1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bredbandsutvecklingen.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förenklingskommission för att se över regelverken med
småföretagarna i glesbygden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statlig verksamhet på Gotland.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre och
enklare skatteregler för småföretag. 2
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lägre skatt på livsmedel i affär och restaurang. 2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn. 3
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att prioritera en lösning av Gotlandstrafikens
problem. 1
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ändring av reseavdraget så att det följer prisutvecklingen
och tar hänsyn till transporter till och från barntillsyn. 2
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en fortsatt reformering av jordbrukspolitiken. 4
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om användningen av regionalpolitiska medel för en kultursatsning
på Gotland.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utvärdering av vindkraften på Gotland. 5
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Gotland huvudansvaret för dess regionala
utvecklingsplanering. 6
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Gotlands kommuns rätt att få kalla sig region. 6
14.
1 Yrkandena 1 och 7 hänvisade till TU.
2 Yrkandena 4, 5 och 8 hänvisade till SkU.
3 Yrkande 6 hänvisat till SfU.
4 Yrkande 9 hänvisat till MJU.
5 Yrkande 11 hänvisat till BoU.
6 Yrkandena 12 och 13 hänvisade till KU.
Motivering
Gotlands unika möjligheter måste med utgångspunkt i de
lokala förhållandena lyftas fram. En tydlig profilering och ett
utnyttjande av Gotlands speciella fördelar kommer sannolikt
också att utgöra en fördel i en ökande europeisk konkurrens.
Gotlands läge och storlek gör att utbytet och kontakterna med omvärlden
måste öka. Begreppet "Centrum i Östersjön" måste utvecklas så att utbytet
mellan Gotland och områdena i Östersjöregionerna kan utvecklas till fullo.
Folkpartiet lägger i denna motion fram förslag för att hela Gotland skall
blomstra.
Bo på Gotland!
Det är en liberal utgångspunkt att människor skall kunna bo
där de själva vill och ha möjligheter att leva ett bra liv där.
Många människor, inte minst sommargotlänningar, skulle
vilja bosätta sig permanent på Gotland. En lugn miljö och
vacker natur, som Gotland erbjuder i överflöd, är viktiga
faktorer som ofta blir avgörande för människor när de väljer
bostadsort. Om de resurser som satsas på regional rättvisa
används bättre skulle den liberala utgångspunkten bli en
realitet för fler. Detta skulle också gynna Gotland.
De som vill bo kvar på Gotland skall också kunna göra det. Detta måste
regionalpolitiken skapa förutsättningar för. Därför måste det finnas
möjligheter till jobb i närheten där man bor. Regionalpolitiken skall inte
skapa jobb utan den skall skapa förutsättningar för att företag etableras och
därmed att nya jobb skapas också på Gotland. Regionalpolitiken skall stödja
den enskilde människan och hennes eller hans möjligheter att skapa en god
livsutveckling. Det handlar inte om att lägga ner kraft på att kommendera
fram arbetsplatser.
Bra nätförbindelser måste
finnas på Gotland
Modern informationsteknik är ett lyft för Gotland.
Det talas just nu mycket om problemen med bredbandsutbyggnad till alla
hushåll. Staten har ett övergripande ansvar för att bredbandsutvecklingen går
snabbt och präglas av regional rättvisa. Däremot finns det mycket goda skäl
för staten att undvika en alltför direkt inblandning i teknikutvecklingen. De
exempel på sådana försök som finns alltifrån kompisdatorerna till det digitala
marknätet manar till återhållsamhet. Det kan snart komma billigare, kanske
trådlös, teknik. I största möjliga utsträckning skall den typen av risker
bedömas på marknaden. Det kan dock finnas skäl för staten att i något läge
stimulera en bredbandsutbyggnad i sådana delar av landet där den tycks ha
svårt att skjuta fart. Det gäller naturligtvis också Gotland. Exakt i vilka
former
och till vilka kostnader detta skall ske är emellertid för tidigt att säga i
dag.
Lokal utveckling och
tryggad grundservice
Det är viktigt att förslag uppmuntras och prövas som
säkerställer en god service till gotlänningarna. Goda förslag
får inte kvävas av byråkratiskt bromstänkande. Det får aldrig
bli så att samverkan kommenderas fram uppifrån. Istället
måste flexibilitet och mångfald gälla.
