Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riskerna i kommunägda energibolag.
Motiv för vårt förslag
Elbranschen står mitt i en stor omställning. Från
monopolmarknad med garanterad vinst och avsättning har
den blivit en avreglerad råvarumarknad. Prispressen är stor,
riskerna mångdubblade och nio av tio företag kommer att
försvinna. Skattebetalarna är ägare till många av dessa
företag och riskerar att stå för en nota om hundratals
miljoner kronor, kanske miljarder kronor i förluster. Helt
nya krav ställs när det gäller att äga och driva energiföretag.
Det är krav som blir svåra att klara.
För elhandelsbolagen har marginalen tidigare ofta varit upp mot 10 öre per
kWh för att täcka kostnader och ge vinst. I den avreglerade marknaden talas
det om marginaler på 1-3 öre/kWh. Det som tidigare fått kosta 10 öre får i
dag bara kosta en femtedel. Och det är få kunder som är beredda att betala
extra för att det är stora kontor eller många anställda hos elbolaget.
Avregleringen ställer krav på nya kunskaper hos elbolagen. Tidigare
förhandlade man med några få leverantörer, i morgon handlas mycket över
elbörsen. Det kräver kunskaper om att hantera risker och bedöma
affärsmöjligheter. Det bedöms kosta ett bolag tio miljoner kronor för att
hantera elbörshandel.
Avregleringen skapar också mycket stora finansiella risker för elbolagen,
både för försäljning och produktion av el. Köper elhandelsbolaget in el på
långa kontrakt med fast pris riskerar man mycket stora förluster om priserna
sjunker och man tappar kunderna. Vi har redan sett konkursen i det delvis
kommunala bolaget Kraftlots i Skåne. Ett annat exempel är C4 Energi i
Kristianstad som köpte betydligt mer el än vad det hade motsvarande
försäljningskontrakt på.
Som exempel på risker i elproduktion kan tas Karlskoga kommun som
byggde ett gasoleldat kraftblock 1990. Då var riskerna små och elpriset
bedömdes stiga realt. Kapitalkostnaderna för anläggningen och priset för
gasol var bara att föra över på elkunderna som inte kunde välja annan
leverantör. Med avregleringen och ändrade skattevillkor för gasol ändrades
kalkylen. Priset på el från anläggningen täckte inte ens de rörliga kostnaderna.
När anläggningen värderades i samband med en delförsäljning kunde
förlusten summeras till ca 400 miljoner kronor för kommunen.
Avregleringen av elmarknaden leder till att mindre marginaler skall täcka
dagens verksamhet, ny inköpsorganisation och kostnader för radikalt ökade
risker. Till detta kommer nya administrativa system och att göra
organisationen kundorienterad. Ekvationen är inte enkel. Ska elbolaget
överleva måste det ha tillräckligt många kunder att fördela kostnader på.
Sydkraft anger att ett elhandelsbolag behöver minst 1 miljon kunder för att
ha långsiktig styrka. I dag finns ca 150 elhandelsbolag. Omställningen till
följd av avregleringen leder till att åtta av tio företag är borta som
självständiga bolag om fem år. Många av dessa bolag är kommunalt ägda, där
skattebetalarna riskerar att stå för förluster om hundratals miljoner, kanske
miljarder. Vi riskerar fler "Haninge", där det kommunala bostadsbolagets
Haningehem dåliga affärer gjorde kommunen konkursmässig och tvingade
staten att gripa in och överta bolaget.
Kommunpolitikerna måste ställa sig ett antal frågor om det egna bolaget
och sig själva som ägare. Det gäller kompetens att klara konkurrensutsättning
och nedskärning av kostnader, kompetens att klara den dramatiskt ökade
riskhanteringen samt om det finns nödvändigt eget kapital för att klara de
ökade riskerna eller för att delta i omstruktureringen. Inte minst viktig är
frågan om elhandel är så viktig att den får ta pengar och kraft från kommunal
kärnverksamhet.
Det är viktigt att kraftigt minska det ökade risktagandet med medborgarnas
pengar som nu skett inte minst genom kommunala energibolag. En del av
riskerna är relaterade till statsbidragsstöttade investeringar i
produktionsanläggningar, nu senast i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Andra
risker ligger i elhandelsrörelser. Vi anser att kommuner inte skall syssla med
näringsverksamhet. Vi anser att kommunerna skall avyttra sina energibolag.
Regeringen bör ges i uppdrag att noga följa utvecklingen inom de kommunala
elhandels- och elproduktionsbolagen för att återkomma till riksdagen med
redovisning och förslag till hur riskexponering skall minskas.