1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om enklare hantering av vindkraftsärenden i kommuner och
länsstyrelser.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vindkraften befrias från miljötillsynsavgifter. 2
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vindkraften inte skall omfattas av den obligatoriska
miljöskadeförsäkringen. 2
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vindkraften inte skall klassas som miljöfarlig verksamhet. 1
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att vindkraftverk
skattemässigt skall klassificeras som en maskin. 3
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att undanta
vindkraftverken från fastighetsskatt. 3
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att årets tredubbling av fastighetsskatten på vindkraftverk skall
upphävas. 3
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffande av 1 500-kW-gränsen för småskalig elproduktion.
9.
1 Yrkandena 1 och 4 hänvisade till BoU.
2 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till MJU.
3 Yrkandena 5-7 hänvisade till SkU.
Motivering
Vindkraften är en av flera viktiga komponenter i
omställningsprocessen av energisystemet mot förnybar,
uthållig energiproduktion. Tyvärr ligger Sverige i bakvattnet
jämfört med andra länder i Europa, främst Danmark och
Tyskland, när det gäller satsning på vindkraft. Det har flera
orsaker. Trots att vindkraft är gynnsam för miljön belastas
den av kostnader - miljötillsynsavgifter,
miljöskadeförsäkringar etc - som vindkraften inte rimligen
kan behöva täcka. Jag vill i denna motion ta upp dessa och en
del andra hinder som finns samt föreslå förändringar.
Snabbare och enklare
hantering av
vindkraftsärenden på
kommuner och länsstyrelser
Hanteringen av bygglovsärenden och
miljökonsekvensärenden för byggande av vindkraftverk
behöver dels påskyndas, dels förenklas. Länsstyrelserna har
avsatt otillräckliga handläggningsresurser vilket gör att
ärendena hopar sig mer och mer. Inte minst gäller det Skåne
län som har upp till 75 % av landets tillståndsansökningar om
byggande av vindkraftverk. Nu tar ärendena orimligt lång tid
till stort förfång för vindkraftsexploatörerna både när det
gäller tid och pengar.
Vindkraftens
miljötillsynsavgifter
De kommunala miljötillsynsavgifterna varierar från kommun
till kommun, vissa kommuner debiterar 2500 kr för enstaka
medelstora (100-250-kW) vindkraftverk.
För anläggningar över 1 MW debiterar dessutom länsstyrelsen en årlig
avgift, eftersom vindkraftverk klassificeras som miljöfarlig verksamhet.
Denna avgift kan uppgå till 5200 kr/år (t ex för Rodovålen, Jämtland). Det är
svårt att föreställa sig vad denna tillsyn innebär i praktiken och om avgiften
täcker några faktiska kostnader för myndigheten i fråga. Länsstyrelserna
kräver dessutom in en årlig miljörapport (på 18 sidor) som är helt onödig,
eftersom de oljor som byts ut tas om hand av serviceföretagen som redovisar
detta i sina miljörapporter. Jag menar att vindkraftverk ska befrias från dessa
avgifter. Alternativt kan frågan lämnas till utredningen M1999:03
Miljöbalken: Uppföljning och reformbehov. Detta bör ges regeringen till
känna.
Miljöskadeförsäkring
Den statliga miljöskadeförsäkringen uppgår till 500 kr per år
och verk. Försäkringen avser att täcka kostnader för sanering
av miljöskador, efter olyckor typ Soveso eller miljöbrott typ
BT Kemi. Vindkraftverk kan inte orsaka den typen av
miljöskador eftersom de inte ger någon fysisk/kemisk
miljöpåverkan och bör därför inte heller åläggas denna
obligatoriska försäkring. Vindkraft är en miljövänlig
verksamhet som bidrar till att skapa en hållbar
energiförsörjning, och bör inte vara med och betala för
skador som andra orsakar. Jag anser därför att vindkraften
inte ska omfattas av den obligatoriska
miljöskadeförsäkringen. Detta bör ges regering till känna.
Vindkraft som "miljöfarlig
verksamhet"
Vindkraft klassificeras av någon underlig anledning som
miljöfarlig verksamhet och hamnar i samma kategori som
fossileldade kraftverk, massafabriker, kemiska fabriker och
annan verksamhet som utan tvivel innebär risker för miljön.
