Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lokal utveckling och tillväxt.
Lokal utveckling och tillväxt
Det svenska samhället har under 1900-talet genomgått en otrolig
utveckling från bondesamhälle till industrisamhälle och nu är vi på väg in
i informationssamhället. Under dessa år har flyttvågorna böljat fram och
tillbaka från landsbygden.
Idag är ju ett av problemen den ringa inflyttningen. Samtidigt kan vi
konstatera att byggandet av det långsiktigt hållbara samhället och
utvecklingen av en bra livsmiljö för alla människor har tagit fart. I detta har
landsbygden sin stora chans och möjlighet. Regionala och lokala initiativ
växer fram genom människors idérikedom och initiativkraft, nya möjligheter
till inkomst, utveckling och så vidare.
Idag är mer än 70 000 människor aktiva i cirka 3 700 lokala
utvecklingsgrupper som finns i hela landet. Det betyder att en stor del av
landets byar har en lokal utvecklingsgrupp. Dessa grupper visar på ett otroligt
engagemang och vilja att vara med och påverka sin omgivning, politiken och
livsmiljön. De visar på det positiva som sker, på de resurser som finns och vill
kämpa för en solidarisk utveckling av hela vårt land.
Det är viktigt att dessa gruppers kunskap, kompetens och engagemang tas
tillvara i tillväxtdiskussionerna. Detta är den nya bygderörelsen, där
Folkrörelserådet utgör navet och de regionala länsbygderåden och lokala
utvecklingsgrupperna är ekrarna. I grupperna arbetar man för hela bygdens
utveckling, det kan handla om att engagera sig för att bevara affären, skapa
nya jobb, starta olika kooperativ, med mera. Med stora insatser av ideellt
arbete och även eget kapital utvecklar grupperna infrastrukturen inom t.ex.
service, kultur och bostäder.
Social ekonomi är ett relativt nytt begrepp som ofta används i samband
med bygderörelsen, Det handlar bland annat om nya samarbetsformer med
den offentliga sektorn, nya okonventionella lösningar, kombinationer av olika
former av sysselsättning mellan föreningsliv, privat och offentlig sektor.
Den sociala ekonomin är stark i EU, och regeringen tillsatte en arbetsgrupp
1997 för att kartlägga villkoren för den sociala ekonomin samt belysa dess
betydelse i samhället. Arbetsgruppen har redovisat två rapporter. Den nyligen
framlagda regionalpolitiska utredningen lyfter fram lokala arbetsmarknader
och vi anser att social ekonomi är en förutsättning för att dessa lokala
arbetsmarknader ska fungera. Den representerar mängder av viktiga aktörer
och företeelser som är oerhört centrala för våra lokala samhällens sätt att
fungera och våra möjligheter att färdas och finna oss väl till rätta i livet.
Det finns forskning som visar att just en hög grad av frivillighet och ett
aktivt föreningsliv kan spela stor roll för den lokala tillväxten. En stor del
av
dagens politik utgår från stadsperspektivet, tillväxtavtalen är ett exempel.
I arbetet med de regionala tillväxtavtalen borde representanter för
landsbygden garanteras ett reellt inflytande för att få med landsbygdens syn
på tillväxt och utveckling av länet. Det handlar om att tillvarata alla
medborgares erfarenheter och kunskaper i arbetet för ekonomisk hållbar
tillväxt i hela landet. Se landsbygdsutveckling som ett instrument för tillväxt
utanför länens centralorter.
Många nya småföretag och kooperativ på landsbygden finns inom primär-,
service- och turistnäringarna samt tjänstesektorn. Ofta småskalig verksamhet
med lokal anknytning. Målet för företagaren eller kooperativet är att ge
försörjning och skapa arbeten på orten. Dessa företagare behövs för
utvecklingen av hela Sverige. Småskaliga företag och stora internationella
företag lever under olika villkor, därför behövs en översyn av
förutsättningarna för de små företagen på landsbygden.
Resurscentra för kvinnor är en annan viktig del som behövs för att stötta
alla de kvinnor som vill starta företag, eget eller vårt (kooperativ). Det finns
en mängd olika idéer och tankar om utveckling och tillväxt i hela landet,
därför behövs en politik som gör det möjligt att hela Sverige ska leva.