1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om soloföretagarens ställning och betydelse i samhället.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett regelverk bättre anpassat till soloföretagare.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bättre belysa soloföretagandet i den officiella statistiken.
4.
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Motiv för våra förslag
Av Sveriges drygt ca 800 000 företag inklusive jordbruk har
99,8 procent färre än 200 anställda. Hela 75 procent av
företagen i Sverige har inga anställda. För företag exklusive
jordbruk är 70 procent företagare utan anställda. Alla dessa
företag drivs av företagaren själv. De är soloföretagare.
Soloföretagaren är Sveriges vanligaste företagare.
Soloföretagarna sysselsätter och försörjer avsevärt fler än de stora
företagen i tillverkningsindustrin (industriföretag med minst 200 anställda
sysselsatte 376 000 personer 1999). Soloföretagare är således ett viktigt inslag
i marknadsekonomin och står för en stor del av sysselsättningen i landet.
Trots att soloföretagarna i antal dominerar näringslivet och är mycket
viktiga för sysselsättningen är de märkligt osynliga. De syns sällan i debatten
om arbetsmarknad och företagande. På gott och ont har de inte heller varit
utsatta för lagstiftarens omsorg. Småföretagsforskningen har inte heller varit
intresserad av soloföretagaren.
En förklaring till osynligheten är att debatten fokuserats kring antalet
anställda och nyanställningar i tider med hög arbetslöshet.
Det har varit naturligt att dra en gräns mellan att vara företagare respektive
att vara anställd. Denna gräns håller nu på att bli otydligare i den meningen
att allt fler ibland är företagare och ibland anställda. Därför är det viktigt
att
också uppmärksamma skillnaden mellan att vara företagare med anställda
respektive att arbeta utan anställda. Uppenbarligen finns det anledning att
också se på de svenska trygghetssystemen med detta nya perspektiv.
Mycket av den svenska näringspolitiken har målet att stimulera tillväxt.
Även detta begrepp ställs på huvudet när soloföretagaren är utgångspunkten
för en analys. Soloföretagaren växer inte genom att få fler anställda. Likväl
växer många soloföretag. Många soloföretagare arbetar tillsammans i nätverk.
Tillväxten kan synas i att omsättningen i nätverket växer eller genom att
antalet företagare i nätverket blir fler. Den tillväxt som soloföretagaren
skapar
märks ofta i form av förbättringar hos soloföretagarens kunder.
Lagstiftning och regelverk som är anpassade till soloföretagare fungerar i
normalfallet också bra för andra företag. Skrivs regelsystemen för de stora
företagen - vilket är det vanliga - blir resultatet regler som knappast fungerar
för ett litet företag och oftast är än värre för en soloföretagare. Politiker
och
lagstiftare kan genom att skapa ett bra regelverk bidra till goda
förutsättningar
för alla företagare. Det arbetet kan också ses i vidare perspektiv; förslag och
beslut ger uttryck för värderingar och attityder som indirekt påverkar
människors synsätt. Börjar vi utgå från soloföretagarens och småföretagens
situation när vi stiftar lagar kommer vi också att öka förståelsen för företag
och företagare.
I en motion med likartad inriktning till förra riksmötet begärdes en
utredning om soloföretagarnas situation. Utskottet avvisade förslaget med
hänvisning till ett antal utredningar. Emellertid tar ingen av utredningarna det
önskade helhetsgreppet utifrån soloföretagarens perspektiv. Dessbättre har en
utredning/forskarrapport om soloföretag nu publicerats av Forum för
SmåföretagsForskning, "Soloföretag", Eva-Britt Hult m.fl., FSF 2000:1. I
rapporten behandlas soloföretag i teori och praktik, statistik, regelverk och
politik. Dessutom speglas soloföretag i enkät och intervjuer samt soloföretag i
framtidens arbetsliv och forskning.
Rapporten ger en spännande bild av soloföretagarna som tycker att det är
roligt att arbeta och är nöjda med sitt val av verksamhetsform.
Soloföretagarna tycker att frihet, personlig utveckling, utmaningar i
arbetslivet, trygghet och möjlighet att tjäna pengar är viktigt. De ser inte den
traditionella motsättningen mellan frihet och trygghet. De är inte heller
speciellt rädda för konkurrensen från större företag.
Rapporten avslutas med en rad rekommendationer. Våra förslag bygger i
stor utsträckning på dessa.
