Motion till riksdagen
2000/01:N278
av Höij, Helena (kd)

Stockholm och den nya ekonomin


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fortsätta att utveckla Stockholm som ett nav i den nya
ekonomin.
Motivering
Teknikutvecklingen har fått konsekvenser långt större än många kunnat
föreställa sig. Informationstekniken har kommit att ändra hur vi jobbar,
hur vi är organiserade inom och utom företag och har haft stor - kanske
avgörande - betydelse för samhällsutvecklingen i många länder. Mycket
talar för att produktiviteten i många länder har ökat enbart på grund av
den nya teknikens möjligheter. Denna förändring har kallats för "den nya
ekonomin" och av flera skäl har Sverige kommit att spela en nyckelroll i
denna utveckling. Dessutom - och för många kanske nog så viktigt - har
framför allt Internet blivit en demokratisk kraft, som på sikt kan bryta ner
diktaturer till gagn för både medborgare och världsutvecklingen.
I Sverige är det i synnerhet Stockholm som blivit en knutpunkt för
utvecklingen. I flera undersökningar som publicerats det senaste året har den
bilden bekräftats.
Skälet till att Sverige och Stockholm haft så stor framgång i den nya
ekonomin är sannolikt flera, men några är lätta att peka på. Telekomjätten
Ericssons betydelse kan sannolikt inte överskattas. Kista, med sina många
företag inom tekniktunga områden, har blivit en central knutpunkt för många
företag, där samverkan mellan företag har fått en mycket positiv effekt. Även
företag som Ericsson och Telia har arbetat nära varandra, vilket inneburit att
båda vunnit på samarbetet.
Bidragande har sannolikt också varit den, i förhållande till andra länder,
tidiga avregleringen av telemarknaden, som genomfördes när
Kristdemokraterna ansvarade för Kommunikationsdepartementet.
Svenskars goda kunskaper i engelska är ytterligare en förklaring, liksom
vårt teknikintresse och att vi relativt snabbt tar till oss förändringar i
omvärlden.
Även om Stockholm fått uppleva en stark tillväxt, bland annat i förorten
Kista, har hela landet vunnit på utvecklingen i huvudstaden. Många
tekniktunga företag behöver Stockholm som bas för en vidare expansion ut i
landet. Kunskapen som genereras i Stockholm kan senare flyttas ut till andra
städer. Teknikkunnande tas till vara på företagen som finns spridda över hela
landet. Givetvis får dessutom andra landsändar del av intäkter som genereras i
Stockholm genom skattesystemets utformning.
Därför finns det fog att hävda att hela landet vunnit på att Stockholm blivit
en av världens hetaste städer i den nya ekonomin.
Avgörande för utvecklingen framöver är hur väl denna position kan
förvaltas. Den uppgiften måste många ta på sitt ansvar. Politikerna kan aldrig
ersätta entreprenörernas idéer och entusiasm, men underlätta deras vardag.
Därför är det av stor betydelse att åtgärder vidtas för att snarast röja undan
de hinder som försvårar en fortsatt positiv utveckling av Stockholm som
ledande i den nya ekonomin.
Kommunikationer
Stockholm dras idag med stora transportbekymmer. Speciellt vägnätet är
helt otillräckligt både i kvalitet och kapacitet. Regering och riksdag bör
skyndsamt se till att lösa åtminstone de mest akuta trafikproblemen i
Stockholm. Av speciell vikt är att trafiksituationen till och från Kista
löses.
Arlanda är av mycket stor betydelse för Stockholms möjligheter att
fortsätta att behålla sin framskjutna position i den nya ekonomin. Inte minst är
kommunikationsmöjligheterna med Nordamerika av stor betydelse för många
av de nya företagen. Satsningen på snabbspårvägen Arlanda Express har visat
sig vara lyckad, och just nu byggs en tredje landningsbana. Det är dock
viktigt att redan nu börja planera för en fortsatt utbyggnad av Arlandas
kapacitet och kommunikationerna till och från flygplatsen.
Telekommunikationsystemen i och runt Stockholm är bättre än på många
håll, inte minst på grund av det kommunala Stokabs ledningsnät. Ändå måste
denna utbyggnad fortsätta och bli tillgänglig för fler.
Stockholm är underdimensionerat i sin hotell- och konferenskapacitet. Det
finns stora svårigheter att förlägga stora evenemang, konferenser och mässor
till Stockholm. Planer finns på att utveckla både mäss- och hotellkapaciteten i
centrala Stockholm, men fler initiativ måste till för att göra Stockholm till en
verkligt attraktiv plats att förlägga evenemang till.
Företagande
Företag i hela landet lider idag av ett högt skattetryck, krångel och