En förnyad offentlig sektor är av stor betydelse för Gotland. Dels för att
den är en viktig arbetsgivare, inte minst för kvinnor, dels för att det är
viktigt
med lokalt anpassade och flexibla lösningar när tryggheten skall garanteras.
Den bästa förutsättningen för att skapa fler jobb i hela Sverige är att hela
politiken läggs om i en riktning som skapar fler jobb genom företag.
Folkpartiet har en hel rad förslag för att förbätttra för företagen och
företagsamheten. Det handlar bl.a. om en gynnsammare beskattning. Men det
måste också bli mindre krångligt att starta och driva företag. Befintlig
basindustri får inte drabbas av pålagor så att dess överlevnad äventyras.
Småföretagen har ofta en stor betydelse för att skapa livskraft i en bygd.
Småföretagen ger också en mer differentierad arbetsmarknad än när orten
domineras av ett stort företag. Detta ökar möjligheterna för återflyttning till
bygden t.ex. efter studier. En differentierad arbetsmarknad är nödvändig för
att klara det s.k. "medföljarproblemet": Att båda makarna behöver arbete i
närheten av bostadsorten. En politik som gynnar mindre företag är därför
också en politik som säkerställer möjligheter till sysselsättning och utkomst i
landsbygden. Inom jordbrukssektorn är dessutom många företag en
kombination mellan jordbruk och annan verksamhet. Lantbruksföretagen har
stor betydelse för landsbygdens utveckling, både företagen som sådana och
den viktiga miljöskapande funktion som lantbruket utgör. Småföretagen tyngs
av skatter, krångel, byråkrati och en lagstiftning som är illa anpassad till
deras
verksamhetsformer. En ny förenklingskommission bör därför särskilt få i
uppdrag att se över regelverken med småföretagarna i glesbygden i
förgrunden.
Statliga myndigheter bör spridas över hela landet, också till Gotland. Det
gäller särskilt nytillkommande statlig verksamhet. Staten bör sträva efter att
skapa regionala kraftcentra genom att samlokalisera viss typ av statlig
verksamhet på samma ort som komplement till högre utbildning inom samma
sektor. Som exempel kan nämnas Svenska Spels samarbete med högskolan på
Gotland rörande forskning kring spelberoende.
Turistnäringen är en bransch som har mycket stor betydelse för Gotland.
Den ger nya möjligheter till arbete och företagande och är en del av en hållbar
tillväxt. En expansion leder också till ökad omsättning och nya jobb i
kringliggande näringar och verksamheter samt underlättar
kombinationsföretagande. Turistbranschen är främst en del av tjänstesektorn
som är arbetsintensiv och därför hårt drabbad av de höga skatterna på arbete.
Sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre och enklare
skatteregler för småföretag är därför avgörande för en bättre utveckling av
turistbranschen.
Mervärdesskatten på livsmedel är olika beroende på om maten tas med
eller äts på restaurang. Detta försvårar naturligtvis, men det har inte ansetts
förenligt med EU:s momsregler att ha lägre moms på restaurangtjänster.
Sverige bör verka för att momsdirektivet inte särskiljer livsmedel i affär från
restaurang, utan att dessa kan ha en likvärdig, lägre skatt.
EU har också inlett ett försök med lägre moms inom en rad tjänstesektorer,
men den socialdemokratiska regeringen har valt att inte delta i detta.
Skatterna bör så långt som möjligt vara likformiga och lägre generella
skattesatser eftersträvas. Dock är skattekilarna mer skadliga för vissa sektorer
än andra, och skatterna bör sänkas först där. Folkpartiet föreslår därför sänkta
arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn. Detta skulle naturligtvis underlätta
för turistnäringen på Gotland.
Bra kommunikationer också
för Gotland
Utan fungerande kommunikationer kan aldrig hela Sverige få
en positiv utveckling. Detta är en grundbult också för
utvecklingen på Gotland. Främst måste satsningar göras på
vägar och informationsteknik.
