1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inriktningen på skattepolitiken.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en förenklad deklaration för företagare. 1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det bör bli enklare att registrera företag. 1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förenklade F-skatteregler. 1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lättnader i uppgiftslämnandet för företagare. 1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en s.k. solnedgångsparagraf för regler som berör
företagandet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett konsekvent avregleringsarbete lett av finansministern.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett startpaket för företagare.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att myndigheterna bör lämna bindande löften om hur lång tid
det tar att avgöra ärenden. 1
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om myndigheternas redovisning av hur de klarar service och
informationskrav gentemot företagare.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en handledning för företagare.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunernas samrådsplikt med näringsidkare. 2
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rättvisa regler i socialförsäkringarna. 3
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förenklingar av blanketter.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om myndigheternas service och öppettider. 4
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kontaktpersoner vid statliga myndigheter och i kommunerna. 4
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett Internetbaserat informationssystem.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att registrera företag via Internet.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en modernisering av arbetsmarknadslagarna. 5
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en successiv avveckling av de selektiva företagsstöden.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avveckla etableringshinder för småföretagare.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en successiv försäljning av de statliga bolagen.
23.
1 Yrkandena 1-5 och 9 hänvisade till SkU.
2 Yrkande 12 hänvisat till BoU.
3 Yrkande 13 hänvisat till SfU.
4 Yrkandena 15 och 16 hänvisade till KU.
5 Yrkande 19 hänvisat till AU.
Utgångspunkter
Det finns ingen välmående nation utan ett starkt företagande. Det finns
inte ett starkt företagande utan företagare. Sverige har under tidigare
decennier i hög grad byggt sitt välstånd på storföretagsamheten, ett antal
starka multinationella företag som med Sverige som bas kunnat sträcka
sin verksamhet ut över världen. Det är ingen hemlighet att detta gillats av
socialdemokraterna som, i den mån företagande överhuvudtaget varit
accepterat, helst velat ha ett fåtal storföretag att förhandla med.
Successivt har den bilden förändrats, och den kommer att förändras ännu
mer.
De kommande årens omstrukturering inom euroområdet, som bl.a.
påbörjats inom bank- och telekomsektorerna, kommer att påverka också
förutsättningarna för svenskbaserade företag. Storföretagen blir ännu mer
internationaliserade, deras anknytning till Sverige blir svagare. Gamla band
mellan storföretagsledningar och regeringen löses upp. Företagsledningarna
har ett större tryck på sig att leva upp till ägarnas förväntningar. Samtidigt
har
ägandet blivit mera spritt, våra och andras pensionspengar har blivit viktigare
på ägarsidan. Kopplingen mellan vad vi kan förvänta oss i pension och en
lyckosam företagssektor har blivit tydligare.
Globaliseringen och den nya ekonomin
Det är inte bara utvecklingen i Europa som påverkar oss. Globaliseringen
i stort ökar konkurrenstrycket på företagen. Det handlar dels om den
"traditionella" ökningen av världshandeln som andel av produktionen,
dels om den ökade kapitalrörligheten. Det första ledet innebär att
konkurrensen både här hemma och på exportmarknaderna ökar, nya
länder och nya företag kommer in, som Sverige och de svenska företagen
gjorde under vår industrialiseringsprocess.
Det andra ledet innebär att rörligheten för det finansiella kapitalet ökat,
både som en följd av den tekniska utvecklingen och som en följd av
avregleringar. Avregleringarna har inte, som en del tror, varit en följd av
politiska modevågor utan en följd av att en rad länders politiker insett att
avregleringen netto ger det egna landet bättre tillväxt- och
inkomstmöjligheter. Priset i sysselsättning och välfärd av att klamra sig fast
vid föråldrade regleringar har varit för högt. Det är därför fel att påstå att
politikerna "tvingats" till avregleringar och anpassningar. Det har varit ett
val
där politikerna insett att avregleringar och ett deltagande i
internationaliseringsprocessen varit mycket förmånligare än reglering och
isolering.
Samtidigt har småföretagandets roll förstärkts. Att bli företagare är inte
längre något praktiskt taget otänkbart för unga människor som var fallet
tidigare. Inte mindre än tre fjärdedelar (76 procent) av landets 18-åringar kan
tänka sig att bli företagare.
