Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om industriella utvecklingscentrum (IUC).
Motivering
De senaste åren har ett flertal så kallade IUC-bolag
(industriella utvecklings- centrum) etablerats runt om i
landet, av egen kraft och på initiativ av regionens näringsliv,
men inspirerade och uppmuntrade av det befintliga IUC-
nätverket.
Det unika delägarskapet där det lokala/regionala näringslivet är
majoritetsägare tillsammans med kommuner, fackliga organisationer m.fl. gör
IUC-bolagen till en mötesplats för utveckling och tillväxt. De små och
medelstora företagen har i IUC-bolagen satsat såväl på kapital som
förtroende, och detta gör dem benägna att se IUC-bolagen som sin egen
utvecklingsresurs.
Näringsdepartementet har under en fyraårsperiod tillvaratagit potentialen i
IUC-konceptet genom "UPA-uppdraget" (Uppsökande-Produktutveckling-
förstudie för Avknoppning). Insatsen har varit framgångsrik vad beträffar
såväl kvalitet i som kvantitet av produktutvecklingsuppdrag, avknoppningar
med nyetableringar, sysselsättningstillfällen, regionalt samarbete för
utveckling och nya marknadskontakter.
Under perioden januari 1997 till maj 2000 kan IUC-bolagen
redovisa bl.a.
- 789 kontrakterade produktutvecklingsinsatser med företag
- 419 förstudier för avknoppning
- mer än 1 000 nya jobb
- arbetstillfällen förlagda utanför storstadsregionerna
- att 75 % av produkterna är "high-tech"-produkter
- att 90 % av produkterna har en marknadsinriktning även utanför Sverige
Samtidigt har IUC-bolagen ökat från 9 till 14 st samt från 169
delägare till 355. Idag är 82 % av delägarna företag (51 %
små, 20 % medel, 11 % stora). Det unika med UPA-
uppdraget är att det bedrivs på affärsmässiga villkor och inte
som en traditionellt myndighetsorganiserad "bidragsinsats".
IUC-konceptet, med de fristående regionala IUC-bolagen sammanvävda i
ett nationellt nätverk, har successivt utvecklats till en dynamisk plattform med
regional bas, där fokus är inriktat på industriell och regional tillväxt genom
strategiskt utvecklingsarbete inom områden relaterade till kompetens,
produkter, processer och teknik. Sammantaget kan utformningen av UPA-
uppdraget bilda stommen i ett nytt svenskt initiativ vad som gäller framtidens
näringspolitik. Det stora intresse som visats för det svenska IUC-konceptet
inom en rad EU-länder är ett tecken inte bara på nationellt, utan även på
internationellt nytänkande.
Nätverksstrukturen ger varje enskilt IUC-bolag möjlighet att åta sig
utvecklingsuppdrag där regional förankring och nationell spridning är en
förutsättning för resultat. Det ger också möjligheter att hålla kostnader för
överbyggnad för en nationell struktur på en mycket låg nivå. Det finns därför
flera skäl till att IUC-konceptet bör ges möjligheter att fortsätta och
vidareutveckla det så kallade UPA-uppdraget som skett i avtal med
Näringsdepartementet.