkning och
företagare ett växande utbud av tjänster. Riksdag och regering får aldrig
acceptera att folk, företag och bygder som Kalmar län diskrimineras. Det är
viktigt att kunna ha ett jämförelseobjekt till regeringens begränsade modell
som kan visa den nya tekniken och dess utomordentliga möjligheter för
företagande, undervisning, människokontakt och som regional tillväxtmotor
när den kommer ett helt län till del. Ett statligt anslag för att göra Kalmar
län
till metodlän för den nya bredbandsutbyggnaden enligt centermodell bör
därför avsättas.
Grundläggande service
Det finns en rad exempel i länet på hur den grundläggande servicen skärs
ner och kommer allt färre till del. Postkontor försvinner, polisresurserna
centraliseras, tingsrätter hotas av nedläggning, bank- och kassaservice
centraliseras, livsmedelsbutiker hotas av nedläggning när folk tvingas
flytta på grund av bristande tillgång på service. Det försämrade
serviceutbudet blir en ond spiral som glesar ut länet och motverkar
utveckling.
Olika regioner har olika förutsättningar samtidigt som människors
servicebehov till stora delar sammanfaller. Det ligger inom statens ansvar att
se till att dessa behov tillgodoses med en grundläggande samhällelig service.
Detta är särskilt angeläget för att systemet med nationella solidariska skatter
skall uppfattas som legitimt.
Det grundläggande kravet på staten måste vara att det skall finnas tillgång
till denna service, vilken driftsform som den sedan bedrivs i är underordnat
detta huvudkrav. En mångfald driftsformer vad gäller vård, grundskola, barn-
och äldreomsorg och den postala infrastrukturen bör tillhöra de normala
lösningarna. Utvecklandet av olika driftsformer har inneburit att nödvändig
samhällelig service har kunnat behållas till lägre kostnad och ökad
tillgänglighet, vilket bidragit till en ökad livskraft och livskvalitet i
utsatta
områden.
Genom ytterligare avregleringar och upphandling av tjänster är det möjligt
att även fortsättningsvis säkerställa en grundläggande service, möjligheterna
är även stora att servicen kan utökas ytterligare. Ett exempel på detta är att
säkerställa en kassaservice på landsbygden även i framtiden. Finansieringen
av dessa verksamheter skall även fortsättningsvis ske solidariskt.
Förbättrad utbildning
Hög kompetensnivå är en förutsättning för att hänga med i utvecklingen
och en betydande konkurrensfaktor. Länets kommuner bör tilldelas ett
extra anslag på 130 miljoner för att öka kvaliteten och öka lärartätheten i
grundskolan.
Kalmar län är ett typiskt småföretagarlän. Det är ett plus när det gäller att
skapa lokal tillväxt. Det är oftast i de små företagen som tillväxt kan
genereras genom att de växer och blir större. Samtidigt måste nya företag
komma till. Entreprenörskapet är djupt förankrat i Kalmar län och bör hållas
vid liv genom att ge goda betingelser för företagsetablering och företagande.
Därför bör åtgärder vidtagas så att möjligheten öppnas att införa ämnet
entreprenörskap på skolschemat från och med grundskolan i Kalmar läns
grundskolor.
Länets högskola utgör en viktig motor för utvecklingen. Det måste
ytterligare förstärkas genom att tillförsäkra Kalmar högskola ytterligare fasta
forskningsresurser.
Avskrivning av studieskulder
Många ungdomar lämnar Kalmar län för högre studier. Ökade åtgärder
måste vidtagas för att behålla ungdomen i Kalmar län. Dit hör en
utbyggnad och decentralisering av den högre utbildningen. Incitamenten
för studenter som avslutat sina studier att flytta till Kalmar län eller
tillbaka till Kalmar län bör förstärkas. Detta inte minst på grund av det
faktum att det inom kort kommer att bli stora pensionsavgångar inom
såväl näringsliv som offentlig sektor. En stor del av dessa avgångar består
av arbetstagare med akademisk bakgrund. Totalt sett kan det komma att
bli svårt för kommuner med en liten andel ungdomar som söker sig vidare
till högre studier att ersätta de vakanser som uppstår.
