1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riktlinjer för energipolitiken.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energipolitiska insatser på klimatområdet, såväl nationella som
internationella.
3. Riksdagen begär att regeringen upptar förhandlingar med Danmark och
andra exportländer så att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige
kan beläggas med miljöavgift.
4. Riksdagen begär att regeringen påskyndar Energimyndighetens
utveckling av former för bedömning av nättarifferna och ger
myndigheten befogenheter att där så krävs vidta tvingande åtgärder.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till införande av en
förseningsavgift för de nätbolag som i strid med regelverket försvårar
bytet av elleverantör.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att kundens
anläggningsidentitet och andra för ett smidigt leverantörsbyte nödvändiga
uppgifter skall anges på nätfakturan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av att
regeringen i EU arbetar för regler som gör att biobränsle inte klassas som
avfall och som stimulerar till att biobränsle i första hand utnyttjas
regionalt där de produceras.
8. Riksdagen begär att regeringen snarast skall ta ett helhetsgrepp på
energiskatterna och presentera ett uthålligt skattesystem där goda
miljöegenskaper, hög energieffektivitet och hög elproduktion premieras
medan produktion baserad på fossila bränslen beläggs med styrande
miljöavgifter.1
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att Sverige kraftfullt skall driva frågan om en
harmonisering av koldioxidavgifter i EU.1
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inhemska förnybara energikällor,
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energiforskning och energiteknisk utveckling.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energisparåtgärder och fastighetsskatt.1
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energisparåtgärder och tilläggsisolering.
15. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2001 anvisa anslagen under
utgiftsområde 21 Energi med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag enligt uppställning:
16.
Tabell 1: (Anslag, tusental kronor Regeringens förslag
Anslagsändring )
1 Yrkandena 8, 9 och 12 hänvisade till SkU.
Inledning
En god energipolitik kan inte ses isolerat. Energipolitiken
skall, som regeringen så riktigt har uttalat, bidra till att stabila
förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt näringsliv
och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin.
Energipolitiken måste gå hand i hand med ekonomi och miljö
för att bidra till tillväxt och ett ekologiskt uthålligt Sverige.
Kristdemokraterna är starkt kritiska till regeringens handläggande av
frågan om kärnkraftsavvecklingen. Beslutet fattades utan att de ekonomiska
effekterna var kända och avsaknaden av miljökonsekvensanalyser och
samhällsekonomiska analyser var total. Idag kan vi konstatera att regeringen
fortfarande inte har kunnat redovisa dessa analyser.
Den förda energipolitiken präglas av olyckliga låsningar. Om inte
regeringen kan presentera en långsiktigt hållbar strategi för den framtida
energiförsörjningen måste frågan om en ny folkomröstning aktualiseras.
Kristdemokraterna är för en effektiv gränsöverskridande handel med el,
men det svenska agerandet får inte leda till att miljövänliga
energianläggningar läggs ned för att istället göra oss beroende av import av el
som producerats på ett sätt som har starkt negativa konsekvenser för miljön.
Kristdemokraternas
energipolitik
Kristdemokraterna anser att Sveriges energiförsörjning skall
tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med
fasta spelregler där inhemska förnybara energikällor och
bränslen utgör en växande bas. Det är den enda idag kända
vägen mot det ekologiskt uthålliga energisystemet. Vi vill
skapa en energiförsörjning där den negativa påverkan på
hälsa, klimat och miljö är så små som möjligt. Investeringar i
biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och småskalig
vattenkraft måste stödjas liksom den fortsatta utvecklingen av
solenergi och ny teknik.
De ökade koldioxidutsläppen med påföljande växthuseffekt är det enskilt
största hotet mot vår livsmiljö. Energipolitiken bör inriktas på att åstadkomma
breda politiska uppgörelser och långsiktigt stabila spelregler för aktörerna på
elmarknaden.
Utgångspunkten skall vara att genom eleffektivisering samt utveckling och
infasning av förnybar elproduktion fasa ut kärnkraften och så småningom
även energisystem som bygger på fossila bränslen. Målet är ett
omställningsarbete som syftar till att bygga ett ekologiskt uthålligt
energisystem utan drastiska prisförändringar, risk för elbrist och därmed
ytterligare påfrestningar på välfärd och sysselsättning. Industri och hushåll
skall garanteras säkra elleveranser till fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga
priser.
Kärnkraften
Kristdemokraterna vill avveckla kärnkraften. Men det måste
ske i takt med energieffektivisering samt att andra,
förnybara, energislag kan ersätta den elproduktion som
kärnkraften ger. I 1997 års energipolitiska beslut ingick ett
omfattande åtgärdsprogram för att stimulera en effektivare
energianvändning och användning av förnybara energislag.
