1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheten att nystarta inom främst sektorer där kvinnor haft
en dominerande andel av arbetsmarknaden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att särskilt stimulera den del av näringslivet som inriktas på en
s.k. närstyrning och att fjärrstyrning inte favoriseras.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att aktiva riskpengar lättare kan komma i fråga för mindre
företag och viktiga samhällstjänster där kvinnligt företagande förväntas
vara frekvent.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utforma näringslivet så att det leder till fler nya och
växande företag.
Gynna småföretagsamheten
I Sverige saknar vi i allt för hög grad nya företag eller små
företag som vill växa. Ofta har storskaligheten haft det
psykologiska och publika övertaget. Små verksamheter ute i
landet gör sällan väsen av sig. De utför ett arbete som betyder
mycket för produktion och landets tillväxt och välfärd.
Små företag får ofta dras med svårigheter att kunna hantera såväl
kostnadsbild som regelsystem. Inte sällan drabbas nystartade företag av
svårigheter från både myndigheter och banker. Ibland har det hänt att ett
låneinstitut har ifrågasatt en verksamhet först och främst för att det inte
varit
något "storslaget" utan enbart gediget, långsiktigt bärkraftigt och att det
skulle ge ett antal människor - inte sällan i glesbygd - sysselsättning och
utkomst. Ibland har även låneinstitutet tvekat inför att begärda lånebelopp
varit så små. Det är i ett nötskal den "storskaliga attityd" som alltför ofta är
förhärskande och där små företag kommer på efterkälken.
Som väl är låter sig inte alla bländas av vare sig storskalig verksamhet eller
försöken att komma åt de "stora snabba pengarna" utan nöjer sig med att det i
området är en nyttig verksamhet, nyttig både ur produktionssynpunkt och för
att den ger ett antal människor ett gott arbete. Vad vårt land behöver är inte
de
som satsar på de snabba pengarna utan det stabilt växande som ger en
långsiktig bärkraft.
Låt en ny arbetsmarknad
växa fram
I den stora neddragning inom tillverkningsindustrin som skett
under de senaste 10-15 åren kommer man inte att kunna
erbjuda tillbaka de flera hundratusen arbetsplatser som
försvunnit. Rationalisering och en ökad produktionskapacitet
gör att man klarar en ökad produktion med färre anställda.
Det måste i stället bli andra sektorer som växer och som ser
till att arbetsutbudet breddas.
Tjänste- och servicesektorn är en arbetsmarknad som behöver stärkas. Det
finns stor efterfrågan både på det som kan betecknas som små enkla jobb och
nya efterfrågade tjänster som i och för sig kräver en hög professionalitet men
som skulle stärka den arbetsmarknad som det finns behov av och som har
stora möjligheter att växa.
Villkoren på kredit- och lånesidan behöver förändras så att det är möjligt
med mer lättåtkomliga riskkapital. Vidare behöver regelsystem i arbetslivet
reformeras så att vi får en modern arbetsmarknad. Sådana förändringar i
kombination med ett allmänt gynnsammare näringsklimat skulle betyda
mycket för att vi skulle få fler människor i arbete. Vi kan ju erinra oss att
det
fortfarande är färre sysselsatta än vad som var fallet för 10 år sedan samtidigt
som vi i rekordstora tal förtidspensionerar stora grupper som är goda resurser
både arbetsmarknadspolitiskt och samhällsekonomiskt.
Vi lever i en globaliserad tillvaro som gör att företag - särskilt stora - inte
är bundna till ett visst land såsom varit fallet historiskt. Vi får alltfler
företag
som har s.k. fjärrstyrning, en situation som aktualiserar problem och som i
förlängningen kan öka till mycket stora svårigheter. För företag på en ensidig
arbetsmarknad på t.ex. en mindre ort kan det här bli särskilt kännbart.
Erfarenheterna de senaste åren har gett besked om att det spelar en stor roll
om man har ägaren i omedelbar närhet när t.ex. företagsledaren själv så att
säga "stått på golvet". Detta innebär en stor skillnad mot om företagsledning
och styrelsens ledamöter finns långt borta, inte sällan på en annan kontinent.
Det torde vara uppenbart att det stora avståndet mellan ägare och företag och
dess anställda är ett problem i sig. Därför är det viktigt att inse att mindre
företag med ett "nära ägarintresse" innebär större garanti och en mer seriös
bedömning av dagsläget och företagets framtid. Det är inte bara
årsrapporternas krassa besked och eventuell förväntan om en hög och snabb
förräntning som är det enda kriteriet. Ett företags fortlevnad är av stor
betydelse särskilt i de mer glesa områdena i vårt land, någonting som
Folkpartiet påpekat i sitt nya program "bo där du vill" där såväl boende som
arbetsmarknads- och näringspolitik lyfts fram till konstruktiva lösningar.
Uppmuntra kvinnligt
nyföretagande
Ett sätt att bryta det traditionella könsmönstret är att andelen
kvinnliga företagare kan öka. Fler kvinnor än idag måste ges
möjligheter att få starta egna företag. Fortfarande är det så att
bara en mindre del av alla nya företag startas av kvinnor. Det
är mindre gynnsamt att vara företagare i "kjol och
dammtrasa" än i "blåblus och hammare".
År 1996 beslutade riksdagen att starta-eget-bidrag skulle kunna ges under
förlängd tid, sammanlagt tolv månader, till arbetslösa kvinnor som varit
anmälda hos arbetsförmedlingen under minst sex månader och särskilt inriktat
på kvinnor som tidigare varit anställda inom den offentliga sektorn. Men
stödet bör ges till alla kvinnor, oavsett tidigare anställning. Kvinnor med
bakgrund i näringslivet har en utmärkt kompetens som bör tas tillvara.
Åtgärder och stöd som lämnas till kvinnor som vill bli företagare måste
utformas på ett sätt som gör att man tar vara på och lyssnar på kvinnors
förutsättningar och krav. Insatserna för nya företagare är ofta utformade
utifrån ett manligt tänkande och en mansinriktad arbetsmarknad.
Om kvinnor startade företag i samma utsträckning som män tidigare har
gjort och anställer var sin person, så skulle detta ge ca 400 000 nya jobb. Så
länge kvinnor inom vård, omsorg, utbildning och service till människor inte
ges möjlighet att förverkliga sina idéer utanför de offentliga monopolen
hämmas mycket kvinnlig skaparkraft. Det är inte bara jämställdhetsfientligt,
det är också ett gigantiskt resursslöseri
Skatteändringar behöver göras för att möjliggöra ett rikt utbud av hushålls-
tjänster, dels för att många arbetslösa män och kvinnor skall få jobb, dels för
att familjer där båda makarna har krävande arbeten skall kunna fungera utan
att någon behöver ge upp sina yrkesambitioner.
En ny servicesektor med hushållsnära tjänster ger kvinnor möjligheter att
starta eget och ägna sig åt entreprenörskap som är likvärdigt med vad män
inom den traditionellt manligt dominerade servicesektorn har.
Inte oväntat visar det sig att de länder som haft en god tillväxt av den
privata tjänstesektorn haft en positiv utveckling av den totala
sysselsättningen. Sverige är tillsammans med Danmark det enda land med en
privat tjänstesektor som svarar för mindre än 40 % av den totala
sysselsättningen.
Vi i Folkpartiet är övertygade om att en expansion av den vita
tjänstesektorn är både nödvändig och önskvärd. Det är också här många
kvinnor har lust och goda förutsättningar att starta egna företag.