Motion till riksdagen
2000/01:N314
av Zakariasén, Helena (s)

Mätning och debitering av elförbrukning


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om faktisk debitering av
elförbrukningen.
Mätning och debitering av
elförbrukning
Den övervägande majoriteten av elförbrukare i Sverige
debiteras idag för sin uppskattade förbrukning av el. Det sker
alltså en preliminär debitering. En exakt uppgift om
elförbrukningen får i normalfallet konsumenterna bara en
gång per år i samband med att elmätaren avläses. Efter denna
årliga avläsning sker en korrigering av eventuella avvikelser
mot den preliminära debiteringen. Bara en gång per år vet
därför konsumenten exakt hur mycket el han har använt och
vad kostnaden är.
Elmarknadsreformen 1996 innebar att tidigare monopol avskaffades i
försäljningsledet och att aktörerna utsattes för hård konkurrens genom
möjligheten för konsumenterna att byta leverantör. Systemet med preliminär
debitering lever emellertid kvar från tiden innan elmarknaden avreglerades.
Ansvaret för mätning, avläsning och rapportering innehas alltjämt av
nätägarna och dessa har ännu så länge inte visat något större intresse att ändra
förutsättningarna för debiteringsprincip för vare sig nätbolag eller elhandels-
bolag.
Alternativet till preliminär debitering är ett system där kunderna i
efterhand faktureras för faktisk förbrukning. Den mest utvecklade formen för
en sådan faktureringsmodell är en teknisk lösning som bygger på
fjärravläsning. Det innebär att konsumentens vanliga elmätare kompletteras
med en terminal som kommunicerar mätvärdena till nätägaren. Därigenom
kan både elanvändaren och nätbolaget få löpande information om elförbruk-
ningen och kostnaden.
Att avskaffa preliminärdebiteringen och istället ersätta den med en
debitering av faktisk förbrukning, byggd på fjärravläsning, medför uppenbara
fördelar:
- kunderna blir nöjda eftersom de vid varje räkningstillfälle bara betalar för
den el som de faktiskt förbrukat,
- genom att få omedelbar information om förbrukning och kostnad får
kunden incitament för att spara energi,
- nätägarnas kostnad för att insamla korrekta mätvärden, övrig
mätvärdeshantering, fakturering och kundtjänst blir lägre. Idag insamlas
mätvärdena manuellt hos varje enskild elanvändare,
- det blir lättare för konsumenterna att byta elleverantör och i en framtid
möjligt att omedelbart byta elleverantör via Internet.
Den tekniska utvecklingen av system för fjärravläsning har
under senare år gått fort. I dag beräknas kostnaden för ett
komplett fjärravläsningssystem (inklusive kapital, drift och
underhåll) uppgå till ca 150 kr per elkund och år under
förutsättningen att installationen sker storskaligt. Detta
ersätter då dagens kostnader för manuella
debiteringsavläsningar, flyttavläsningar, avläsningar i
samband med leverantörsbyten och övrig mätvärdeshantering
som i de flesta fall är större eller väsentligt större.
Det finns ett antal företag på marknaden som levererar mät- och
kommunikationsutrustning för fjärravläsning. Totalt är det idag 50 000-
100 000 elanvändare som har fått möjlighet att debiteras efter sin faktiska
förbrukning. Men eftersom det totalt finns ca 5 miljoner elanvändare i Sverige
är det fortfarande bara en bråkdel som har förutsättningar att debiteras enligt
denna korrekta och energibesparande metod.
För att utvecklingen mot en debitering av den faktiska förbrukningen skall
påskyndas måste statsmakten ge signaler till nätbolagen att denna utveckling
är angelägen ur ett konsument- och energibesparingsperspektiv. Regeringen
gav nyligen energimyndigheten i uppdrag att studera frågan. En uppenbar risk
är att nätbolagen tar detta utredningsuppdrag till intäkt för att förbli passiva
och att utvecklingen mot en faktisk debitering därmed fördröjs. Det finns
redan i dag beprövad och kostnadseffektiv teknik samt tillräckligt många
goda erfarenheter av en debitering efter den faktiska förbrukningen för att
börja fjärravläsning i stor skala.

Stockholm den 2 oktober 2000
Helena Zakariasén (s)
Maud Björnemalm (s)
Lennart Axelsson (s)