Beslutet innebar att en reaktor vid Barsebäcks kärnkraftverk
skulle stängas före den 1 juli 1998. Barsebäck 1 stängdes den
sista november 1999. Den andra reaktorn vid Barsebäck skall
enligt riksdagsmajoriteten stängas före den 1 juli 2001 under
förutsättning att bortfallet av elenergi kan kompenseras
genom tillförsel av ny energi eller minskad användning av el,
konvertering från el samt tillförsel av el från andra
energikällor.
Detta uppfylls inte idag. Svenska Kraftnät anser att elförsörjningen inte är
tryggad och regeringen har i förhandlingar med Centerpartiet och
Vänsterpartiet kommit fram till att villkoren inte kan uppfyllas under nästa år.
Naturgasen
Kristdemokraterna ser en risk i att en storskalig introduktion
av naturgas i vårt land kommer att leda till att vi bygger oss
fast i ett energisystem som blir ett miljömässigt sämre
alternativ än vad som är möjligt att uppnå. Detta skulle kunna
bli ett hot mot de satsningar på bioenergi som är en del av
energiöverenskommelsen. Naturgas är ett fossilt bränsle med
tillhörande utsläpp av miljöfarliga ämnen och får därför inte
ersätta utsläppsfri kärnkraft eller vattenkraft. I de fall gasen
ersätter kol eller eldningsolja minskar utsläppen av koldioxid
som medverkar till växthuseffekten. Även utsläppen av
kväveoxider, svavel/svaveldioxid och tungmetaller minskar.
Kristdemokraterna anser att det även för gasen skall råda en väl
fungerande marknad, och vi välkomnade den nya naturgaslagen även om vi i
vissa detaljer ville skärpa lagen.
Torven
Torv bildas i processer som huvudsakligen är biologiska och
vid en åldersanalys hamnar torven närmare biobränslena än
de fossila bränslena. Tillväxttakten är större än uttaget och
torv kan därför anses vara ett förnyelsebart biobränsle. Om
balansen mellan tillväxt och uttag upprätthålls bör inte torv-
användningen ge något nettotillskott av koldioxid till
atmosfären. I en gammal myr med ett stort lager torv finns
stora ytor där det sker anaerob nedbrytning av biomassa. I
denna process bildas metangas, en gas som per enhet ger ett
betydligt större bidrag till växthuseffekten än koldioxid.
Sverige har god tillgång till torv. Ungefär 25% av ytan är täckt av torv och
mängderna är relativt jämnt fördelade över landet. Mer än hälften av de
svenska förekomsterna har ett torvlager som är tjockare än 30 cm och
betraktas geologiskt som torvmark. Det är på dessa marker torvbrytning kan
komma i fråga. I dagsläget bryts 3-4 miljoner m3 torv årligen på 0,1% av den
totala torvtäckta arealen. Tillväxten av torv har beräknats till c:a 20 miljoner
m3 per år och har därmed under 1990-talet varit åtminstone fyra gånger så
stor som uttaget.
När torven skördas sker bl a metanutsläpp och vid förbränning sker
koldioxidutsläpp. Detta ger ett tillskott till klimateffekten. Därtill kommer
risk för skador på den biologiska mångfalden. Vid varje enskild
tillståndsgivning bör en särskild bedömning göras. Det gäller framför allt hur
skörden skall gå till, hur marken skall återställas, hur tjockt lager som skall
skördas och hur metangasen skall tas till vara. Naturligvis skall det också
göras en bedömning av naturvärdena på platsen. Mossens funktion som
biotop måste värderas och sättas in i ett regionalt sammanhang. Idag finns
teknik och kunskap om hur man kan skörda torv med stor naturhänsyn, sätt
där enbart det översta lagret skördas och där marken återställs till naturrika
våtmarker.
Biobränslen
Biobränslena spelar en viktig roll i utvecklingen mot ett
uthålligt energisystem. Medan de fossila bränslena naturgas,
olja och kol släpper ut mellan
202 000 och 328 000 ton koldioxid per TWh är siffran för
biobränslen i praktiken noll. Samma mängd som släpps ut tas
upp av växtligheten igen. Återväxten är större än tillväxten.
I begreppet biobränslen inräknas avfall med biologiskt ursprung, torv,
halm, salix och energigräs, ved, grot (grenar och toppar), spån och bark samt
avlutar. Användningen av biobränsle har framförallt ökat i industrin och i
värmeverken. Dessutom finns en ökad efterfrågan på förädlade bränslen,
pelletter. 1998 var biobränslenas andel av den totala energitillförseln 19
procent.
