Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de regionala energikontorens långsiktiga finansiering.
Motivering
Sveriges regionala energikontor, i dag 13 till antalet, är en
etablerad kraft i det internationella och nationella energi- och
miljöarbetet. Kontaktnäten är världsomspännande. De
viktigaste uppgifterna är att vara katalysator och motor i den
nationella omställningen för en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling. Främsta ansvaret är den egna regionen
(omfattande ett eller två län) och det lokala arbetet bland
kommuninvånare, företagare, myndigheter och
organisationer. Energikontorens mål är att öka de lokala och
regionala inkomsterna, samt sysselsättningen, via
miljöbefrämjande projekt och en medveten satsning på
förnybara energikällor och energieffektivisering.
De regionala energikontorens verksamhet kännetecknas av:
- Kompetens
- Oberoende
- Samarbete
Även om energikontoren besitter viss specialkompetens inom
energi- och miljöområdet är det förmågan att överföra, sprida
och omsätta redan befintlig kunskap som utgör det viktigaste
kompetensområdet. En annan viktig uppgift är att fylla ut
glappet mellan dagens energiförsörjning och Agenda 21,
forskning och användare, politik och medborgare samt
tillverkare och konsument. Och vi eftersträvar en dialog som
går i bägge riktningarna.
De svenska energikontoren drivs i enlighet med EU:s stadgar för regionala
energikontor vilket innebär att de verkar på administrativ och lokalpolitisk
nivå, har politiskt stöd från de regionala och/eller lokala myndigheterna inom
de respektive regionerna samt att de har status som oberoende energiorgan
med egen budget och styrelse.
Samtliga 13 energikontor i Sverige ingår i EU:s nätverk för regionala
energikontor, vilket rymmer över 200 energikontor utspridda från Kreta i
söder till Norrbotten i norr samt från Irland i väster till östra Finland.
Förutom
EU:s nätverk och samarbetet sinsemellan har de svenska energikontoren egna
nätverk och samarbetspartners på det internationella, nationella och lokala
planet.
De första regionala energikontoren bildades i Frankrike för 20 år sedan.
Genom att skapa regionala energikontor vill EU försäkra sig om att
regionerna inte går miste om de möjligheter till företagande, sysselsättning,
inflytande, miljövinster, komfortförbättringar och stärkt ekonomi som en
långsiktig satsning på energieffektivisering och förnybara energikällor
erbjuder.
Via de olika nätverken har energikontoren tillgång till flera olika
finansieringsfonder och program för specifika projekt. Det finns ett flertal
exempel där de regionala energikontoren initierat projekt med finansiering
från olika EU-program med effektivare energianvändning och förnybar energi
på programmet. Det visar att energikontoren utgör en attraktiv grupp vid
fördelning av EU-medel.
Signalen från EU och USA är tydlig. Miljöproblem och fossilbaserad
energianvändning hänger ihop. Allra tydligast märks det i klimatfrågan där
hotet om en förstärkt växthuseffekt betraktas som ett av de potentiellt sett
allvarligaste globala miljöproblemen. Allt fler kommer till insikt om att vägen
till en säkrare, miljövänligare och mer solidarisk resursanvändning går via ett
ökat utnyttjande av energieffektivisering och förnybara energikällor.
Med riksdagens beslut 1997 om att Sverige ska ställa om sin
energianvändning gjorde landet ett viktigt vägval. Användningen av fossila
bränslen och elslukande energisystem ska undan för undan ersättas av en
långsiktigt hållbar energiförsörjning baserad på förnybara energikällor och
energieffektiv teknik.
I Klimatkommitténs förslag till svensk klimatstrategi (SOU 2000:23) sägs
att "de regionala energikontoren kan bli väsentliga för den framtida
klimatpolitiken i syfte att främja åtgärder mot energihushållning och
effektivisering och introduktion till alternativa energikällor".
De regionala energikontoren har startats med hjälp av delfinansiering via
EU-medel från DG XVII, SAVE-programmet. När det treåriga EU-bidraget
är slut är det meningen att energikontoren ska ha hittat en regional och lokal
finansiering för fortsatt verksamhet i enlighet med EU:s riktlinjer. Om detta
inte lyckas händer det som hänt Energikontoret Väst i Skaraborg, vilket lades
ner under våren 2000.
Svårigheterna med att fortsätta driften av de regionala energikontoren i
enlighet med EU:s riktlinjer efter projekttidens utgång kan sammanfattas i
följande punkter.
- Avsaknad av en nationell strategi för energikontorens fortsatta verksamhet.