pålagor som för många, inte minst nystartade företag, kan upplevas som
ett oöverstigligt hinder. Många avskräcks från att starta företag på grund
av all den administration och regler som måste hanteras. Företag måste
drivas ansvarsfullt och med insyn från det offentliga, men regelverket är
idag alltför krångligt. Regeringen har initierat en översyn av krånglet,
men mycket lite konkreta åtgärder vidtas.
Även om enskilda skatter inte i sig är skadliga blir det för många ett
ohållbart skattetryck när alla skatter läggs på varandra. Många av företagen i
den nya ekonomin arbetar på en global marknad, där det i stora avseenden
saknar betydelse var i världen jobbet görs. Det betyder att det för många
företag är lönsamt att förlägga utveckling och forskning på platser med mer
förmånlig beskattning. På så sätt har alltså Stockholm och Sverige redan idag
konkurrens av Kalifornien i USA och Bangalore i Indien och flera andra
länder.
För IT-företagen blir det därför avgörande att de kan konkurrera på
ungefär lika villkor som sina största konkurrenter. Ingen vinner på att Sverige
blir ett låglöneland med okvalificerade arbetsuppgifter som vår huvudnäring.
Men det krävs då att beskattningen av arbete och företagande ses över, inte
minst med hänsyn till de speciella villkor som den högteknologiska industrin
arbetar under.
Kompetens och arbetskraft
Tillgången till kvalificerad utbildning finns i Stockholm. Men kapaciteten
är ofta underdimensionerad. Dessutom är spjutspetsforskningen eftersatt.
Grundutbildningen måste stärkas inom teknikområdet, och särskilt viktigt
är att även forskarutbildningen stärks, speciellt inom IT och
telekomområdet. Kista, med sin blandning av utbildning, forskning och
näringsliv är en naturlig bas att bygga vidare på.
KTH är en viktig institution i detta avseende, framför allt när det gäller
forskning, men inte heller den enda. Stockholms universitet och Högskolan på
Södertörn måste, liksom flera andra utbildningsinstitutioner, ses som viktiga
resurser när den högre utbildningen generellt måste stärkas i
storstadsområdet.
För att hela Sverige ska kunna dra nytta av de positiva effekterna av den
nya ekonomin måste alla få hjälp att förstå och använda tekniken. Här har
bibliotek och skolor en nyckelroll att spela, men också en öppenhet bland
politiker och andra beslutsfattare i allmänhet så att tekniken inte klandras för
sådant som rimligen tekniken inte kan lastas för. Genom den sortens
mytbildning blir det än svårare att få fler delaktiga i den positiva
samhällsutveckling vi är mitt uppe i.
Som nämndes i inledningen har sannolikt svenskarnas intresse för teknik
bidragit till att utvecklingen gått snabbt i Sverige i allmänhet och i Stockholm
i synnerhet. Men om denna utveckling ska fortsätta gäller det att detta intresse
fortsätter att vara starkt, och inte bara bland en liten grupp av befolkningen.
Om beskattningen av företagen är skadlig är beskattningen av individerna
om möjligt än mer besvärlig och riskerar att allvarligt skada Sveriges
möjligheter att fortsätta att ha en framskjuten position i den nya ekonomin.
Många yngre högutbildade ser inte bara spännande arbetsuppgifter
utomlands, de ser dessutom goda möjligheter att höja sin disponibla inkomst
kraftigt genom att flytta till exempelvis USA. En svensk civilingenjör med
rätt inriktning har inte det minsta bekymmer att hitta ett bra, och betydligt
bättre avlönat, jobb utomlands och många kommer att vilja pröva sina
möjligheter.
Förhoppningar finns om att dessa senare i livet ska återvända till Sverige,
men detta vet vi inte så mycket om. Vår grundinställning bör vara positiv till
en global arbetsmarknad, men vi får inte låta skattetrycket bli ett avgörande
skäl till att flytta. Problemen finns på många områden, men värnskatten,
beskattningen av personaloptioner och förmögenhetsbeskattningen är några
av de viktigaste områdena. Alla dessa skatter måste sänkas.
Om Sverige och Stockholm ska bli en ännu bättre plats att driva företag på
för att ytterligare stärka sin position är det alltså på flera områden som
förändringar måste göras.

Stockholm den 2 oktober 2000
Helena Höij (kd)
Amanda Agestav (kd)
Stefan Attefall (kd)
Magda Ayoub (kd)
Inger Davidson (kd)
Mats Odell (kd)
Inger Strömbom (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Margareta Viklund (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)