Utvecklingen av biobränslen har gått snabbare än förväntat, till stor del
beroende på en betydande import. Mellan 35 och 40 procent av tillförseln av
biobränslen till fjärrvärmeverken importeras till priser som ligger under de på
den inhemska marknaden. I ursprungslandet är alternativvärdet på biobränslet
ofta mycket lågt eller negativt eftersom bränslet klassas som avfall och då
beläggs med deponiavgifter. Kristdemokraterna anser att både miljö och
ekonomisk utveckling skulle gynnas om biobränslena i huvudsak används där
de produceras. Regeringen bör därför i EU arbeta för regler som gör att
biobränsle inte klassas som avfall och som stimulerar till att biobränsle i
första hand utnyttjas regionalt där det produceras.
Med en lägre import skulle utbudet av inhemskt skogsbränsle och andra
biobränslen som till exempel från jordbruket, kunna öka. Enligt
Skogsstyrelsen är det inom större delen av vårt land möjligt att göra mycket
större uttag av skogsbränsle. Även i södra Sverige, där man idag tar ut en
större andel skogsbränsle än i norra Sverige, finns en outnyttjad potential. Det
som begränsar ett större uttag är främst ekonomiska faktorer som kostnad för
uttag, transport och skogsbränsleanvändarens betalningsförmåga.
Trädbränslebranschen har kommit överens om hur uttag av skogsbränsle
skall ske. Det innebär bl.a. att inte göra stora uttag i värdefulla naturmiljöer
och att i största möjliga utsträckning lämna barren kvar på hyggena.
Askåterföring för att bevara markens näringsstatus och
kompensationsgödsling där så behövs ingår också.
Medan de fossila bränslena inte innebär så många jobb i Sverige, är
biobränslen arbetsintensiva. De nya jobben tillkommer i huvudsak i regioner
som drabbats hårt av arbetslöshet. Genom att största delen av biobränslepriset
är kostnader för arbetskraft och fordonsdrift, som beskattas, kan stat och
kommuner tjäna mycket pengar på att energisystemet ställs om mot mer
inhemska biobränslen.
Vindkraften
Utbyggnaden av vindkraften har skett snabbt under de
senaste åren, från 157 kraftverk 1994 till 480 vindkraftverk
1999. Den totalinstallerade effekten har ökat från 35 MW
1994 till 214 MW 1999. Elproduktionen har under samma tid
ökat från 0,07 till 0,37 TWh. Intresset för vindkraft är mycket
stort och en kraftfull utbyggnad planeras över i princip hela
landet.
Kommunerna har haft i uppdrag att inrapportera lämpliga områden för
placering av vindkraftverk. Samtidigt har protesterna ökat. Ett förfulande
inslag i vacker natur, störande buller och hinder för rennäringen är några av
de vanligaste påståendena. Kristdemokraterna anser att man bör sträva efter
att bygga vindkraftverken på platser där få människor kan bli störda. Det
innebär i första hand lokalisering en bit ut i havet där de bästa vindlägena
finns och till fjällvärlden, på platser där exempelvis byggande av
vattenmagasin redan påverkat naturen och där också tillräcklig vind finns.
I juni i år presenterade ABB och ScanWind den nya vindkrafttekniken
Windformer som sänker kostnaderna samtidigt som elproduktionen ökar.
Systemet är tänkt för havs- och kustnära placering med 3-5 MW
vindkraftverk. Konventionella verk ligger idag på 0,6-1,5 MW. De nya
vindkraftverken kan placeras upp till tio mil ut från kust, utom synhåll från
land. En första provanläggning skall byggas på Gotland. Enligt ABB:s
beräkningar kommer vindel med den nya tekniken på sikt inte att bli dyrare
än el från konventionella gas- eller oljeeldade kraftverk.
Solenergi
Kristdemokraterna har länge arbetat för en utveckling av den
svenska forskningen kring solceller. Även i vårt nordliga land
räcker solens strålning till för att vi ska kunna ta till vara en
stor del av solenergin på ett effektivt sätt.
Svenska forskare intar en tätposition inom solcellsforskning. Teknik finns,
men solceller baserade på kristallint kisel är fortfarande mycket dyra. Nu är
det istället solceller tillverkade i tunnfilm som kan bli föremål för
massproduktion. Solel bedöms kunna svara för 5 procent av Sveriges
elkonsumtion om drygt tio år.
Ett uthålligt energiskattesystem
Både bioenergin, vindkraften och den småskaliga
vattenkraften är beroende av statligt investeringsstöd.
