Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det skall vara
en prioriterad uppgift för den statliga näringspolitiken att understödja
effektiva logistiska lösningar för att underlätta små och medelstora
företags tillträde till marknaden enligt vad som anförs i motionen.
Inledning
Det finns många små träindustriföretag i Sverige. Träindustriföretagen är
i regel små företag med 10- till 30-talet anställda. Dessa företag finns i
landets alla delar och har ofta stor betydelse för sysselsättningen i bygden.
En ökad vidareförädling av skogsråvaran skulle skapa många nya jobb i
träindustrin och därmed få en mycket positiv regionalpolitisk påverkan.
Träkunnandet finns fortfarande kvar i vårt land. Fortfarande är stor del av
svensk träindustri att betrakta som typiskt hantverk, på gott och ont. Gott för
att traditionen av hantverkskunnande ger värdefulla produkter, ont för att det
blir allt svårare att med rent hantverksmässiga metoder klara konkurrensen på
en alltmer internationaliserad marknad.
Skogsråvaran och den kunniga arbetskraften är en resurs som kan utnyttjas
effektivare än i dag. Men ibland hjälper det inte hur bra och hur billigt ett
företag lyckas producera en vara - om företaget sedan misslyckas med de
godsflöden och de informationsflöden som krävs för att varan skall nå
köparen. Flödena - bägge flödena - måste bli snabbare, billigare och
pålitligare. Tid är pengar. Kort tid är bra. Men det är inte alltid kortast
tänkbara tid som gäller. Än viktigare är rätt tid, det vill säga att sakerna
kommer när det är sagt.
Internationell konkurrens
Med den ökade konkurrensen i Europa och i världsmåttstock blir
logistiken allt viktigare. Själva produktens pris och prestanda kanske inte
avviker så mycket från konkurrenternas och därför blir sådana faktorer
som snabb och pålitlig leverans och låga transportkostnader desto mer
avgörande.
Under trycket av en ökad internationell konkurrens är det mycket
angeläget att industriföretagen undersöker möjligheterna att få en gemensam
transportsyn och gemensamma transportlösningar. Företagens yttre och inre
logistik blir därmed ett allt viktigare konkurrensmedel.
Det är särskilt viktigt för de små företagen att integreras i gemensamma
transportlösningar. En angelägen uppgift är att medvetandegöra dessa företag
om logistikfrågornas växande betydelse. De större företagen har en viktig
uppgift att i sina transportlösningar skapa utrymme för deltagande från
småföretagen.
Utvecklingen från att se en transport som en förflyttning från A till B till
att se den som en del av en hel förädlingskedja har gått snabbt och samtidigt
inneburit att kunskapsinnehållet i denna tjänst ökat. Stora transportköpande
företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad har mött denna utveckling
genom att själva bygga upp den erforderliga kompetensen. Vissa av dessa
verksamheter har i dag utvecklats till självständiga s.k.
tredjepartslogistikföretag, som också säljer sina tjänster till andra företag.
Det är alltså inte tillräckligt med god tillgång till en bra råvara, goda
yrkeskunskaper, bra design och traditioner för att öka vidareförädlingen i
svensk industri. Det blir allt viktigare att de små träindustriföretagen också
når marknaden. Deras goda, miljövänliga produkter säljer sig inte längre
själva. Det räcker inte med agenter som sköter kontakterna med grossister i
Sverige. Skall den mindre träbearbetande industrin klara framtiden måste den
bli vassare på den europeiska marknaden. Det är därför avgörande att
logistikfrågan får sin rätta tyngd i frågan om ökad vidareförädling. De små
svenska träföretagen kan vara hur duktiga som helst - klarar de inte en
effektiv logistik som ger tillgång till en stor marknad blir de obönhörligen
akterseglade.
Drivkraften till denna utveckling av logistiken måste finnas hos
träindustriföretagen själva. De måste bli medvetna om fördelarna av att
tillsammans kunna göra något som det enskilda företaget inte klarar av, vare
sig resurs- eller kompetensmässigt. Staten bör agera genom sina
näringslivsorgan för att snabba på denna nödvändiga utveckling.