En "väg" som inte får glömmas bort är färjekommunikationerna till
Gotland. Här bär staten huvudansvaret för att en god bastrafik kan
upprätthållas. Det handlar inte enbart om pris och tillgänglighet utan även om
långsiktighet och stabilitet. För gotlänningarna är det viktigt att
färjetrafiken
"deras landsväg till fastlandet" inte drabbas av de orimliga kostnader som
fallet är i dag. Den oro som gotlänningarna känner för den olösta frågans
konsekvenser för Gotlands tillväxt och välfärd måste respekteras. Därför
måste transportkostnaderna till fastlandet vara i samma storleksordning som
motsvarande vägtransporter på fastlandet. Denna fråga har stötts och blötts
alltför länge. Regeringen måste därför prioritera problemet med en lösning för
Gotlandstrafiken framför allt när det gäller godstrafiken. Ansvaret för
Gotlandstrafiken bör flyttas över till Vägverket, som f.ö. har all annan
färjetrafik, och kostnaden för den gotländska färjetrafiken ("landsvägspriser")
skall ingå i dess budget. Nynäshamn och Oskarshamn bör fortfarande vara
fastlandshamnar för Gotlandstrafiken.
För att människor och företag ska kunna etablera sig på Gotland måste det
finnas tillgång till flyg till rimliga priser. För Gotlands del, som f.n.
troligtvis
har världens dyraste flyglinjer, måste en snabb lösning komma till stånd.
Tyvärr har inte avregleringen av inrikesflyget medfört att konkurrensen på
flygmarknaden ökat i tillräckligt hög grad. Priset på biljetter är alldeles för
högt, inte minst till och från Gotland. Frågan är av största betydelse både i
ett
tillväxt- och ett välfärdsperspektiv. I det nyligen avlämnade slutbetänkandet
från Regionalpolitiska utredningen redovisas olika alternativ som kan ge en
generell kostnadssänkning. Hit hör statlig upphandling av flygtrafiken på
vissa linjer. Ett annat alternativ är att reducera Luftfartsverkets avgifter för
flygbolagen på vissa sträckor. Detta är mycket intressanta förslag som
omgående bör utredas närmare för att ge Gotland rimligare priser på
flygtrafik.
Bilkostnader
Bilen är nödvändig för de flesta på Gotland. Under det
senaste året har bensinpriset stigit till nya rekordnivåer
eftersom OPEC-länderna vill begränsa sin oljeproduktion.
Det höga bensinpriset slår extra hårt mot Gotland där många
är beroende av bilen för sina arbets- och serviceresor. Vi
föreslår att reseavdraget ändras så att det följer
prisutvecklingen.
För att kunna arbetspendla är det ofta nödvändigt för småbarnsföräldrar att
först resa till en förskola, dagmamma eller annan barntillsyn. På Gotland kan
dessa avstånd vara långa och kan i vissa fall dessutom vara orsaken till att t
ex
en busslinje inte är möjlig att använda. Då sträckan för reseavdrag beräknas
bör därför transporten till och från barntillsyn räknas in.
Levande landsbygd kräver
att jordbruk kan överleva
Ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk är
den viktigaste förutsättningen för en levande och lönsam
landsbygd. Det går inte att komma ifrån att det ändå är
jordbruket som är motorn i all utveckling och överlevnad för
landsbygden. Ett livskraftigt jordbruk skapar underlag för
andra typer av företag och arbetstillfällen. En grov
uppskattning är att mer än hälften av andra företag och
arbetstillfällen i landsbygden med närliggande tätorter, är
direkt beroende av jordbruket och dess investeringar för sin
överlevnad. Det är därför omöjligt att få en framgångsrik
landsbygdsutveckling utan att de agrara näringarna blomstrar.
Anslutningen till EU skulle öppna nya marknader och
expansionsmöjligheter för en konkurrenskraftig råvaruproduktion och
förädlingsindustri genom att produktionen skulle ske på samma villkor som i
de övriga medlemsländerna. Men istället för en produktion på samma villkor
så belades jordbruket med produktionshämmande avgifter som inte finns i de
övriga medlemsländerna. Det har lett till att svenska jordbrukare har den näst
lägsta lönsamheten inom EU, endast Portugal har lägre. Jämför man med
Danmark så blir skillnaden stor. Där ger ett hektar ca 4 000 kr i överskott mot
ca 1 000 kronor i Sverige. Av detta kan man klart se att svenskt jordbruk har
en mycket ansträngd lönsamhet i förhållande till andra EU-länder.