Energiskattesystemet är avgörande för den framtida
efterfrågan på inhemsk bioenergi och på vindkraft. Sverige
behöver ett skattesystem som styr mot en ekologiskt hållbar
produktion och konsumtion, som premierar energieffektivitet
och hög elproduktion, är konsekvent och slår rättvist men inte
så hårt att svensk industri förlorar konkurrenskraft gentemot
omvärlden.
De förnybara energislagens kostnader för insatsvaror och teknik har blivit
lägre, teknikens tillgänglighet och effektivitet har ökat. Ändå är
kostnadsskillnaden mellan elproduktion baserad på förnybara energikällor
och konventionell fossilbaserad elproduktion fortfarande betydande.
Kristdemokraterna anser att det är dags att ta ett helhetsgrepp på energi-
skatterna och presentera ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper,
hög energieffektivitet och hög elproduktion premieras medan produktion
baserad på fossila bränslen beläggs med styrande miljöavgifter. Den förre
finansministern inbjöd de politiska partierna till överläggningar om energi-
skatterna, men samtalen upphörde snart och en uppgörelse med samtliga
partier syns idag fullständigt omöjlig på grund av regeringens låsningar till
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Den småskaliga elproduktionen
Kristdemokraterna anser att de små kraftverkens bidrag till
eltillförseln är viktig, särskilt som ett kärnkraftverk nu har
stängts och tre partier står bakom en principöverenskommelse
om att ett andra verk skall stängas. Tillförsel av ny el måste
bygga på förnybara energislag och då är de små
elproducenternas bidrag ett viktigt tillskott. Ett annat skäl är
EU:s mål om fördubbling av andelen förnybar energi inom
EU fram till år 2010, samt de åtaganden som fastställdes vid
klimatkonferensen i Kyoto.
Cirka 1 200 små vattenkraftverk och nära 500 vindkraftverk samt vissa
kraftvärmeverk ger omkring 1,5 procent av landets totala elproduktion.
Vattenkraften svarar för cirka 1,5 TWh och vindkraften för ca 0,4 TWh.
Vi måste höja den industriella kompetensnivån i Sverige inför det
förväntade ökade internationella behovet av utrustningar för förnybar
energiproduktion. För närvarande går utvecklingen inom vattenkraftssektorn i
fel riktning. Företag läggs ner och kunskap går förlorad. Om denna trend
fortsätter kommer Sverige att vara åskådare när världsmarknaden för
småskalig vattenkraft lyfter och vi kommer kanske till och med på sikt att
uppleva svårigheter med att underhålla och modernisera vårt eget bestånd av
vattenkraftverk, där många anläggningar har hög ålder. Stabila villkor och en
rimlig prisnivå är avgörande för den småskaliga produktionen och dess
servicebransch.
Definition av småskalighet
Gränsen för småskalighet är i Sverige satt till 1 500 kW. Det
kommer att vara en teknisk begränsning för vindkraften.
Dessutom sätter exempelvis Tyskland gränsen för småskalig
vattenkraft vid 5 MW och Frankrike vid 10 MW. EG-
kommissionen anser att gränsen bör vara 10 MW. Det är
således osannolikt att det kommande regelverket skall
begränsa småskalig elproduktion till 1 500 kW. För ett
kommande långsiktigt stödsystem är det vidare viktigt att
regeringen föreslår en definition av förnybar elproduktion
med stödbehov.
Sverige behöver mer el, framför allt mer el från förnybara energislag.
Kristdemokraterna anser att det är den förnybara elproduktionen som skall
stimuleras oavsett storlek på anläggningen.
Förlängning av stödet
Prisnivån för den småskaliga elproduktionen var vid början
av år 1999 ca 25 öre/kWh. Svenska kraftnäts upphandling av
småskalig kraft för perioden 1 november 1999-31 december
2000 gav ett genomsnittligt anbudspris på 13-14 öre/kWh.
Ett statligt stöd om 9 öre/kWh beslutades för perioden, vilket
ger en genomsnittlig ersättningsnivå på 23 öre/kWh.
Regeringen har i juni 2000 fått EG-kommissionens
godkännande och först efter den 1 september kunde pengarna
börja betalas ut. För många företag har den ca ett år försenade
utbetalningen skapat stora problem, i vissa fall konkurs.
Eftersom regeringen ännu inte kan presentera något konkret förslag till hur
handeln med den småskaliga kraften skall fungera föreslås nu att den
nuvarande stödnivån 9 öre/kWh bibehålls till utgången av 2002.
