Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om faktisk debitering av elförbrukningen. Mätning och debitering av elförbrukning
Den övervägande majoriteten av elförbrukare i Sverige debiteras idag för sin uppskattade förbrukning av el. Det sker alltså en preliminär debitering. En exakt uppgift om elförbrukningen får i normalfallet konsumenterna bara en gång per år i samband med att elmätaren avläses. Efter denna årliga avläsning sker en korrigering av eventuella avvikelser mot den preliminära debiteringen. Bara en gång per år vet därför konsumenten exakt hur mycket el han har använt och vad kostnaden är.
Elmarknadsreformen 1996 innebar att tidigare monopol avskaffades i försäljningsledet och att aktörerna utsattes för hård konkurrens genom möjligheten för konsumenterna att byta leverantör. Systemet med preliminär debitering lever emellertid kvar från tiden innan elmarknaden avreglerades. Ansvaret för mätning, avläsning och rapportering innehas alltjämt av nätägarna och dessa har ännu så länge inte visat något större intresse att ändra förutsättningarna för debiteringsprincip för vare sig nätbolag eller elhandels- bolag.
Alternativet till preliminär debitering är ett system där kunderna i efterhand faktureras för faktisk förbrukning. Den mest utvecklade formen för en sådan faktureringsmodell är en teknisk lösning som bygger på fjärravläsning. Det innebär att konsumentens vanliga elmätare kompletteras med en terminal som kommunicerar mätvärdena till nätägaren. Därigenom kan både elanvändaren och nätbolaget få löpande information om elförbruk- ningen och kostnaden.
Att avskaffa preliminärdebiteringen och istället ersätta den med en debitering av faktisk förbrukning, byggd på fjärravläsning, medför uppenbara fördelar:
- kunderna blir nöjda eftersom de vid varje räkningstillfälle bara betalar för den el som de faktiskt förbrukat,
- genom att få omedelbar information om förbrukning och kostnad får kunden incitament för att spara energi,
- nätägarnas kostnad för att insamla korrekta mätvärden, övrig mätvärdeshantering, fakturering och kundtjänst blir lägre. Idag insamlas mätvärdena manuellt hos varje enskild elanvändare,
- det blir lättare för konsumenterna att byta elleverantör och i en framtid möjligt att omedelbart byta elleverantör via Internet.
Den tekniska utvecklingen av system för fjärravläsning har under senare år gått fort. I dag beräknas kostnaden för ett komplett fjärravläsningssystem (inklusive kapital, drift och underhåll) uppgå till ca 150 kr per elkund och år under förutsättningen att installationen sker storskaligt. Detta ersätter då dagens kostnader för manuella debiteringsavläsningar, flyttavläsningar, avläsningar i samband med leverantörsbyten och övrig mätvärdeshantering som i de flesta fall är större eller väsentligt större.
Det finns ett antal företag på marknaden som levererar mät- och kommunikationsutrustning för fjärravläsning. Totalt är det idag 50 000- 100 000 elanvändare som har fått möjlighet att debiteras efter sin faktiska förbrukning. Men eftersom det totalt finns ca 5 miljoner elanvändare i Sverige är det fortfarande bara en bråkdel som har förutsättningar att debiteras enligt denna korrekta och energibesparande metod.
För att utvecklingen mot en debitering av den faktiska förbrukningen skall påskyndas måste statsmakten ge signaler till nätbolagen att denna utveckling är angelägen ur ett konsument- och energibesparingsperspektiv. Regeringen gav nyligen energimyndigheten i uppdrag att studera frågan. En uppenbar risk är att nätbolagen tar detta utredningsuppdrag till intäkt för att förbli passiva och att utvecklingen mot en faktisk debitering därmed fördröjs. Det finns redan i dag beprövad och kostnadseffektiv teknik samt tillräckligt många goda erfarenheter av en debitering efter den faktiska förbrukningen för att börja fjärravläsning i stor skala.
Stockholm den 2 oktober 2000
Helena Zakariasén (s)
Maud Björnemalm (s)
Lennart Axelsson (s)