1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om problemen med staten som kommersiell aktör.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om åtgärder för att minska problemen med staten som
kommersiell aktör.
Motiv för våra förslag
Statskontoret pekar i sin rapport 2000:16 Staten som
kommersiell aktör på de skador som uppstår när staten
agerar företag.
Argumenten för statlig näringsverksamhet görs ned ett efter ett, och kvar
står att det "endast är ett från samhällets synpunkt sett effektivt
resursutnyttjande som ligger till grund för att härleda motiv för varför staten
bör bedriva kommersiell och konkurrensutsatt verksamhet". De vanligen
angivna skälen om fördelningsmotiv eller skyddsintresse är inte hållbara
enligt Statskontoret. Sådan verksamhet bör läggas ut på entreprenad.
Begrepp som uppdrags- och beställarverksamhet, vilka har tagits fram för
att tydliggöra de åtskilda verksamheterna inom en myndighet, anses vara
otillräckligt definierade. Man har funnit exempel på att själva osäkerheten om
huruvida staten skall ge sig in på en marknad eller ej har hämmat det fria
företagandet.
Vidare leder offentlig vinstskapande verksamhet ofta till att myndigheter
ägnar sig mer åt företagande och mindre åt det de ursprungligen var skapade
för att utföra.
Effekterna av statliga företag sammanfattas:
- Statliga aktörer hämmar konkurrensen och tränger ut privata aktörer utan
att det kan förklaras av en högre effektivitet hos de statliga aktörerna.
- Det finns i grunden skilda villkor för privata och statliga aktörer att
bedriva verksamhet på konkurrensutsatta marknader.
- Det finns särskilda egenskaper hos statliga aktörer som skapar
konkurrensproblem.
- Det finns exempel på potentiella konkurrensmarknader som skulle kunna
konkurrensutsättas med ökad effektivitet som följd om den statliga aktören
ändrade sitt beteende.
- Politisk styrning och subventioner är vanliga i statliga bolag - även bland
dem som skall vara skilda från myndighetsverksamhet.
- Närvaron av statliga aktörer skapar undanträngningseffekter. Det leder till
att nyetablering hämmas. Varor och tjänster blir dyrare och av sämre
kvalité, och det anses rimligt att den offentliga sektorn blir dyrare än vad
som annars vore nödvändigt.
Statskontoret inleder sina förslag till åtgärder med
förbehållet "att i flera av de fall som vi studerat förefaller det
saknas giltiga motiv för varför staten skall bedriva den
kommersiella verksamheten". Inte desto mindre dristar man
sig till att generellt föreslå:
Definiera begreppet uppdragsverksamhet.
Reglera ett krav på särredovisning av "avgiftsintäkter i konkurrens".
Inrätta en tillsynsfunktion för offentlig kommersiell konkurrensutsatt
verksamhet.
Utöver de generella förslagen presenterar Statskontoret ett antal konkreta
problemområden, vilka föreslås förändras enligt följande:
- Definiera skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet som medel för
att uppnå de skogspolitiska målen.
- Definiera tydligare den offentliga arbetsförmedlingens roll och
verksamhetsområden. I första hand bör arbetsförmedlingens
förmedlingstjänster avse enklare förmedlingstjänster och inte sådana mer
förfinade rekryteringstjänster som erbjuds av den privata marknaden.
- Definiera Lantmäteriverkets myndighetsuppgifter närmare och klargör
gränsdragningen för verkets myndighetsutövning.
- Definiera uppdragsverksamhet för myndigheter verksamma på marknaden
för marina miljöundersökningar.
- Gör en översyn och definiera policyn för uppdragsverksamhet och
forskning inom högskolor.
- Definiera begränsningar för högskoleanställdas rätt att bedriva bisysslor.
- Förbjud Banverket att konkurrera på externa marknader, så länge den egna
verksamheten inte är konkurrensutsatt.
- Förbjud myndigheter som är verksamma på marknaden för marina
miljöundersökningar att utföra andra undersökningar än sådana som är
nödvändiga för utförande av myndighetens kärnuppgifter.
- Reglera kommersiellt utnyttjande av institutionsresurser för institutioner,
samverkansorganisationer och s.k. professorsbolag.
- Bolagisera Banverkets Industridivision och BV Projektering och förbered
en bolagisering av BV Produktion.
- Bolagisera lämpliga delar av Lantmäteriverkets uppdragsverksamhet.
- Bolagisera lämpliga delar av skogsvårdsmyndigheternas
uppdragsverksamhet.
- Konkurrensutsätt hela Banverkets produktionsverksamhet.
- Anbudsupphandla i lämpliga delar statens behov av förmedlings- och
rekryteringstjänster som riktar sig mot långtidsarbetslösa och andra
"svaga" grupper på arbetsmarknaden.
- Se över och ändra regler för arbetsförmedling så att de gäller oberoende av
om verksamheten drivs av myndigheter eller av företag.
- Förbättra tillgången till Banverkets järnvägsspecifika arbetsmaskiner och
arbetsbetingelser på järnvägsspåren.
- Utforma ett system av gemensamma säkerhetskrav på materiel som skall
användas på järnvägsspåren.
- Låt Banverket tillhandahålla information om järnvägsspårens beskaffenhet
till alla aktörer på marknaden för järnvägsunderhåll.
- Låt Lantmäteriverket tillhandahålla geografisk information ur verkets
databaser på lika villkor för alla aktörer.
- Gör rollfördelningen klarare mellan Banverkets banhållningsfunktion och
de myndighetsutövande funktionerna i tågtrafikledning och
järnvägsinspektion.
Statskontorets rapport pekar på ett antal viktiga problem.
Enligt vår uppfattning borde de flesta av förslagen snarast
genomföras för att minska problemen med statlig
uppdragsverksamhet.