Kristdemokraterna ansåg att stödet borde ligga högre för att garantera fortsatt
drift av den befintliga och planerade volymen småskalig elproduktion som är
en av grunderna i 1997 års energipolitiska program. Det finns dessutom en
osäkerhetsfaktor i förhållandet att den småskaliga elen upphandlas i
konkurrens. Ersättningsnivån för den svenska småskaliga elen är således
fortsatt okänd medan man i t.ex. Tyskland redan har beslutat om utfallet för
de närmaste tio årens drift för de investeringar som nu görs.
Växthuseffekten och
klimatfrågorna
Regeringen saknar en samlad klimatpolitisk linje. Beslutet
om en avveckling av Barsebäcksreaktorerna innebär att
regeringen och de partier som står bakom energiuppgörelsen
på ett mycket medvetet sätt bidrar till en negativ utveckling
av växthuseffekten. De ökade koldioxidutsläppen, som
kommer att bli följden av att bortfallet kompenseras med el
från fossilförbränning har tvingat Sverige att anhålla om
tillstånd att, i motsats till andra länder i EU, få öka utsläppen.
Detta går stick i stäv mot det s k Kyotoprotokollet som
Sverige har godtagit. Kyotoprotokollet innebär att i-länderna
åtar sig att minska sina utsläpp med drygt 5 procent till år
2012. EU skall gemensamt minska utsläppen med 8 procent,
USA med 7 och Japan med 6 procent.
Stängningen av den första reaktorn i Barsebäck har i huvudsak
kompenserats av import av dansk kolkraft. Miljöeffekterna av stängningen
har blivit ökade utsläpp av ca 3 miljoner ton koldioxid, ca 8 000 ton
svaveloxider och ca 6 000 ton kväveoxider.
Kristdemokraterna anser att effekterna av stängningen borde ha belysts i
en miljökonsekvensbeskrivning innan beslutet togs. Vi har alla ett ansvar för
kommande generationer och växthuseffekten är idag det största hotet mot
framtida livsbetingelser på vår jord.
Utsläpp av växthusgaser kan inte längre ses enbart som en nationell
angelägenhet. Miljöföroreningarna känner inga gränser. Inte heller
elmarknaden är nationellt begränsad. Därför måste Sverige kraftfullt driva
frågan om en miniminivå när det gäller koldioxidavgifter i EU. Vi har en
nordisk elmarknad som redan är ansluten till övriga Europa. Åtgärder i
Sverige, som begränsar tillgången av el, öppnar för ökad produktion av
mindre ren el i andra länder.
Miljöavgift på importerad kolkraft
Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och
andra kraftproducerande länder skapa möjlighet att ålägga
importerad kolkraft en svensk miljöavgift. Idag är
förhållandet att Danmark lägger en koldioxidavgift och
svavelavgift i konsumtionsledet på den vattenkrafts- och
kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk kolkraft kan
däremot försäljas till Sverige utan motsvarande avgifter vilket
ger den ett mycket förmånligt pris. Detta innebär en
konkurrensfördel på miljöns bekostnad, något som
Kristdemokraterna anser vara helt förkastligt.
En nordisk och europeisk
elmarknad
Genom den stora andelen vattenkraft och kärnkraft i Norden
är utsläppen av växthusgaser från elproduktionen relativt små
i ett internationellt perspektiv. I Danmark svarar dock
fossilbaserad värmekraftproduktion för mer än 90 procent av
elproduktionen.
Elhandelsströmmarna mellan de nordiska länderna varierar både över året
och mellan åren beroende främst på tillrinningen i vattenmagasinen. Under
vintern importerar Sverige och Norge el från i första hand Danmark, men
också från Finland. Genom Polenkabeln har Sverige fått en ytterligare länk
för export/import av el och elhandeln sker således på en europeisk marknad.
Elbrist
Beräkningar visar att Norge, Finland och Sverige för
närvarande saknar 18 TWh per år vid normal elproduktion
och en antagen oförändrad konsumtion. Vid torrår kan
underskottet bli det dubbla. Elförsörjningen blir då helt
beroende på import från främst Danmark, Polen, Tyskland
och Ryssland. Denna el är till största delen kolkraft eller
kärnkraft. Sannolikheten är stor att vi efter den för
skattebetalarna kostsamma stängningen av Barsebäcks första
reaktor kommer att använda mer kärnkraftsel än före
stängningen. I Finland finns beredskap för utbyggnad av
kärnkraft om bristen på el blir permanent.