Denna beredvillighet att bli företagare är mycket positiv. De senaste årens
kombination av konjunkturuppgång, börsuppgång och IT-expansion kan dock
ha givit bilden att företagande är enkelt. Den avmattning på börsen och i viss
mån av IT-expansionen som ägt rum har dock förhoppningsvis lett till en
tillnyktring. Även om parallellen inte är fullständig, kan en jämförelse med
bankavregleringen under 80-talet göras. Den var i sig positiv och nödvändig
men ledde under ett inledningsskede till stora misstag och betydande
omvälvningar och anpassningssvårigheter. På liknande sätt har IT-
expansionens inledningsskede präglats av snabba förändringar,
explosionsartad tillväxt inom vissa företag, men också av stora misstag. Man
börjar nu kunna se att de etablerade, välskötta och anpassningsbara företagen
verkar vara de som främst kommer att dra nytta av de nya förutsättningar som
IT-expansionen och "den nya ekonomin" skapar.
Den stora effekten av IT-expansionen kommer att vara de återverkningar
den får inom andra näringar, på samma sätt som följden av järnväg och
elektricitet inte var järnvägsproduktion eller produktion av elektricitet utan
de
möjligheter de skapade inom näringslivet i stort. Det är därför troligt att
återverkningarna av det som brukar kallas den nya ekonomin främst kommer
att märkas i de redan befintliga företagen.
Detta innebär dock i sig stora förändringar. Produktcyklerna blir kortare,
det krävs en generellt hög vinstnivå för att få igen de pengar som satsats i
produktutveckling när produkternas livslängd krymper. Å andra sidan blir det
intellektuella kapitalet allt viktigare vilket innebär att den enskilde
anställde i
högre grad kommer att vilja ha del i företagets resultat. Framför allt för de
moderna tjänsteföretagen ligger kapitalet i medarbetarnas kunnighet och
arbetsförmåga.
Vad händer i Sverige?
Det är mycket positivt att konjunkturen nu förbättras och att företagen
expanderar. Inom vissa områden tycks Sverige ha uppnått en god
position. Den viktiga uppgiften för det politiska systemet är att skapa
sådana förutsättningar att företagen kan tillväxa långsiktigt och inte bara
bli snabba irrbloss.
Ser man till den faktiska utvecklingen har antalet nystartade företag varit i
stort sett konstant sedan 1994. Då nystartades enligt Nutek/SCB 34 670
företag, under fjolåret 35 000 företag. Inga större variationer har skett under
mellantiden. Antalet nystartade företag är dock ett vanskligt mått eftersom det
självfallet kan förändras av skäl som att skatteregler ändras så att det blir
mer/mindre förmånligt att driva verksamhet i en viss företagsform. Därför är
det av stort intresse att se hur många individer som är (egen)företagare. Detta
antal har utvecklats som diagrammet anger. Det tycks således som om
ökningen stagnerat och att man inte kommer tillbaka till den expansion som
påbörjades under den borgerliga regeringen.
Diagram Antal företagare 1994-2000
Löpande 12-månaderstal
Källa: AKU
Samtidigt har rapporter kommit som tyder på att Sverige är framgångsrikt
inom telekomsektorn med ett omfattande nyföretagande. Detta har tolkats
som att svenska skatter och regleringar inte skulle vara ett hinder för
företagande. Men dessa företag har oftast ännu inte några vinster att
beskatta och arbetsmarknaden på dessa områden i praktiken fungerar så
att arbetsmarknadslagarna inte tillämpas.
I själva verket kan det vara så att det är avvikelser från högskattepolitiken
som bidragit till att skynda på IT- och telekomutvecklingen i Sverige. Redan i
början av 80-talet undantogs mobiltelefon från förmånsbeskattning och under
90-talet beslutades att företagens anställda inte skulle beskattas för lån eller
hyra av persondator. Detta har givit en god spridning av mobiltelefon- och
datoranvändning. Ungefär två tredjedelar av familjerna uppges ha persondator
hemma och Sverige har tillsammans med USA den högsta
internetanvändningen, knappa 50 procent av befolkningen. Det är således
snarast undantag från den höga skatten som gjort Sverige till ett land med
goda förutsättningar på dessa nya områden.