En anledning till detta är den sociala snedrekrytering som finns och som
drabbar Kalmar län, men kan även härledas till skattetryck, kommunikationer,
socialservice och kultur och nöjesutbud i länet. Det är därför önskvärt att
staten går in och skapar incitament liknande det system som utarbetats i
Norge med avskrivning av studieskulder för de studenter som efter avslutade
studier flyttar hem till sitt län och finner sin utkomst där. Genom detta kan de
förväntade vakanserna tillsättas och personaltillgången säkras. En ökande
andel akademiker i regionen bildar samtidigt underlag för ett mer varierat
kulturutbud. En ökad andel invånare med akademisk bakgrund kan även
motverka den sociala snedrekrytering som finns inom länet. Kalmar län bör
därför göras till försökslän för avskrivningsmöjligheter av studielån.
Låt ungdomarna växa i Kalmar län
Ungdomar är en regions framtid. Kalmar län bör göras till ett
ungdomslän. Det kan det bli om Kalmar län blir känt som länet där
ungdomarna tillåts växa. Det kan göras genom att det finns tillgång till
snabba IT-vägar i länet. Det kan göras genom att ungdomarna ges
möjlighet att ta aktiv del i utvecklingen och ge dem inflytandemöjligheter
i den demokratiska processen. Genom att flytta ner makten till
ungdomarna och ge dem ett större ansvar kan större engagemang uppnås.
Att söka nya utmaningar är utvecklande för individen och bör därmed även
bejakas. Nya erfarenheter inhämtas och kan användas i ett framtida yrkesliv.
Den rörlighet som vi ser bland dagens ungdomar bör därför uppmuntras. Det
är dock viktigt ur samhällelig synvinkel att denna rörlighet inte är ensidig.
Det ska vara lika naturligt att söka till Kalmar län, om och när man så önskar,
som det är att bege sig ut i världen. Så är tyvärr inte fallet idag.
Undersökningar som Glesbygdsverket genomfört visar att det i
storstadsregionerna finns människor som önskar söka sig ett liv utanför
storstaden. Att dessa inte tar steget kan bland annat bero på att möjligheterna
till försörjning och kulturellt utbud anses vara begränsade. För att fler
ungdomar ska ta steget att flytta till Kalmar län bör ungdomarna få medel och
vägledning att genom olika projekt utveckla kulturutbudet i regionerna. Staten
bör tilldela Kalmar län via Ungdomsstyrelsen 4 miljoner kr för att efter
ansökan fördelas ut till de kommunala ungdomsråden i länet eller
motsvarande. Detta för att utveckla det kulturella utbudet för ungdomar, med
ungdomar, av ungdomar.
Sänkta arbetsgivaravgifter
Företagandet är nyckeln till en god regional utveckling. Det är endast
ökad sysselsättning som ger underlag för boende och service i de bygder
som idag är glest befolkade. Småföretagsamheten är en av de viktigaste
resurserna i samhället. Den är särskilt viktig i län typ Kalmar län där
regionalpolitiken spelar en avgörande roll för utvecklingen.
Kalmar län behöver fler företag och fler småföretagare. Livskraftiga
småföretag är den viktigaste förutsättningen för att skapa ett
tillväxtorienterat
underifrånperspektiv i regionalpolitiken. Huvudinriktningen för en politik för
fler företag och företagare måste vara att skapa goda villkor för företagandet
genom låga skatter och minskat krångel. Företagaren måste stå i centrum för
att åstadkomma ett bättre företagsklimat. Hårt arbetande, riskvilliga
företagare måste kunna generera pengar i företagen. Det öppnar möjligheter
för nya investeringar. Samhället måste visa förståelse för och uppmuntra
entreprenörskapets drivkrafter. Mångfald och individualism är viktigt för att
antalet företag ska bli fler.