Utveckling mot större företag
Kraftföretagen struktureras mot allt större och mer
integrerade energiföretag med verksamheter i flera länder. I
Sverige domineras elproduktionen av tre aktörer: Vattenfall,
Birka och Sydkraft och de svarar tillsammans för cirka 80
procent av den totala kraftproduktionen. Det helstatliga
Vattenfall är utöver i Norden verksamt även i Nederländerna,
Tyskland, Tjeckien, Baltikum, Polen, Sydostasien och
Sydamerika. Svenska staten är således, samtidigt som vi
stänger ren kraftproduktion i Sverige, en stor ägare av stora
tyska kärnkraftverk och polska brunkolsanläggningar och kan
bli en stor leverantör av dessa oönskade energislag till
Sverige. Regeringens dubbelmoral förskräcker.
En avreglerad elmarknad
Kristdemokraterna vill ha en väl fungerande energimarknad
och elmarknad för att främja näringslivets konkurrenskraft
och ge låga kostnader för hushållen. Avregleringen har också
visat sig ge lägre elpriser och valfrihet för konsumenterna.
Reformen genomfördes snabbt och därför uppstod vissa
problem av övergångsnatur. Dock drabbas konsumenterna
fortfarande av problem vid leverantörsbyte och av
omotiverat höga nätavgifter.
Leverantörsbyte
Nätbolagen lever inte upp till det regelverk som riksdagen
beslutade om i samband med avregleringen. Alltför ofta
bekräftas inte ett leverantörsbyte inom fem arbetsdagar av
nätbolaget. Detta leder till att anmälda byten ej effektueras,
elmarknaden inte fungerar enligt riksdagens intentioner och
konsumenternas intresse för att byta elleverantör minskar.
Det leder även till en fördyring för ett merarbete hos
elleverantören, en kostnad som i slutänden måste tas ut av
konsumenten.
Kristdemokraterna anser att för att komma till rätta med problemet bör en
förseningsavgift införas och för att ytterligare underlätta ett byte bör all den
information som krävs för ett leverantörsbyte anges på kundens faktura. Det
innebär att anläggningsidentiteten bör anges på fakturan. Förslaget om en
förseningsavgift stöds av bl.a. Konkurrensverket och Svenska Kraftnät liksom
av ett stort antal oberoende elhandlare, Villaägarnas Riksförbund och
Sveriges Fastighetsägareförbund.
Nätavgifterna
Nätavgiften utgör nära en tredjedel av totalbeloppet på
elfakturan. Avgiften skall enligt ellagen vara "skälig".
Energimyndigheten har ansvaret för att granska skäligheten i
nättariffer och andra överföringsvillkor. För att täcka statens
kostnader för att bevaka skäligheten i nät- och elpriser betalar
elkonsumenterna en nätövervakningsavgift en gång per år.
Det finns drygt 200 elnätsoperatörer och under 1999 begärde
Energimyndigheten förklaringar från cirka 100 som höjt eller haft
tveksamheter i sina tariffer. I Täby klagade villaägarna till
Energimyndigheten och ett par tusen villaägare fick en sänkning av
nätavgiften med 700-1 200 kronor per år. Fortfarande betalar många ett
överpris och det är angeläget att regeringen påskyndar Energimyndighetens
utveckling av former för bedömning av nättarifferna och ger myndigheten
befogenheter att där så krävs vidta tvingande åtgärder.
Korssubvention i elbolagen
Kristdemokraterna vill se en ren konkurrens på elmarknaden.
Det förekommer att elbolag som både har nät och
elförsäljning kan bedriva korssubvention för att sänka sina
elpriser på den konkurrensutsatta marknaden. Det är därför
mycket olyckligt att den tillsatta utredningen, som skulle ha
kommit med sitt delbetänkande den 1 september, har blivit
flera månader försenad.
Prissättningen i elhandeln
I år har det uppstått en tydlig skillnad mellan systempris och
områdespris på den nordiska elbörsen. Prisskillnaden
uppkommer när överföringsledningarna mellan länderna är
fullt utnyttjade, vilket har varit fallet under sommaren då
Norge exporterat kraft eftersom de svenska kraftbolagen
avsiktligt minskat sin produktion då de ansett att priserna
varit för låga. Under handeln på spotmarknaden bjuds alla
producenters priser ut timme för timme och då skapas ett
priskryss, som kallas systempris. Det är det pris som
finansiellt kan prissäkras hos Nordpol. När systempriset är
satt går man tillbaka till varje område och upprepar samma
procedur. Visar det sig att det på grund av flaskhalseffekter
inte går att överföra den mängd som behövs för samma pris
blir det ett högre priskryss i Sverige, vilket då blir det
svenska områdespriset. Elhandelsföretagen har prissäkrat sig
mot systempris och får köpa till Sverigepris.
