Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skärpt tillsyn och ökad konkurrens för nätbolagen.
Nätbolagens verksamhet måste granskas och
kostnaderna minska
Avregleringen av elmarknaden har medfört konkurrens och sänkta priser
för alla kategorier av elförbrukare. Ett resultat av denna åtgärd är att även
internationella leverantörer konkurrerar på den svenska marknaden.
Omvänt levererar svenska kraftproducenter el på det internationella nätet.
En så kallad spotmarknad har etablerats och priserna på tillgängliga
elkvantiteter varierar från timme till timme. Vinnare är konsumenterna.
Vid sidan av priset på el betalar elkunden en nätavgift, som är
överföringskostnaden av el på nätet, samt skatter. Dessa tre delar av kundens
totala elkostnad var i ingångsskedet ungefär lika stora. Därefter har
energipriset sjunkit, medan skattedelen stigit. Medan elpriset sätts i
konkurrens mellan elföretagen är elöverföringen på nätet ett monopol. Det
samma gäller distribution av fjärrvärme. Konkurrensen mellan olika
värmesystem är svag. En fastighets- eller villaägare byter inte gärna till något
annat uppvärmningssystem. Det beror framför allt på att det är dyrt att
installera ett nytt system. Det är däremot lättare att i ett befintligt
vattenburet
system byta energikälla.
Mycket talar för att energiföretagens nät- och fjärrvärmepriser i genomsnitt
är relativt höga jämfört med kostnaderna för verksamheten.
En förklaring till de kraftiga avgiftsskillnaderna inom nätverksamhet är att
nätföretag har olika kostnader beroende på andelen tätort och glesbygd. Enligt
Energimyndighetens beräkningar förklarar detta enbart ungefär en fjärdedel
av den visade skillnaden. Viktigare är sannolikt att nätavgifterna i många fall
är orimligt höga jämfört med kostnaderna för att driva verksamheten
effektivt.
Mer än hälften av elnätsföretagen ägs av kommuner. I en publicerad
rapport, Kommunala företag, (mars 1999) som gjorts av Svenska
Kommunförbundet redovisas nyckeltal för 18 elnätsföretag. Hälften av
företagen hade år 1997 en mycket hög avkastning på totalt kapital, mellan 21
och 73 procent.
LRF har i en stor jämförande undersökning funnit skillnader liknande dem
som Kommunförbundet redovisar.
Prisskillnaderna beror sannolikt även på att fjärrvärmen inte alltid drivs
effektivt och att taxorna i vissa fall är orimligt höga. De genomsnittliga
avgifterna på fjärrvärme har ökat under åren 1996-1998 trots att
kostnadsutvecklingen på området talar för sänkta priser. Liksom för elnät
gäller att kapitalkostnaderna är en dominerande del av kostnaderna. Under
perioden har räntan sjunkit kraftigt medan avgiften för fjärrvärme alltså
stigit.
Enligt vår uppfattning finns det starka skäl att skärpa tillsynen över det
som idag kan klassas som naturliga monopol inom energiområdet. Det gäller
att dels skärpa tillsyn över elnätverksamhet, dels överväga att införa tillsyn
över fjärrvärmeverksamhet.
En skärpt tillsyn av priser på monopolområden måste syftat till att skydda
konsumenterna från att drabbas av oskäliga priser och att uppmuntra till
rationaliseringar. Dessutom bör en skälig andel av rationaliseringsvinsterna
komma konsumenterna till godo genom lägre priser. Vidare måste tillsynen
syfta till att konkurrensen inom elhandeln upprätthålls och förhindra
snedvridning genom subventionering med överskott från
monopolverksamhet.
Regeringen bör därför ge nätmyndigheten i uppgift att med stor kraft och
skyndsamhet vidtaga åtgärder i syfte att undanröja monopolets
konkurrenshämmande effekter.