Företagare är ingen enhetlig grupp. Det finns stora skillnader när det gäller
uppväxt och bakgrund, motiv och ambitioner och verksamheterna är också
vitt skilda. För många är chansen att tjäna pengar en drivkraft, men det är
sällan det enda skälet och ofta inte ens det viktigaste. Att efter sitt eget
huvud
kunna pröva en idé är ett vanligt motiv, att kunna stanna kvar på den ort där
man bor är ett annat. Ofta möter man ett stort socialt ansvarskännande hos
småföretagarna, som att slå vakt om sin egen bygd.
I det mindre företaget är det företagaren själv som är den viktigaste
tillgången. När politiken utformas måste man därför ta hänsyn till hur den
påverkar inte bara företaget utan också människorna inom verksamheten.
Vår politik
Vår politik bygger på följande hörnstenar:
- Ett robust och konkurrenskraftigt skattesystem som uppmuntrar arbete,
sparande, utbildning, företagande och kapitalbildning.
- Mindre krångel och byråkrati för företagen.
- Modernare arbetsmarknadslagar.
- Rent spel på marknaderna, effektivare konkurrens och färre
etableringshinder för nyföretagare.
- Satsningar på utbildning och forskning. Sverige ska tillbaka till
kunskapstoppen.
- Globaliseringens fördelar tas tillvara, bland annat genom ett deltagande i
eurosamarbetet.
- Tryggad energiförsörjning. Nej till snabbstängningen av Barsebäck.
Sänkta arbetsgivaravgifter står högt på småföretagarnas önskelista.
Sverige har världens högsta skatter på arbete. Både skatternas nivå och
deras utformning hämmar människors vilja och möjligheter att starta och
driva företag.
Den politik som förts sedan 1994 har i flera avseenden varit förödande för
småföretagen.
Först höjdes arbetsgivaravgifterna, sedan gjordes marginella justeringar för
vissa företag. Först återinfördes dubbelskatten på aktier, sedan togs höjning
delvis tillbaka för vissa företag. Först förlängdes arbetsgivarinträdet i
sjuklöneperioden, sedan förkortades det igen. Först beslutades att företagarna
skulle betala momsen i förtid, sedan beslutades om undantag för vissa osv.
Listan på företagsfientliga insatser på skattepolitikens område kan göras
längre. Totalt sett höjdes ändå skatterna med 70 miljarder kronor, i huvudsak
på arbete och företagande. Ryckigheten i besluten bidrog dessutom till att
drastiskt försämra planeringsförutsättningarna för företagarna. I ett sådant
klimat vågar alltför få satsa för framtiden.
Att den socialdemokratiska regeringen tvingades "justera" sina egna beslut
visar på viss insikt om att höjda arbetsgivaravgifter, dubbelskatt på aktier och
så vidare inte gynnar tillkomsten av fler jobb i företagen. Men framförallt
visade det planlösa höjandet och sänkandet av skatter att Socialdemokraterna
helt saknar en långsiktig strategi för hur skattepolitiken ska hanteras i en
alltmer internationaliserad ekonomi och att insikten om företagandets
mekanismer endast är rudimentär.
Lägre skatter - konkreta förslag
Skattetrycket behöver sänkas och skattepolitiken inriktas på att skapa
förutsättningar för jobb, nyföretagande och ekonomisk tillväxt. I vårt
budgetalternativ för 2001 och åren därefter sänks skatterna kraftigt.
Sänk arbetsgivaravgifterna. Det måste bli billigare att anställa. Eftersom vi
bedömer att den största potentialen för nyföretagande och jobb finns i den
privata tjänstesektorn anser vi att hela sänkningen bör riktas mot denna del av
ekonomin. Vårt förslag innebär att arbetsgivaravgifterna sänks med 5
procentenheter. Av konjunkturskäl och hänsyn till risken för snabb
övervältring fasas denna sänkning in.
Inför rejäla skattelättnader för hushållstjänster. Tillsammans med
Moderaterna och Kristdemokraterna har vi föreslagit en rejäl skattelättnad
som innebär att det vita priset på hushållstjänster kan halveras. Med detta
förslag kan tjänsterna bli tillgängliga också för hushåll med normala
inkomster, och svarta jobb - som tyvärr är vanligt förekommande - kan bli
vita. Det konkreta förslaget beskrivs närmare i vår skattemotion.
"Hälften kvar". "Värnskatten" måste bort. Det ska löna sig att arbeta!
Dubbelskatten på aktier måste slopas. Det är en av de viktigaste åtgärderna
för att långsiktigt förbättra tillgången på riskvilligt kapital för
småföretagen.