EU har i samband med utvidgningen en unik möjlighet att genomföra
reformer i jordbrukspolitiken som kommer att prägla hela unionens arbete
under lång tid framöver. Det viktigaste är att skapa förutsättningar för att
jordbrukaren, som vilken annan företagare som helst, ges möjlighet och frihet
att på likvärdiga villkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt
marknad. Inriktningen mot konsumenten ska bli klarare. Konsumentens val
ska vara avgörande för jordbruksproduktionen, och konsumenternas
förtroende för europeiska livsmedel måste ytterligare stärkas.
Detta förutsätter att både svensk och europeisk politik underlättar för små-
och nyföretagandet så att även småskaliga alternativ kan växa fram på
landsbygden.
Jordbruket har såväl positiva som negativa effekter på miljön. En utmaning
för framtiden blir att minska de negativa. Folkpartiet har länge efterlyst att
jordbruket mer rättvist behandlas som en näring bland andra.
En annan utmaning blir att med böndernas hjälp öka de positiva effekterna
jordbruket har på miljön. Därför är det angeläget med en vidare diskussion
om medel att stödja bönderna för deras insatser för ett öppet odlingslandskap
och en varierad kulturmiljö.
Det är därför viktigt att frågan om vilka miljöeffekter och miljökostnader
som kan kopplas till jordbruket utreds vidare och läggs till grund för en
fortsatt reformering av jordbrukspolitiken.
Kultur och fritid på Gotland
Tillgång till kultur och bra fritidsaktiviteter är en mycket
viktig förutsättning för att skapa utvecklingskraft och en anda
av kreativitet på Gotland. Tillgången till kultur är också en
viktig förutsättning för att kunna attrahera och behålla nya
landsbygdsinnevånare. Kulturen spelar också en mycket stor
roll som ett konkurrensmedel för turismen. Detta är ett
påtagligt faktum för Gotland. Kultur är därför ingen lyx, som
kan ges lägre prioritet än andra ansträngningar att utveckla
landsbygden. De kommunala musik- och kulturskolorna samt
biblioteken utgör ofta grundbulten inom kulturen och måste
värnas.
Regionalpolitiska medel bör som i dag kunna användas för kulturella
inslag på Gotland. Dessa möjligheter kan inrymmas inom länsanslagets ram
för projektverksamhet.
Vindkraften
Skall Gotland bli en ekokommun måste grundläggande
principer bli kretslopp och hushållning. Samhällsplaneringen
måste ta sin utgångspunkt i detta.
Den planerade avvecklingen av kärnkraften till år 2010 medför att
energiplaneringen måste inriktas på en växling mot andra energislag och
effektivisering av elanvändningen.
Det är dock tveksamt om en fortsatt utbyggnad av vindkraftverken bör ske.
Vindsnurrorna innebär ett mycket kraftigt och störande ingrepp i
landskapsbilden. En "skog" av höga bullrande snurror med kraftiga rotorblad
dominerar helt den omgivande naturen; träd och kyrktorn kan inte hävda sig
längre i det gotländska kulturlandskapet.
Vindkraftverken i landet finansieras med ett antal beräkningsbara och
några svårkalkylerbara subventioner. Därutöver uppkommer kostnader för
nätinvesteringar för att klara de varierande leveranserna från vindkraften.
Vindkraftföretagen skall å andra sidan betala en viss anslutningsavgift som
dock sannolikt inte täcker den verkliga kostnaden.
Det är oklart om man uppnår samhällsekonomiska vinster av en fortsatt
kraftig satsning på vindkraft. Därför måste en ordentlig utvärdering omgående
komma till stånd för att få reda på dels lönsamheten i, dels
miljökonsekvenserna av en fortsatt satsning. Ytterligare försök med
vindkraftverk placerade till havs bör dock göras.
Utbildning på Gotland
Utbildningsnivån hos gotlänningarna blir allt viktigare för att
Gotland skall kunna hävda sig och utvecklas. Människor
kommer i framtiden att behöva utbilda sig många gånger
under sin livstid då metoder, teknik och kunskap snabbt blir
inaktuella. För att klara dessa krav måste högre utbildning bli
tillgänglig för fler. Tid och plats är de begränsande faktorerna
i sammanhanget. Distansutbildning och utlokaliserad
högskoleutbildning är en metodik som kan ge fler människor
tillgång till högre utbildning och fortbildning.