Om inte detta problem löses kommer inte aktörerna att kunna använda
nuvarande finansiella marknad och en konsekvens blir att små och medelstora
elhandelsföretag får svårt att behålla konkurrenskraften. Kvar blir ett fåtal
företag som tillsammans kontrollerar den svenska produktionen och
försäljningen med oligopolprissättning som följd.
Lösningen till problemet är att utöka överföringskapaciteten mellan pris-
områdena, särskilt mellan Norge och Sverige. Det kommer att ta tid och kosta
stora pengar. En metod att komma till rätta med problemet är att det införs ett
system med motköp så att ett gemensamt pris införs på den nordiska
elmarknaden. Svenska Kraftnät kan åläggas att administrera detta i Sverige. I
dagsläget har Svenska Kraftnät betydande inkomster av prisskillnaden. Dessa
s.k. falskhalsintäkter uppgick till 80 miljoner kronor under det första
halvåret.
Kristdemokraterna anser att staten bör tillse att överföringskapaciteten
mellan de nordiska länderna ökar så att flaskhalsproblemen elimineras. På
kort sikt bör initiativ tas till att den s.k. motköpsprincipen införs.
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen redovisas de åtgärder som ingår i 1997
års energipolitiska program. Energin skall användas så
effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla
resurstillgångar. Bortfallet av el till följd av avställningen av
Barsebäcksverket skall kompenseras genom effektivare
energianvändning, elhushållning, konvertering från el samt
tillförsel av el från andra energikällor.
Som tidigare konstaterats har flera av de beslutade åtgärderna i det
energipolitiska programmet inte nått utsatt mål. Det gäller till exempel
övergången från direktverkande el till annan uppvärmning och försöken att
minska energibehovet när det är som högst. Regeringen fortsätter nu att
korrigera delprogram och anslår en stor del av de bidragsbelopp som tidigare
skjutits framåt i tiden. Bidrag för minskad elanvändning återinförs och
genom omfördelning av anslag ökar stödet till vindkraft med 40 miljoner.
Energiskatterna
Energiskatterna behandlas i annat utgiftsområde men
generellt kan konstateras att skattelagstiftningen måste
utformas så att det blir mer fördelaktigt att öka produktionen
av energi baserad på miljövänliga bränslen. Genom att
använda morot istället för piska, dvs någon form av
bonussystem eller andra skatteåtgärder kan sparåtgärder och
den inhemska förnybara energiproduktionen utvecklas
ytterligare.
Åtgärder för effektivare
energianvändning
I propositionen skriver regeringen att det är svårt att bedöma
resultaten av åtgärder i syfte att effektivisera
energianvändningen. Ändå föreslås en ökning av anslaget
med mer än 80 procent. Exakt hur medlen skall användas
framgår inte. En arbetsgrupp skall tillsättas för att anpassa
åtgärderna till såväl utvecklingen på marknaden som till den
internationella utvecklingen.
Kristdemokraterna finner det osannolikt att hela anslaget på 119 miljoner
kan nyttjas på ett effektivt och verkningsfullt sätt, varför vi föreslår att
anslaget minskas med 25 miljoner kronor.
Energisparåtgärder
Energihushållningsprogrammen har ännu inte fått någon
större omfattning. Satsningar på information och åtgärder för
att spara energi i hushållen är vällovliga, men för att få effekt
måste kontraproduktiva lagar och bestämmelser elimineras.
För att verkningsfulla investeringar skall komma till stånd är
det avgörande att de investeringar i energisparåtgärder som
villaägarna gör inte ökar boendekostnaderna i form av höjd
fastighetsskatt. Därför behöver reglerna för den statliga
fastighetsskatten ses över och förändras på denna punkt.
Tilläggsisoleringens betydelse har inte fått tillräcklig uppmärksamhet i
programmet. När regeringen nu, efter att ha sett att vissa delar av det
energipolitiska programmet inte har nått uppsatta mål, gör nya satsningar
borde man pröva frågan om stimulansåtgärder för tilläggsisolering på
motsvarande sätt som gäller för konvertering från elvärme till annan
uppvärmning.
Energiforskning och
energiteknikutveckling
Även för att kunna avveckla kärnkraften enligt den
kristdemokratiska modellen behövs stora satsningar på
energiforskning och energiteknisk utveckling.
Kristdemokraterna stöder därför principiellt regeringens
satsningar inom detta område. Vi noterar med
tillfredsställelse att regeringen har insett värdet av den
framstående forskning kring solcellsteknik som bedrivs i vårt
land, något som Kristdemokraterna länge verkat för.
Det forskningsprogram som staten driver tillsammans med fordonsindu-
strin kan starkt ifrågasättas. Enligt uppgift innebär flera av projekten
slutförande av mycket gamla utvecklingsprojekt som knappast tillhör dagens
spjutspetsteknik.