På kort sikt har utbudet av riskkapital ökat, särskilt för företag inom IT- och
telekombranscherna. Det gäller dock att långsiktigt säkra tillgången till
riskkapital.
Förmögenhetsskatten måste sänkas för att på sikt helt slopas. I dag är det
vanliga småhusägare och aktiesparare som betalar denna specialskatt för "de
rika", medan 17 av 18 börsmiljardärer får kraftig nedsättning av skatten. I en
internationaliserad värld ter sig denna skatt alltmer omöjlig.
Slopa sociala avgifter på vinstandelar. I Folkpartiet ser vi positivt på syste-
men med andel i vinst. Vi tror att det ökar förståelsen för företagandets
villkor
och höjer motivationen och trivseln på arbetsplatserna. I ett läge där stressen
på arbetsmarknaden tycks öka är det angeläget med åtgärder som ökar
medarbetarnas medinflytande.
Många moderna företags största kapitaltillgång ligger i de anställdas
kunnande. För att företaget ska kunna behålla denna tillgång är en väg att
bereda dem ägande i företaget, t.ex. genom personaloptioner. I konsekvens
med vår syn på vinstandelar bör optionsbeskattningen ses över med sikte på
att en motsvarande skattelättnad ska kunna ges.
Höj avdragsrätten för privat pensionssparande. Privat sparande ger
trygghet åt individen och är en viktig förutsättning för en väl fungerande
riskkapitalmarknad. Med ett ökande behov av återkommande
kompetensutveckling är ett sparande som kan användas bl.a. för detta
ändamål viktigt. Vi anser att avdragsrätten för pensionssparande bör höjas till
1,5 basbelopp.
Nystartade företag bör kunna få uppskov med bolagsskatten ett antal år så
länge pengarna inte tas ur företaget. Detta underlättar för företagen att växa
med hjälp av eget kapital, vilket de flesta småföretagare önskar. En helt
dominerande andel av småföretagarna anser att bolagets egna vinstmedel är
den viktigaste finansieringskällan, före både banklån och leveranskrediter.
Slopa skattetillägget för fel i momsredovisningen.
Vidga försöken med microlån för småföretagare - erfarenheterna av lån till
kvinnliga nyföretagare är goda.
Alla som vill starta eget företag eller vidareutbilda sig bör få möjlighet att
ta ut ett pensionsår i förväg. Vi tror att en mjukare övergång från fast
anställning till eget företagande kan behövas. Dagens stöd till nyföretagande
är i stor utsträckning riktade till arbetslösa som är berättigade till a-kassa.
En
stor potential finns naturligtvis också hos dem som har en fast anställning. Att
byta en trygg anställning med säker inkomst mot en friare men osäkrare
tillvaro som "sin egen" är ett stort steg för många. Möjligheten att ta ut ett
pensionsår i förväg gör övergången mindre "dramatisk".
Skapa generösare och enklare avdragsregler för företagare med hemmet
som arbetsplats. Informationstekniken gör det lättare, rationellare och allt
vanligare att egenföretagare arbetar hemma, men dagens regler försvårar
denna form av företagande.
Mindre krångel
Regeringen tillkallade hösten 1996 Småföretagsdelegationen för att
identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder
för etablering och tillväxt i mindre företag. Småföretagsdelegationen har
fortlöpande lagt förslag om förenklade regler. Av de 80-talet förslag som
delegationen avgav för drygt två år sedan har endast en tredjedel
genomförts. Problemet med regeringens bristande handlingskraft i denna
fråga visas av de många turerna omkring regeringskansliets egen
förenklingsgrupp, Simplexgruppen, som visade sig inte kunna fungera när
det gällde att åstadkomma resultat i regeringskansliets arbete. Än har
ingen egentlig verksamhet kommit i gång.
Inte ens när det gäller i stort sett kostnadsfria regelförenklingar - som
förenklade blanketter, att införa ett enkelt bokförings- och deklarationspaket
för egenföretagare, vettigare F-skatteregler eller solnedgångsparagraf för
onödiga företagsregler - lyckas regeringen åstadkomma någonting konkret.
I Kanada kan en blivande företagare registrera sitt företag, anmäla sig för
olika skatter samt ordna eventuella tillstånd via Internet. Hela proceduren ska
inte behöva ta mer än 20 minuter.