De regionala högskolornas och universitetens roll för att skapa en regional
balans är av största vikt. De ger fler ungdomar möjligheter till högre studier;
ungdomar som kanske annars inte skulle studera vidare. Det gäller i hög grad
också högskolan på Gotland. Det är av vikt att högskolan satsar på
spetsutbildning, som t.ex. konst, för att kvaliteten i utbildningen skall
behållas.
Det är speciellt viktigt att olika nätverk kan etableras. När samverkan råder
mellan företagaren, grundskolan, komvux, gymnasieskolan och högskolan
ökar Gotland som helhet sin kompetens genom att invånarna stärker och
moderniserar sina kunskaper.
Statens skolor för vuxna och privata skolalternativ kan i samverkan med
gymnasier och komvux i kommuner erbjuda distansutbildningar som ger en
mångfald av kurser och kompletteringar samt behörighet till
universitetsstudier. Därmed ges även de som av olika skäl inte kan studera på
heltid vid komvux och gymnasieskolor goda möjligheter att skaffa sig
behörighet för högskole- och universitetsstudier.
Folkhögskolans roll för Gotlands överlevnad kan inte nog betonas. Dess
allmänna linjers fjärde år utgör ett värdefullt komplement för dem som vill ha
en starkare plattform att stå på innan högskolestudier börjar. Folkhögskolorna
är sprungna ur den svenska folkrörelsetraditionen och dess speciella
sammanhållning och gemenskap, ofta med en ideologisk grund, och utgör
något mycket positivt för många av deras elever. Folkhögskolan på Hemse
kan genom sitt internatliv kanske få några elever från Visby att bosätta sig i
närheten av skolan efter avslutade studier.
Studieförbunden fyller en stor roll på Gotland. Det är därför viktigt att
studieförbunden får de resurser som krävs för att deras verksamhet skall
kunna fortsätta.
Folkpartiet har sedan länge arbetat för en högre ersättning via
Folkbildningsrådet till folkbildningsverksamhet.
Fler beslut närmare
människorna
Den enskilda människan skall ha rätten och makten att fatta
beslut över sin vardag. Detta gäller även i regionalpolitken.
Ett alltför centralistiskt beslutsfattande är det som allra minst
gagnar en god regionalpolitik. Det är därför Folkpartiets
regionalpolitik genomsyras av ett underifrånperspektiv, som
tar sin utgångspunkt i den enskilde individen. Vår
regionalpolitik bygger på närheten till de berörda, på
människors känslor för sin bygd och på förmågan till lokal
mobilisering när realistiska förhållanden erbjuds.
Gotlands län genomför nu försök med ändrad regional ansvarsfördelning.
Därför bör lagen om försöksverksamhet med ny regional
samhällsorganisation från 1996 ändras så att det klart framgår att Gotland har
huvudansvaret för sin regionala utvecklingsplanering. De undantag som gäller
för Gotlands ansvar som självstyrelseorgan som finns i dag bör ses över.
NUTEK:s rätt att utfärda föreskrifter för redovisningen av den regionala
utvecklingsstrategin bör utgå för Gotlands del.
Den oklara rollfördelningen mellan statens uppgifter och Gotlands
uppgifter som självstyrelseorgan smittar också av sig i regeringens eget
arbete. I regleringsbrev och andra meddelanden uttrycker regeringen från
gång till gång olika meningar om vad som är länsstyrelsens uppgift i
förhållande till Gotland som självstyrelseorgan. Detta skapar för medborgarna
en motsägelsefull bild av vem som egentligen har ansvaret och skall
bestämma.
Det är ett viktigt demokratiskt krav att samhällsorganisationen blir tydlig
för medborgarna. Staten måste därför inse att de gotländska politikerna bör få
utrymme för att forma en egen regional politik istället för att administrera en
statlig regionalpolitik.
Det är rimligt att Gotlands kommun får kalla sig region för att på ett enkelt
och tydligt sätt markera det utökade ansvar man faktiskt fått.