- Energimyndighetens anvisningar, vilka omöjliggör generella och/eller
långsiktiga stödinsatser till energikontoren. (Hittills har
Energimyndighetens stöd begränsats till mindre bidrag på maximalt
100.000-150.000 kronor per energikontor och år för utbildnings- och
samordningsinsatser kopplade till den kommunala energirådgivningen - ett
stöd som inte ger utrymme för någon långsiktighet i de regionala
energikontorens planering.)
- Otydlig ansvarsfördelning mellan departement, myndigheter och övriga
energiaktörer i energi- och miljöarbetet.
- Brist på finansiärer med uttalat intresse för medvetandegörande och
nätverksbyggande inom energi- och miljöområdet.
FSEK (Föreningen Sveriges regionala energikontor) är en
från myndigheter fristående och partipolitiskt obunden
förening som har till uppgift att vara en nationell och
internationell pådrivare i omställningsarbetet. Föreningen
håller även ett vakande öga på det aktuella utbudet av
information, utbildningar och åtgärder inom energi- och
miljöområdet.
Klimatkommittén, KK, föreslår att en ny kommitté inrättas för varje
mandatperiod samt att strategi- och handlingsprogram ska utvärderas,
revideras och förlängas vid fastställda tidpunkter. FSEK anser att detta är bra
förslag, vilka borgar för en kontinuitet i klimatarbetet och samtidigt ges
möjligheter att införa nya åtgärder och omprioritera pågående verksamhet i
samband med föreslagna tidpunkter för utvärdering och revidering. Arbetet
med klimatfrågor är långsiktigt och en under överskådlig tid stark grund för
arbetet är därför nödvändig.
I sitt förslag trycker KK starkt på en samverkan mellan olika myndigheter
och instanser. Detta är viktigt, eftersom klimatfrågorna i högsta grad är
tvärsektoriella och förslaget uppvisar här stora likheter med en av
grundprinciperna för Agenda 21, vilket FSEK anser vara bra.
EU prioriterar idag etableringen av och arbetet kring de regionala
energikontoren vid implementeringen av EU:s gemensamma åtaganden enligt
Kyoto-protokollet. Energikontoren ska vara de organisationer - aktörer - som
samordnar aktiviteterna på lokal och regional nivå. För detta uppdrag bidrar
EU i viss utsträckning med ekonomiskt stöd för såväl projekt som
administration. För närvarande och enligt tidigare svenska energibeslut, har
energikontoren inte givits någon formell nationell roll för den svenska
energiomställningen. FSEK anser att bl.a Statens energimyndighet bör ges
sådana möjligheter och ekonomiska medel att energikontorens långsiktiga
verksamhet kan säkerställas i enlighet med EU:s intentioner.
Ett mål som KK kvantifierat är att utsläppen av växthusgaser år 2005 ska
ligga på samma nivå som 1999 och som ett medelvärde för perioden 2008-
2012 vara 2 % lägre än 1990. Klimatkommittén föreslår i sitt betänkande
främst administrativa styrmedel för perioden fram till 2005 och att man i ett
senare skede bör ta ställning till behoven av ytterligare ekonomiska
styrmedel, t.ex. koldioxidskatter. Väl medvetna om att skattesystemet kräver
en internationell samordning främst bland EU-länderna, bör ändå framhållas
att en kombination av såväl administrativa som ekonomiska styrmedel
sannolikt kommer att vara nödvändigt för att miljömålen i Kyoto-protokollet
ska kunna uppfyllas. Vår förhoppning är att Sverige kan vara en internationell
aktör och föregångare i dessa frågor.
FSEK har fått till uppgift att driva frågan om de svenska energikontorens
fortlevnad som oberoende energiorgan i enlighet med EU:s direktiv för de
svenska energikontorens räkning. Vi vet exempelvis att Irlands regering, efter
kontakter med FSEK:s irländska motsvarighet AIEA (Association of Irish
Energy Agencies), förbundit sig att utbetala ett årligt bidrag till landets tolv
regionala energikontor. Där stöttas de regionala energikontoren av två
ministrar, motsvarande näringsminister och miljöminister.
En motsvarande uppbackning av de regionala energikontoren i Sverige
skulle innebära en förstärkning av det pågående arbetet med att ställa om
Sveriges energisystem samt en försäkran om att staten tycker att regionerna
har en viktig roll i det arbetet. Det skulle även minska risken för ytterligare
kontorsnedläggningar samtidigt som staten skulle markera sitt stöd för det
annars så svårfinansierade, men viktiga, arbetet med medvetandegörande
inom energi- och miljöområdet.