I Sverige behöver en blivande företagare kontakta ett stort antal
myndigheter. Rader av blanketter ska beställas och fyllas i. Ofta får
företagaren ringa tillbaka till myndigheterna - på rätt telefontid - och försöka
hitta en person som kan förtydliga blanketterna. Därefter kan beskeden låta
vänta på sig i månader.
Många företagare upplever administrationen kring den egna verksamheten
som alltför omfattande. Regler och förordningar och ständigt ökande krav på
uppgiftslämnande ställer stora krav på kunskaper hos företagaren. Det
omfattande uppgiftslämnandet och redovisandet kan också uppfattas som ett
slags misstroende mot dem. Utöver de faktiska svårigheterna upplever många
denna "misstänksamhet" från myndigheternas sida som påfrestande. Det är
inte heller rimligt - som sker idag - att belägga småföretagare med höga
avgifter för olika typer av kontroller och inspektioner av brandsäkerhet o dyl.
Kommuner och länsstyrelser måste kunna utöva sådana verksamheter utan att
onödigt höga kostnader vältras över på företagarna.
Sverige behöver många nya företagare. Då måste det också bli lättare och
lönsammare för människor att göra verklighet av sina planer att starta eget. I
ett samhälle där det är naturligt att bli sin egen ska inte människor behöva
anlita revisorer för att fylla i en preliminär deklaration, de ska inte behöva
vänta i månader på sin F-skattsedel eller brottas med obegripliga blanketter
från myndigheterna.
Folkpartiet anser att följande förslag bör genomföras omgående.
En förenklad deklaration för företagare bör införas. I dag är det många av
landets småföretagare som inte klarar av att deklarera själva.
Det ska bli enklare att registrera företag. En myndighetskontakt bör räcka i
normalfallet.
Alla som vill ska få F-skattsedel. Tyvärr stupar alltför många goda före-
tagsidéer redan här. Regeringen har uppmärksammat problemet, men
misslyckats att åtgärda det.
F-skattereglerna bör kunna förenklas. I dag får företagaren betala in ett på
förhand beräknat belopp för sociala avgifter och inkomstskatt varje månad -
oavsett vad hon/han tagit ut för lön från företaget. Eftersom många
egenföretagare har oregelbundna inkomster borde man kunna få välja att
betala sociala avgifter och inkomstskatt månadsvis utifrån den lön som
faktiskt tagits ut, så som sker med momsbetalningarna. Ingen behöver då
riskera att tvingas betala in skatt utan att ha fått några inkomster en viss
månad, t ex under semestern.
Lättnader i uppgiftslämnandet till olika myndigheter.
En "solnedgångsparagraf" bör införas så att regler som inte använts på fem
år försvinner.
Alla nya regler som berör företagare ska förses med en ordentlig
konsekvensanalys.
Finansministern bör leda ett konsekvent avregleringsarbete med sikte på
att förenkla och minska den offentliga regelmassan.
Inför servicecheckar - ett enkelt och obyråkratiskt system för
privatpersoners betalning för tjänster i exempelvis hushållet. Förslaget är lätt
att kombinera med vår skattereduktion för hushållstjänster.
Ett "startpaket" för företagare ska finnas tillgängligt på Internet, och på
alla skatte- och postkontor.
Regeringen bör uppdra åt myndigheterna att lämna bindande löften om hur
lång tid det tar att avgöra ett ärende. Eventuellt kopplas detta till ett
automatiskt avgörande i den händelse myndigheten inte hör av sig. Oklarheter
om vilka regler som egentligen gäller kan försena, eller omintetgöra, viktiga
affärsbeslut för företagaren.
Myndigheterna ska i sina årsredovisningar redovisa hur man klarat service-
och informationskraven gentemot företagen, t ex vad gäller
handläggningstider, tider innan besked lämnats, väntetider i telefon etc.
En handledning för företagare utarbetas. Denna skulle kunna fungera som
"lathund" för företagare som behöver söka information och komma i kontakt
med olika myndigheter eller andra instanser.
Kommunerna bör ha samrådsplikt med näringsidkare som drabbas av
exempelvis trafikavstängningar, gatuarbeten etc. Många egenföretagare som
driver butiker eller serviceinrättningar drabbas hårt av tillfälliga ekonomiska
avbräck när kunderna får svårt att ta sig till lokalen.
Regeringen bör utfärda föreskrifter som innebär att de uppgifter som
lämnas av företagen till en myndighet inte ska behöva lämnas flera gånger till
olika myndigheter.
