Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkurrensen på elmarknaden.
Motivering
I en nyligen redovisad undersökning kunde man konstatera
att 10 % av hushållen bytt elleverantör, medan 18 %
omförhandlat sina avtal med sin leverantör. Därmed skulle så
många som 28 % av samtliga hushåll idag ett ha nytt elpris
tack vare elmarknadsreformen. Även om detta är sant innebär
det inte att vi har en fungerade reform.
Grundtanken med reformen var att vi skulle få en fri marknad med ett
flertal aktörer. Mångfalden skulle innebära konkurrens och kamp om
kunderna - för konsumenternas bästa. En viktig förutsättning på en
konkurrensutsatt marknad är att spelreglerna på denna marknad är lika för alla
aktörer.
Så är dessvärre sannolikt inte fallet. Det är med oro man i slutet av augusti
fick rapporter i media om att de stora bolagens halvårsrapporter har redovisat
sämre resultat för elhandeln eftersom marginalerna krympt. Dessutom
rapporteras om att de små och medelstora elhandelsbolagen många gånger
drabbats hårdare av konkurrens och prisområdesskillnader.
De små och medelstora elhandelsbolagens existens på marknaden är
långsiktigt av avgörande betydelse för den fria marknadens existens. Gör vi
inget åt situationen kommer vi på nytt att få en situation med ett fåtal
aktörer,
som ensidigt sätter priset till kunden, alltså en situation motsvarande den vi
hade innan reformens införande. Detta perspektiv är skrämmande och inte på
något sätt till gagn för medborgarna och elkonsumenterna. Det framstår som
att prisbildningen på den nordiska marknaden således inte fungerar.
Systempris
Vid varje dags handel i den s.k. spotmarknaden på Nordpool
anmäler alla köpare sina behov timme för timme. Det gäller
allt behov inom elbörsområdet Norge, Sverige, Finland,
Danmark.
Då finns således ett sammanlagt inköpsbehov. Samtidigt bjuder
producenterna ut en viss mängd till specifika belopp i flera steg, En säljare
kan exempelvis anmäla in produktion om 5000 MW till 120 kr och för
ytterligare 500 MW kan han begära 150 kr och sedan för 200 MW 170 kr
o.s.v. På så vis skapas en prisstege. Alla producenters priser bjuds ut timme
för timme och då skapas ett s k priskryss som då kallas systempris och är det
pris som finansiellt kan prissäkras hos Nordpool.
Än så länge har ingen hänsyn tagits till de överföringsbegränsningar som
finns mellan länderna s.k. flaskhalsar.
Områdespris
När systempriset är satt går man tillbaka till varje område och
gör om samma procedur. Skulle då visa sig att det inte är
någon kapacitetsbrist mellan t.ex. Sverige och Norge blir det
samma pris som systempris i Sverige. Om det i stället visar
sig att det inte går att överföra den mängd som behövs för att
samma pris skall råda, får man gå upp i prisstegen i Sverige
för att få fram den mängd som fattas och som i stället ska
produceras av de svenska producenterna. Då blir det ett nytt
priskryss i Sverige som blir det svenska områdespriset.
Problem med prisbildningen
Ett av de största hoten mot många mindre elföretag är
prisskillnaden mellan systempris och svenskt områdespris.
Denna skillnad har ökat under sommaren. Prisskillnaden
uppstår när överföringsledningarna mellan länderna går fullt
utnyttjade. Under sommaren har Norge exporterat kraft till
Sverige och därigenom fullt utnyttjat ledningarna.
Detta har varit möjligt genom att dominerande svenska elproducenter
dragit ner på sin elproduktion i både vattenkraft och kärnkraft.
Kärnkraftverken togs ur drift för den årliga revisionen tidigare än planerat.
Revisionen tar längre tid än planerat och återstarten av kraftverken blir
fördröjd.
Det här är åtgärder, som marknaden får räkna med, men det får konse-
kvenser i att det inte går att prissäkra sig för de prisskillnader som uppstår.
En
konsekvens är att man prissäkrat sig mot systempris och får köpa till
Sverigepris.
Kapaciteten i överföringsledningar mellan länderna behöver byggas ut och
den bästa och egentligen enda debatterade metoden att nu få bukt med
problematiken är att det införs motköp, och att nätoperatören Svenska kraftnät
administrerar detta. Motköp kan införas ensidigt i Sverige om inte andra
länder följer med.
I det rådande förhållandet har Svenska kraftnät betydande inkomster av
prisskillnaden. För helår 2300 har SVK budgeterat 100 miljoner. Efter sex
månader är man uppe i 80 miljoner. De mindre företagen, som är aktiva på
marknaden, har förlorat miljontals kronor genom denna skillnad.
Prismanipulation
När nu de dominerande svenska producenterna håller undan
sin produktion i syfte att skapa flaskhalsar och när de
samtidigt vet att norrmännen har ett överskott i sin
vattenkraft, då kan producenterna lägga sin prisstege högt
redan från början. I stället för att hamna i närheten av
systempris kan de begära ett mycket högt pris för all sin
produktion. De vet att de ändå får sälja den och då till ett högt
pris. Det finns således ett olyckligt incitament för att
manipulera med priset.
Motköp är en möjlig lösning
Om s k motköp införs på den svenska sidan innebär det att de
svenska producenterna aldrig skulle få mera än systempris för
den större mängden av behovet. Endast om det råder
kapacitetsbrist skulle då Svenska kraftnät begära in pris på
det som fattas för att behovet ska täckas i Sverige. Den
begäran kan de lugnt göra under eftermiddagen varje dag
efter att systempriset är satt.
Sedan säljer Svenska kraftnät tillbaka till systempris. Kostnaden som
uppstår får då Svenska kraftnät bära. De fördelar som kan påvisas vid motköp
är att incitamentet att manipulera priset skulle minska eftersom man inte
skulle få mer än systempris för den mesta produktionen. Dessutom skulle det
skapas ett incitament att bygga bort flaskhalsar med nya överföringar mellan
länderna genom att Svenska kraftnäts kostnader för motköp härigenom skulle
minska.
Områdespriser är inget för marknaden att hantera eftersom möjligheten att
manipulera priset kvarstår. En finansiell produkt skulle nämligen få liten
handel och erbjudas bara av de dominerade svenska producenterna.
Incitamentet att bygga bort flaskhalsar skulle falla bort.