Soloföretagande som medvetet val - ta soloföretagaren på
allvar
Att verka som soloföretagare är för alltfler människor ett
medvetet val i förvärvslivet. Det innebär i många fall att en
person väljer att bedriva sin verksamhet som soloföretagare
även om det utifrån efterfrågan och lönsamhet finns goda
möjligheter att expandera genom att anställa. Det finns
många skäl som kan tala för att inte anställa; annat och större
risktagande, ökat ekonomiskt ansvar, annorlunda
arbetsledning, arbetsgivaransvar, liten om ens någon
nettoökning av det personliga ekonomiska utfallet o.s.v.
Soloföretagandet måste tas på allvar. Ofta betraktas soloföretagande som
ett udda och vanligen sämre alternativ till att vara anställd. Det är dags att
inte
minst vi här i riksdagen kommer bort från betraktelsesättet att detta att vara
anställd är det enda rätta och att alla andra verksamhetsformer är
beklagansvärda. Detta gäller inte minst när vi stiftar lagar.
Soloföretagares erfarenhet från myndigheter och banker är väldigt
varierande. De sämre erfarenheterna gällde framför allt det bemötande och de
attityder som man mött från exempelvis skattemyndighet, PRV och banker.
Över hälften av de intervjuade ansåg att samhället är negativt inställt till
både
företagare generellt och soloföretagare speciellt.
En undersökning, gjord av Företagarnas Riksorganisation 1999, visar att
hela 90 procent av de tillfrågade företagarna upplever att företagets storlek
styr myndighetsbesluten. Likaså upplever man att tjänstemannens personliga
åsikter har betydelse för beslutet och att beslutet påverkas av om man känner
tjänstemannen personligen. Undersökningen visar också att många upplever
sig osäkra i kontakterna med myndigheten. Resultatet visar ett klart behov av
ett fast regelverk med en högre servicenivå på myndigheter.
Vi anser att det är en viktig myndighetsuppgift för regeringen att starta en
förändringsprocess så att attityderna i Myndighetssverige ändras.
Se soloföretagandets mångfald och betydelse
Soloföretagandets betydelse måste accepteras.
Soloföretagarna utgör en stor del av ett dynamiskt näringsliv.
De utgör också ett värdefullt komplement till de större
företagen. I NUTEK:s rapport om Regioner på väg mot år
2015 (NUTEK R 1997:10) sägs att den lokala marknadens
storlek - där inte minst soloföretagen verkar - kommer att
spela en allt viktigare roll i den framtida utvecklingen.
Soloföretagen kan bidra till att lägga grunden till nya livsstilar och
värderingsmönster. Soloföretagare är i mångt och mycket föregångare till den
nya livsstil som får allt större betydelse på den svenska arbetsmarknaden.
Ta med soloföretagandet i forskningen
Det är hög tid att forskningen tar soloföretagandet på allvar.
Prototypen för småföretagsforskningens intresse är
fortfarande det mindre industriföretaget med kanske 20-talet
anställda lett av en manlig företagare/ägare. Detta typföretag
tenderar att bli allt mer sällsynt.
Inför regeringens prioriteringar inom forskningsområdet bör
soloföretagandet beaktas inte bara när det gäller företagsekonomi utan även
för sådana ämnen som psykologi, sociologi, socialantropologi, statskunskap
och nationalekonomi.
Anpassa statistiken
Soloföretagaren finns nästan inte i statistiken.
Vi föreslår att regeringen ger SCB i uppdrag att undersöka hur
soloföretagandet kan belysas bättre i den officiella statistiken.
Anpassa tryggheten
Soloföretagaren har i allmänhet en dålig beredskap när det
gäller att skaffa sig trygghet och reservkapacitet vid t.ex.
sjukdom, arbetslöshet och inför pensionering.
Regelsystemen i samhället är utformade med tanke på individen som
löntagare. Den soloföretagande medborgaren är antingen glömd eller rent ut
av diskriminerad.
Reglerna varierar också beroende av vilken företagsform soloföretagaren
valt. Konsekvenserna är svåra att överblicka för företagaren. Det är svårt att
bedöma effekterna på kort och lång sikt. Dessutom har man olika behov i
olika faser i livet. Exempelvis ändras den ekonomiska situationen för en
kvinnlig företagare som efter några års företagande får barn och tar ut
föräldraledighet. Utfallet blir helt olika beroende på valet av företagsform.
Det gäller också den kärnfriske soloföretagaren som plötsligt drabbas av en
långvarig sjukdom. Har han eller hon dessutom gjort tunga investeringar de
senaste åren har löneuttagen förmodligen varit låga vilket direkt påverkar
sjukpenningen.