Rättvisa regler i socialförsäkringarna. Beräkningsunderlaget för
ersättningar varierar i olika system, konsekvent till företagarens nackdel.
Exempelvis räknas avsättningar för expansionsmedel som inkomst när
företagaren söker bostadsbidrag, men inte när sjukpenningen ska beräknas.
Olika företagsformer behandlas också olika.
Samtliga blanketter som företagarna ska fylla i analyseras med syftet att
antingen slopa, förenkla eller förkorta dem.
Myndigheterna ska betrakta småföretagarna som sina kunder och bli mer
tillgängliga, t ex genom att ha öppet- och telefontider även på kvällar och
klämdagar.
Kontaktpersoner för företagare ska finnas vid statliga myndigheter och
kommuner, för att rätt kunna hänvisa den som söker information.
Staten bör ansvara för ett Internetbaserat informationssystem där en
företagare - när som helst på dygnet - kan få fram vilka regler som gäller för
företaget i olika situationer.
Lätt att registrera företag via Internet. Nyföretagare ska via dator kunna
registrera sitt företag med namn, anmäla sig för olika skatter osv. Inom en
viss tid, högst ett antal dagar, bör företagaren få bekräftelser av
myndigheterna.
En ny arbetsmarknad kräver modernare
arbetsmarknadslagar
Modernare arbetsmarknadslagar En nyckelfråga för möjligheterna att
driva företag är förhållandena på arbetsmarknaden. De regler som styr
den svenska arbetsmarknaden måste moderniseras och anpassas till de
mindre företagens verklighet. Småföretag ställs ofta inför svårigheter i
mötet med facklig byråkrati och överlägsen förhandlingsvana. De regler
som styr den svenska arbetsmarknaden måste omedelbart moderniseras.
Vi vill att reglerna i LAS och MBL i princip återgår till vad som gällde
under den borgerliga regeringsperioden. Storföretag med tusentals anställda
har lättare att hantera reglerna än en småföretagare med bara en handfull
anställda. För småföretagare med bara en handfull anställda, som tvingas säga
upp nyckelpersoner, kan reglerna innebära att företaget går omkull och att
samtliga anställda tvingas gå från jobbet. Ett liten företagare måste kunna
agera mer flexibelt än dagens fyrkantiga arbetsmarknadslagar medger.
Fackets vetorätt vid entreprenader måste slopas. Dessutom behöver
konfliktreglerna ses över. För att få en bättre balanserad och mer sansad
arbetsmarknad vill vi bland annat införa rätt för medlare att begära uppskov i
sju dagar med varslad stridsåtgärd samt att en partssammansatt nämnd inrättas
för att avgöra konflikters samhällsfarlighet.
Konfliktreglerna bör ses över för en bättre balans - fackets
tolkningsföreträde i olika lagar bör ersättas av medel för konfliktlösning som
regleras i kollektivavtalen. Företagarperspektivet ska av staten behandlas
likvärdigt med löntagarperspektivet.
Rent spel på marknaden
Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange ramar och
spelregler för företagens verksamhet. Selektiva stöd bör undvikas. Inom
ramen för arbetsmarknadspolitiken ges stöd som innebär att arbetskraft i
en del företag subventioneras. När effekterna av detta granskas närmare
visar det sig ofta att reguljära jobb går förlorade i konkurrerande företag
som inte får del av subventionen. I sämsta fall leder stöden till att
konkurrerande företag går i konkurs. Generellt har de små företagen
svårare att hantera effekterna av selektiva subventioner.
Marknader som domineras av ett fåtal stora företag är vanliga i Sverige.
Utvecklingen mot en allt högre grad av företagskoncentration har pågått
under flera årtionden. Det är ingen slump, utan en följd av inriktningen på den
socialdemokratiska näringspolitiken. Den har utformats från ett typiskt
storföretagarperspektiv. Skattepolitik, kreditpolitik och näringspolitik har
systematiskt gynnat storföretagen på de små och nya företagens bekostnad.
Marknader har skapats där småföretag har svårt att ta sig in.
Inom många branscher motverkas nya företagsetableringar av olika slags
regleringar och etableringskontroller. För den som vill bedriva långväga buss-
trafik krävs till exempel ett särskilt tillstånd. Innan det ges prövas om
trafiken
skadar redan etablerad järnvägstrafik eller kollektivtrafik. Kommunerna har
åter givits rätten att stoppa lågprisbutiker genom förändringar i plan- och
bygglagen. Denna typ av regleringar bromsar naturligtvis nyföretagandet.
