Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ompröva ekonomiska bidrag till utbyggnad av minikraftverk.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglerna för att få bidrag.
Inledning
Vattenkraften är färdigutbyggd i Sverige. Den uppfattningen har inte bara Miljöpartiet, utan även Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen. Det mål på 66 TWh, som funnits sedan 80-talet, är så nära att nås att en exploatering av de få återstående strömmande vatten inte kan motiveras. En fortsatt exploatering hotar många växt- och djurarter, både redan utrotningshotade och mer vanliga. Ändå vill regeringen, med stöd av Centern och Vänsterpartiet, avsätta ytterligare 30 miljoner per år de närmaste två åren i bidrag till utbyggnad av minikraftverk. Tar man inte hotet mot den biologiska mång- falden på allvar?
Minikraftverk orsakar inga miniskador
Namnet "minikraftverk" kan låta litet och ofarligt, men de förstör lika mycket i de små vattendragen som de stora kraftverken gör i de stora. Vattenflödet regleras och vatten- nivån varierar med periodvis torrlagda stränder som följd. Det leder till att djur- och växtlivet drabbas hårt. Många arter är beroende av samma miljöer som vattenkraftsexploatörerna är intresserade av och de hotas idag av utrotning. Enligt Naturvårdsverket (SNV) är vattenkraftsreglering det största hotet mot arter i sjöar och vattendrag. Just arter anpassade till strömmande vatten är känsliga för förändringar och har gång på gång trängts tillbaka i Sverige. Många finns på hotlistorna idag.
Skräckexempel på förödande beslut
Ett skräckexempel är Ljungån i Jämtland. Där har man fått statligt stöd till ett nytt kraftverk trots dokumenterat höga naturvärden, vilket är ett direkt brott mot Riokonventionen om biologisk mångfald. Ljungån är ett av de artrikaste vatten som undersökts i Sverige och flera av de arter som hittats där är rödlistade (hotade). Det är en utbyggnad i en region där 90% av den utbyggbara vattenkraften redan är utbyggd. Fritt strömmande forsmiljöer är en unik naturtyp och besluten att tillåta detta är en skandal! Tyvärr är inte detta det enda exemplet på att statliga bidrag går till sådan naturskövling.
Vattenkraftsutbyggnad kan också vara ett hot mot fiske och turistnäring. Fisket förstörs och självklart förstörs naturupplevelsen för den som vill uppleva naturen kring ett fritt strömmande vatten.
Minikraftverken ger obetydligt eltillskott
Men producerar inte vattenkraften massor av nödvändig el utan några som helst utsläpp? Sanningen är lite annorlunda; vattenkraften svarar för en stor del av vår elproduktion. Så långt stämmer det. Men av Sveriges ca 1550 vattenkraftverk är ca 80% minikraftverk och de står för mindre än 2,5% av vattenkraftens totala elproduktion. Regeringens produktionsmål för minikraftverken på 0,25 TWh skulle innebära att man behöver bygga nästan 200 nya minikraftverk. Detta skulle vara totalt förödande för de arter som är beroende av strömmande vatten, arter som redan är hårt trängda.
Energimängden man får ut är samtidigt så liten att den drunknar i jämförelse med den årliga variationen. Mångdubbelt större effekt kan man få utan negativ naturpåverkan genom effektivisering av existerade kraftverk i t ex Norrlandsälvarna. I de små vattendragen måste de biologiska värdena ha företräde.
Miljökraven följs inte
Med sådana hot mot miljön, natur- och friluftsintressena måste man självklart ha mycket hårda miljökriterier innan man ger bidrag till utbyggnad av vattenkraft. Energimyndigheten, som är den myndighet som delar ut bidragen, har regler som säger att bidraget ska "stimulera till utbyggnad av ekologiskt uthållig elproduktion". Vad betyder då det? Tydligen ingenting enligt Energimyndigheten, för hittills har inte ett enda projekt fått avslag av miljöskäl. Finns en bedömning av de biologiska värdena med överhuvudtaget? I flera fall har kommuner, länsstyrelser och SNV försökt stoppa byggena för att man sett vilka orimliga skador på naturen de skulle ge.
Det paradoxala är att hotet mot de små vattendragen inte skulle finnas alls utan bidragen, eftersom dagens låga elpris och konkurrensen från andra energislag gör att minikraftverk är olönsamma i sig. Utan de statliga bidragen skulle det knappast byggas något minikraftverk i Sverige. Det är alltså ett politiskt beslut av s, v och c som skapar hotet mot en redan trängd biologisk mångfald.
Miljöpartiet kräver att subventionerna till naturskövling omprövas
Regeringen talar idag ofta om hållbar utveckling, biologisk mångfald och att med varsamhet nyttja resurser för att även kommande generationer ska kunna leva i en biologiskt rik miljö. Om man verkligen menar detta kan man inte subventionera en sådan naturskövlande verksamhet som utbyggnad av de sista små strömmande vattendragen. Den ideella naturvården, Naturvårdsverket och Miljöpartiet har samma uppfattning: Bidragen till minikraftverk måste omprövas.
Det minsta man kan begära är att reglerna för att få tillstånd att bygga vattenkraftverk skärps och att hoten mot den biologiska mångfalden utreds noga och får väga tungt i bedömningen. Det är det enda ekologiskt och ekonomiskt rimliga. En spolierad biologisk mångfald är en förlust som inte ekonomiskt kan värderas.
Energimyndigheten skriver i svar till Näringsdepartementet angående uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program:
Energimyndigheten har redan tidigare föreslagit regeringen att investeringsstöden till vindkraft respektive vattenkraft bör slås ihop. Det begränsade intresset för investeringsstödet till småskalig vattenkraft uppvägs av ett stort intresse för stöd till vindkraft.
Det finns alternativa användningssätt för pengarna.
Stockholm den 4 oktober 2000
Gudrun Lindvall (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)