För att ge förutsättningar för ett ökat nyföretagande och tillväxt i befintliga
företag behöver deras arbetskraftskostnader sänkas. Det bör ske genom sänkta
arbetsgivaravgifter framförallt riktade mot de små företagen.
Arbetsgivaravgifterna bör sänkas med minst 5 procentenheter ytterligare för
företag med en lönesumma om drygt 850 000 kr och för enmansföretag med
en lönesumma upp till 180 000 kr för år 2001.
Trygghet att våga växa
Företagarna måste stå i centrum för att åstadkomma ett bättre
företagsklimat. Grunden för företagandet är att det finns tillgång till
kapital för att driva verksamheten. Tillgång till riskvilligt kapital i Kalmar
län är rent generellt idag relativt god i första hand för större företag och i
större tätortsområden. Tyvärr är tillgången fortfarande ett problem för
mindre företag på landsbygden som behöver kapital i tidigt skede.
Speciellt tydligt är det för kvinnor, ungdomar och invandrare. Därför är
det viktigt att hitta nya sätt att klara finansieringen av nya företag.
I takt med internationaliseringen har en allt större andel från
invandrargrupper startat företag. Detta trots att svårigheterna i fråga om
regelverk och osäkerhet kring kapitalförsörjningen är långt svårare för denna
grupp av företagare. Trots dessa problem är andelen nyföretagare inom dessa
grupper högre än riksgenomsnittet i Kalmar län. Det visar att det finns en klar
vilja och ett stort intresse bland dessa grupper för företagsamhet. Det bör tas
till vara. Det är inte acceptabelt att tillgången till riskvilligt kapital skall
vara
sämre för invandrare än för svenska företagare. Genom en samordnad
diskrimineringslagstiftning kan tillgången till riskvilligt kapital för
invandrargrupper i Kalmar län förbättras. Regeringen bör ta initiativet till att
en samordning i diskrimineringslagstiftningen blir möjlig.
Höjt reseavdrag och landsbygdsavdrag
Kalmar län är ett glesbygdslän med mycket spridd bebyggelse. Det har
många fördelar men också många nackdelar när till exempel bensinpriset
skjuter i höjden. Att bo på landsbygden innebär väldigt ofta extra
kostnader. Långa avstånd och avsaknaden av alternativa
transportmöjligheter gör bilen till en nödvändighet. För att kompensera
resor till och från arbete finns reseavdragen. För att också stimulera
regional tillväxt kan arbetsmarknaderna behöva göras större och
rörligheten öka. Det kan åstadkommas genom bättre kommunikationer
och ett höjt reseavdrag. För att vara rättvisande i dagens prisnivåer bör
reseavdraget höjas till 20 kr per mil och omfatta också resor till och från
barnomsorgen.
För de boende på lands- och glesbygd kompenserar inte reseavdraget för
de många mil som körs vid resor till och från affären och service, för att
skjutsa barn till och från idrott eller föreningsliv. Många av dessa saker är
viktiga för både barn, ungdomar och föräldrar.
Boende långt ifrån de områden där större infrastrukturinvesteringar sker
kan inte dra nytta av dessa större satsningar på bland annat kollektivtrafik.
Det är inte rimligt att de som bidrar till finansieringen inte själva kan dra
fördel av de vinster som skapas. Att bo på landsbygden innebär att man måste
ha bil, oftast behöver hushållet dessutom två. Kostnader som uppstår på grund
av långa avstånd måste därför kompenseras. Ett landsbygdsavdrag för sådan
kompensation bör införas.
Ökad rättstrygghet
Staten har ett grundläggande ansvar för upprätthållande av den enskilde
individens rättstrygghet. Det är statens ansvar att se till att polis finns i
tjänst, i preventivt syfte, i varje kommun dygnet runt. Möjligheten att få
rättshjälp är en viktig del för en livskraftig regions utveckling. Lika
självklart är då att de små tingsrätterna i länet bevaras.