Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om naturgasen.
Motivering
I Malmö och Göteborg finns en större mångfald och en gynnsammare
situation på energimarknaden jämfört med övriga Sverige. I dessa städer
och längs naturgasnätet mellan dessa städer kompletterar biobränsle,
naturgas och andra energislag varandra, samtidigt som de svarar upp mot
de uppsatta miljö- och klimatmålen. Svensk energidebatt skulle få större
genomslagskraft om mera hänsyn togs till regionala framgångsexempel
eller till regionala hänsyn.
En effektiv och trygg energiförsörjning har varit en hörnsten i
utvecklingen av industri- och välfärdssamhället. Det innebär att
energiproduktionen har byggts ut och förändrats i takt med utbyggnaden och
utvecklingen av industri- och välfärdssamhället. Sysselsättning och välfärd
kombinerat med trygghet, effektivitet och miljötänkande har stått i centrum.
Energiförsörjningen är en hörnsten i det svenska välfärdsbygget.
Sysselsättning och välfärd är lika angelägna mål i dag som i går. Vi har därför
ett gemensamt ansvar för att trygga en miljömässigt acceptabel
energiförsörjning till konkurrenskraftiga villkor.
Med energimarknadens nya förutsättningar kan vi ganska enkelt lösa våra
kortsiktiga energibehov genom import av elkraft. Därmed skulle man kunna
tro att vi kan ta vilka energipolitiska beslut som helst utan att äventyra
försörjningstryggheten. Men i så fall gör man en grov felbedömning. Sverige
måste vara uppmärksamt så att vi inte i ett importberoende förlorar kontrollen
över den långsiktiga försörjningstryggheten. Vi blir beroende av det som
erbjuds, t ex kolkraft, och förlorar kontrollen över energislagen och
miljöfrågorna. Den nya, fria energimarknaden fritar oss alltså inte från det
energipolitiska ansvaret. Men de nya förutsättningarna ställer nya krav.
Den framtida svenska energiproduktionen måste uppfylla både
miljömässiga och ekonomiska krav. Det räcker inte med att uppfylla ett av
dessa krav. Inhemskt producerad elkraft som inte kan konkurrera prismässigt
med importerad elkraft kommer att slås ut från marknaden - antingen genom
import av "smutsig elkraft" eller genom export av arbetstillfällen och
skatteintäkter. En energipolitik som inte beaktar detta blir inte verkningsfull.
Kärnkraften kommer - förr eller senare - att avvecklas. Biobränslen räcker
inte till för att ersätta kärnkraften, ge konkurrenskraftiga priser och
tillgodose
alla typer av energibehov. Med detta i åtanke är det beklagligt att naturgasen
blivit så förbisedd i svensk energidebatt. Naturgasen har goda
miljöegenskaper och ger vid kraftvärmeproduktion ett stort elutbyte.
Dessutom efterfrågas naturgas alltmer inom andra användningsområden, t.ex.
direkt användning i industrin och som drivmedel i fordon. Till detta bör
läggas att investeringar i teknik för naturgas tillsammans med biogas utgör en
länk vidare till ett framtida hållbart energisystem som bland annat använder
vätgas och bränslecellsteknik.
I Malmö, Göteborg och de övriga svenska kommuner i sydvästra Sverige,
där man i 15 års tid haft tillgång till och använt naturgas, känner man väl till
fördelarna. I dessa kommuner ligger användningen av naturgas på en
europeisk nivå, dvs omkring 20 procent av den totala energiförsörjningen.
Naturgasen är ett viktigt och uppskattat bränsle inom kraftvärme- industri-,
hushålls- och trafiksektorerna.
Införandet av naturgas i Malmö har bidragit till att de dieseldrivna
innerstadsbussarna bytts ut mot naturgasdrivna bussar. Vidare har
kolanvändningen minskat med 70 procent. Användningen av eldningsolja har
minskat med hela 90 procent. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider,
svaveldioxid, stoft och tungmetaller har minskat kraftigt.
Göteborg fick tillgång till naturgas något senare än Malmö, men redan
svarar naturgasen för ca 25 procent av Göteborgs Energis totala
värmeproduktion. Övriga energikällor är bland annat avfall och biobränsle.
Naturgasen har i värmeproduktionen främst ersatt eldningsolja. Utsläppen av
koldioxid i Göteborg har minskat med ca 25 procent sedan naturgasen
introducerades. Kväveoxidutsläppen har minskat med ca 70 procent och
svaveldioxidutsläppen har minskat med ca 95 procent.
De goda erfarenheterna från bland annat Malmö och Göteborg talar för att
göra naturgasen till en större del i den svenska energiförsörjningen. Redan
den befintliga stamledningen medger utökad naturgasanvändning i Sverige,
men stora fördelar står att vinna om fler leveransvägar skulle kunna upprättas.
Leveranstryggheten, kostnadsbilden och integrationen med den europeiska
energimarknaden skulle då förbättras.
Med rätt villkor är naturgasen tillräckligt kostnadseffektiv för att trycka
tillbaka kolkraften. Det är därför viktigt att energiskatterna utformas så att
ren
energiproduktion i Sverige inte missgynnas till förmån för import av elkraft
från anläggningar och energislag med dåliga miljöegenskaper.
Sverige behöver en energipolitik som måste ta sin utgångspunkt i en rad
ställningstaganden:
- Sverige skall ha en energiförsörjning som bygger på mångfald och som ger
industrin valmöjligheter och låga priser.
- Sverige skall ha kontroll över energiproduktionen och inte bli för
importberoende.
- Sverige skall slå vakt om jobben och de industritäta regionerna.
- Sverige skall ha en energipolitik med miljöambitioner, utan kolkrafts-
import.