Vindkraften är en förnybar energikälla som inte ger några
som helst utsläpp, inget avfall och kräver inga miljöfarliga
transporter. Den eventuella miljöbelastningen som
vindkraften brukar tillskrivas är ljudberedning som kan
uppfattas som störande (buller) och skuggor som begränsas
till verkets omedelbara omgivning. Bedömningar av eventuell
påverkan på flora/fauna görs vid bygglovs-/miljöprövningen.
För att ha rimlig substans bör begreppet "miljöfarlig" begränsas till mätbar
fysisk/kemisk miljöpåverkan, från utsläpp etc. Det kan man kalla reell
miljöpåverkan som behöver regleras och övervakas. Vindkraftens
miljöpåverkan kan man snarare klassificera som virtuell, eftersom den
begränsas till människors syn- och hörselintryck. Denna påverkan bedöms vid
tillståndsprövningen och kan inte rimligen kräva någon övervakning eller
kontroll, utöver det kontrollprogram som projektören/ägaren åtar sig i
samband med tillståndsgivningen. Vindkraften ska enligt min mening inte
klassas som miljöfarlig verksamhet. Detta bör ges regeringen till känna
Fastighetsskatt på
vindkraftverk
Skattemyndigheten klassificerar vindkraftverk som fastighet
och debiterar fastighetsskatt enligt specifikationer på
blanketten Fastighetsdeklaration - Elproduktionsenhet som
avser Värmekraftverk m m. Det är rimligt att betrakta
kärnkraftverk, kondenskraftverk, vattenkraftverk och
liknande anläggningar som byggnader som debiteras
fastighetsskatt eftersom maskinutrustningen inryms i
byggnader. Vindkraftverk är däremot inga byggnader, de är
maskiner. Markanspråken är försumbara. Det rör sig om
några få kvadratmeter per verk. Vidare är den tekniska och
ekonomiska livslängden hos ett vindkraftverk densamma som
för en större maskin och betydligt kortare än för en byggnad.
Vindkraftverk skrivs dessutom av enligt reglerna för
maskininvesteringar och inte för byggnader. Vindkraftverken
bör därför klassas som maskiner och därmed inte omfattas av
fastighetsskatt.
Den verkliga utvecklingen har i stället gått åt motsatt håll.
Beräkningsunderlaget för fastighetsskatt för vindkraftverk har på ett år
tredubblats vilket innebär att vindkraften har den, näst kärnkraften, högsta
skatten per kW. Vindkraft 6400 kr/kW, kondenskraftverk 3200 kr/kW,
kraftvärmeverk 5200 kr/kW och gasturbin 2400 kr/kW. Det ger helt motsatta
signaler till vindkraften än det stöd som riksdag och regering ger uttryck för.
Detta tillsammans med trögheten i hanteringen av avräkningarna
(återbäringen av skatt) till vindkraften, delvis beroende på EU men också på
en omständlig svensk hantering gör förutsättningarna för investeringar i
vindkraft osäkra. När man behöver vänta nästan ett år på pengarna blir
likviditeten oerhört ansträngd. De flesta klarar inte av en sådan situation i
längden. Hanteringen måste påskyndas eller medlen förskotteras. Den
osäkerhet som nu finns har lett till att vissa banker inte längre ger lån till
vindkraftverk. Det får inte vara så att regeringen i ord säger sig gynna
vindkraften men i handling medverkar till att försvåra utbyggnad och drift av
denna förnybara energikälla.
Vindkraftverk bör därför skattemässigt klassificeras som en maskin, inte
som fastighet. Vindkraften ska inte omfattas av fastighetstaxering och i
avvaktan härpå bör årets tredubbling av fastighetsskatten på vindkraftverk
upphävas.
Avskaffande av 1500-kW-
gräns för småskalig
elproduktion
För att kunna genomföra den kommande storskaliga
utbyggnaden av vindkraftverk i landet som är så nödvändig
för omställningen till ett ekologiskt samhälle är det
nödvändigt att effektbegränsningen på 1500 kW för
småskalig elproduktion tas bort helt och hållet. Den är en
kvarleva från gamla regler och hör inte hemma på dagens fria
elmarknad. Konsekvenserna blir t ex att redan uppförda verk
med generatoreffekt på 1650 kW körs på 1500 kW, ett rent
slöseri med ekonomin och mot sunt förnuft. Idag finns
dessutom utomlands färdigutvecklade vindkraftverk på 2000-
2500 kW generatoreffekt. Gränsen 1500 kW bör tas bort.
Detta bör ges regeringen till känna.