Kristdemokraterna betvivlar behovet av statliga insatser i Ford- och GM-
koncernernas forskningsverksamhet. Vi anser att en sammantagen minskning
om 200 miljoner kan göras i anslaget 35:5 Energiforskning och 35:6
Energiteknikstöd utan att det huvudsakliga syftet med delprogrammen
Energiforskning och Energiteknikstöd äventyras.
En ny folkomröstning
År 1980 genomfördes en rådgivande folkomröstning om
kärnkraften. Utfallet av omröstningen blev genom den
olyckliga uppdelningen på tre olika alternativ inte den
vägledning för beslutsfattandet som många önskade.
Skillnaderna i tolkningen av resultatet är avsevärda och
resultatet används som ett argument för snart sagt varje
hållning ifråga om kärnkraften. Detta har bidragit till en 20-
årig politisk låsning ifråga om energipolitiken.
Energipolitiken är av mycket stor vikt för hushåll och för företag. Politiken
måste vara långsiktig och förutsebar. Av det skälet är en bred politisk enighet
av stor betydelse. Tyvärr är inte detta något som präglar den svenska
energipolitiken.
När det nu gått 20 år kan vi konstatera att många av dem som var med och
genom den rådgivande folkomröstningen beslutade om energipolitikens
inriktning inte längre finns i livet medan många nya röstberättigade
tillkommit. Detta gör att värdet av folkomröstningen som underlag för dagens
politik inte utan rätt kan ifrågasättas. Kristdemokraterna anser att det kan
finnas skäl att aktualisera frågan om en ny folkomröstning om
energipolitiken. Opinionsläget är idag helt annorlunda än för 20 år sedan.
Kunskapen om de miljömässigt negativa effekterna av förbränning av
fossilbränslen inklusive klimatfrågorna har ökat och detta påverkar opinionen.
Temo har i maj 2000 intervjuat 1 000 personer i åldrarna 16-75 år för att
mäta svenskarnas inställning till kärnkraftsanvändningen i Sverige. 4 av 5
svenskar vill fortsätta att driva befintliga kärnkraftverk medan 17 procent
stöder regeringslinjen om en förtida avveckling. 69 procent angav att det
viktigaste miljömålet är att inte öka utsläppen av växthusgaser.
Falsk skatteväxling
Det svenska näringslivet skall tillförsäkras säkra elleveranser
till fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser.
Kristdemokraterna avvisade därför förslaget om höjd
produktionsskatt på kärnkraftsel. Denna skattehöjning
gjordes under skenet av att vara en skatteväxling, vilket det
inte är. En skatteväxling innebär att skatter på
miljöförstörande verksamhet höjs medan de i motsvarande
mån sänks för arbetskraft. Kristdemokraterna anser att en
skatteväxling är ett prioriterat politiskt mål men att detta, för
att ha avsedd effekt, i första hand bör genomföras på en
internationell nivå. EU är en utmärkt arena för att driva detta
arbete. Regeringens förslag var i praktiken en skattehöjning
som riskerar att leda till reduceringar eller rent av
nedläggningar av energikrävande industriell verksamhet.
Enligt Industriförbundet kommer den höjda energiskatten att
motsvara en ökad kostnad på 13 000 kr per anställd i den
energiintensiva industrin. Effekten kan mycket väl bli en
större miljöbelastning och förlorade arbetstillfällen för
Sverige.
Tankeförbudsparagrafen
Det s k tankeförbudet bör slopas. År efter år har riksdagen
behandlat kärntekniklagens §6 som stadgar: "Ingen får
utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa
utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i
syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor." För brott
mot bestämmelsen stadgas fängelse med en straffsats
motsvarande den som gäller för vållande till annans död.
Tankeförbudet har sedan dess tillkomst kritiserats från olika
utgångspunkter. Klart är att det har en hämmande effekt på den akademiska
friheten och det kan t o m ifrågasättas om det över huvud taget är möjligt att
utan lagbrott presentera genomarbetade och kostnadsberäknade alternativ
till prövning i den energipolitiska debatten. Tankeförbudet har behandlats i
riksdagen ett flertal gånger men förslaget om slopande har avvisats. Sannolikt
beror detta på att frågan helt felaktigt har ansetts kopplad till den vidare
frågeställningen om kärnkraftens ställning i vårt land. Principiell kritik mot
tankeförbudet framförs numera helt oberoende av inställningen till
kärnkraftens nyttjande i Sverige och detta stärker vår uppfattning att
paragrafen både kan och bör slopas.