Ett annat exempel gäller hur en företagare på ett rimligt sätt ska kunna
registreras som deltidsarbetslös vid vikande efterfrågan. En jämförbar grupp,
de projektanställda, kan få ersättning mellan projektarbeten.
I dag kan man endast lägga företaget vilande en gång. Arbetslöshetskassan
är avsevärt mer flexibel för den som tar uppdragen som projektanställningar.
En reformering på denna punkt skulle kunna bidra till att korta ner
arbetslöshetsperioderna, vilket är kostnadsbesparande samtidigt som en sådan
reform skulle uppmuntra initiativ och ansvarstagande med målet att klara sin
egen försörjning.
En undersökning gjord av Företagarnas Riksorganisation visar att en
tredjedel av de tillfrågade företagarna i konsultbranschen upplever att de inte
har tid och råd för egen kompetensutveckling. Vi bedömer att
kompetensutveckling är framtidens trygghetssystem. Därför är det nödvändigt
att uppmärksamma soloföretagarna så att även de får praktiskt fungerande
möjligheter till kompetensutveckling
På något sätt fungerar inte helheten. Helt nya grepp behövs. Sjukpenning,
a-kassa, föräldrapenning och kompetensutveckling bör knytas till individen,
inte till en anställning. Detta måste på något sätt gälla antingen personen är
tillsvidareanställd, projektanställd, anställd i bemanningsföretag, s.k.
timanställd, soloföretagare eller företagare med anställda.
Vi föreslår att regeringen tar initiativ till att pröva en sådan ny helhetssyn.
Anpassa regelverket
I dag finns ca 10 000 regler som direkt berör företagandet.
För de flesta soloföretagare är tiden en bristvara, de ska hålla
sig à jour med branschens förändringar och sköta alla detaljer
i företagets dagliga drift. Dessutom ska han/hon lära sig och
bevaka förändringarna i regelsystemet som på olika sätt
påverkar både företaget och privatpersonen.
En viktig åtgärd är att se över regler och rutiner för erhållande av F-
skattsedel. För att få fler soloföretagare bör alla som vill pröva en affärsidé
kunna få F-skattsedel. Endast personer med näringsförbud skall undantas.
För att långsiktigt få ett regelsystem som fungerar för soloföretagare
behövs ett systematiskt arbete, dels för att anpassa gällande regelverk, dels i
samband med nya regler. Vi föreslår att regeringen och berörda myndigheter
genomför konsekvensanalyser inför regelförändringar ur ett
soloföretagarperspektiv. Detta bör vara ett självständigt komplement till de
konsekvensanalyser som ska ske med utgångspunkt från de för små företagen.
Rättvisa skatter för soloföretagare
Det mest angelägna för soloföretagarna att förändra är
skatterna. Det gäller allt från sänkning av skatter och
arbetsgivaravgifter till synpunkter på svårigheten att få rätt
uppgifter om preliminärskatt då inkomsterna varierar. Även
här är lagstiftningen och praxis främst utvecklad med tanke
på stora företag. Regler som är tänkta att ge lättnader är blir
därför sällan tillämpliga på det lilla företaget.
Många soloföretagare har privatpersoner som kunder. Därför drabbas de
av moraliska konflikter eftersom många privatpersoner inte anser sig ha råd
att köpa tjänster exempelvis av målare, frisörer och andra hantverkare och
konsulter. Med dagens skattekilar finns en betydande risk att medborgarnas
lojalitet med skattesystemet minskar med en ökande svart sektor som följd.
Denna allvarliga fråga måste regeringen våga ta i. Skattesystemet måste
utformas så att lojaliteten och skattebetalningsviljan ökar i stället för att
minska. Lösningen kan inte vara ökade kontrollresurser.
Det viktigaste för det lilla företaget är bättre möjligheter att periodisera
överskott eftersom soloföretagande i synnerhet kännetecknas av stora
svängningar i verksamhetens omsättning och lönsamhet. Soloföretagaren
måste få möjlighet att göra avsättningar under goda tider som kan komma väl
till pass under dåliga.
Enklare företagsform
Enklare företagsformer är också något som efterfrågas av
soloföretagare. Detta kan dock förklaras av att regelsystemet
när det gäller skatter, redovisning med mera är alltför
krångligt. Utformningen av en eventuell förenklad
företagsform för soloföretagare måste ha som förutsättning
att kunna kombineras med soloföretagarens starkaste
drivkraft, nämligen att styra själv.