Rättvis konkurrens
En av de åtgärder som snabbt skulle ge en mycket stor mängd nya företag
är att omvandla offentligt ägda företag till privata och att medvetet sträva
efter att hitta privata alternativ till idag offentligt producerade tjänster.
Övergången från offentlig till privat drift behöver inte i sig betyda väldigt
många fler arbeten. Men bara det faktum att vi öppnar helt nya arenor för
nyföretagande gör att företagandet som livsform kan spridas långt utanför
de grupper där det idag är etablerat.
I Folkpartiet är vi hårda motståndare till statliga och kommunala bolag och
den senaste flugan: kommunala koncernbildningar, vilka framförallt syftar till
att kringgå de skatteregler politikerna själva beslutat om.
Varken staten eller kommunerna bör ägna sig åt näringsverksamhet
eftersom det innebär att skattebetalarna tvingas ta affärsmässiga risker. I
synnerhet de kommunala bolagen konkurrerar på marknader där det redan
finns privata entreprenörer, ofta mindre tjänsteföretagare. Självfallet är det
osunt att politiker fastställer regler för företag som de samtidigt själva
konkurrerar med. Vi anser att den kommunala bolagssektorn bör minskas
kraftigt. Skattebetalarnas pengar ska gå till kärnverksamheterna, vården och
skolan, inte försvinna i vidlyftiga bolagsaffärer.
En avveckling av de kommunala bolagen, tillsammans med en konsekvent
konkurrensutsättning av offentligt finansierade verksamheter, öppnar stora
marknader för nya tjänsteorienterade småföretag.
Staten, kommunerna, landstingen och de kommunala bolagen beräknas
köpa varor för ca 300 miljarder kronor per år. Eftersom många på varu- och
tjänstemarknaden domineras av ett fåtal aktörer är det viktigt att underlätta
för
småföretagen att delta i konkurrensen om offentliga beställningar.
Konkurrensverkets erfarenhet är att myndigheterna sällan analyserar
förutsättningarna för en effektiv anbudskonkurrens. En tendens är att allt fler
upphandlingar sker i så stora volymer att bara ett fåtal företag har kapacitet
att
klara dem. En lösning kan vara att myndigheterna i högre utsträckning delar
upp beställningarna i mindre delar för att öka antalet anbudsgivare.
Folkpartiet anser att Konkurrensverket bör få större möjligheter att initiera
egna undersökningar och uppföljningar. I dag koncentreras arbetet till de
anmälningar som kommer in till verket och handläggningstiderna blir i vissa
fall mycket långa. Forskningen kring konkurrensfrågor, t.ex. undersökningar
av konkurrensförhållanden på svenska marknader och effekter av olika slags
regleringar, är också av stor vikt för Konkurrensverkets långsiktiga arbete.
Vår uppfattning är även att konkurrensforskningen bör få ökade resurser. I
vårt budgetalternativ har vi därför avsatt 10 miljoner till Konkurrensverket
och 6 miljoner till konkurrensforskningen utöver regeringens förslag.
- Folkpartiet föreslår att de selektiva företagsstöden avvecklas. Ofta
innebär stöd till ett visst företag att jobb går förlorade hos konkurrenten.
- Statliga och kommunala bolag bör säljas. Ofta konkurrerar de
kommunala bolagen med skattebetalarnas pengar ut små privata
tjänsteföretagare.
- Bryt de offentliga monopolen. Inget skulle betyda mer för kvinnors
företagande än att lägga ut mer offentliga verksamheter som vård och
barnomsorg på entreprenad.
- Etableringshinder för småföretagare måste avvecklas, som t ex
sotningsmonopolet, apoteksmonopolet och kommunernas rätt att stoppa
lågprisbutiker.
- Staten och kommunerna köper varor för ca 300 miljarder per år. När
anbud läggs ut är det viktigt att de utformas så att även småföretagen kan
vara med.
- Som närmare utvecklas i en särskild EMU-motion bör Sverige så snart
som möjligt delta i eurosamarbetet. Detta underlättar för i synnerhet
småföretagare som har svårt att hantera valutarisker att hitta nya
marknader för sina produkter.