1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om turismen som en nationell angelägenhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statens uppgift som marknadsförare av Sverige.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om infrastrukturens betydelse.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskningens betydelse för näringen.2
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillväxtpotentialen inom evenemangsturismen och konferens-
turismen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den småskaliga landsbygdsturismens och fjäll- och
skärgårdsturismens betydelse.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av minskad byråkrati, myndighetskontroll och
regelförenklingar,
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skadlig kommunal konkurrensverksamhet.3
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om villkor för turismen med avseende på skatter och avgifter
jämfört med dem i andra länder.4
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om turistnäringens behov av tillgång till riskkapital.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av allemansrättens utformning när det gäller
kommersiell verksamhet på enskilds mark.5
12.
1 Yrkande 3 hänvisat till TU.
2 Yrkande 4 hänvisat till UbU.
3 Yrkande 8 hänvisat till KU.
4 Yrkande 9 hänvisat till SkU.
5 Yrkande 11 hänvisat till MJU.
4 Inledning
Turism är enligt WTO:s definition "Människors aktiviteter när de reser
till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än
ett år för affärer, fritid eller andra syften".
Turismen i Sverige under 1999 omfattade totalt 40 miljoner gästnätter,
fördelade på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser. Andelen
inhemska turister utgör 80 procent och utländska turister 20 procent. I mindre
länder är den internationella turismen vanligtvis större än den inhemska. I
Österrike svarar t.ex. de internationella turisterna för drygt 70 procent, i
Belgien för 50 och i Danmark för 40 procent av det totala antalet turister. I
Sverige är ökningen av antalet turister blygsam. Norge är den nation som ger
oss de flesta turisterna, nära 2 miljoner övernattningar.
Turistnäringen omsatte under 1999 ca 124,5 miljarder kronor, motsvarande
ca 3 procent av BNP. Sveriges hamnade 1998 på tjugoåttonde plats bland
världens länder när man jämförde turistinkomst. 1990 låg vi på plats 22.
Turismen är den näring som sysselsätter flest människor i världen. I
Sverige arbetar ca 110 000 personer heltid inom turistnäringen.
5 Stor potential
Sverige har goda förutsättningar för en växande turistnäring. Vi har en
vacker natur, ren luft och rent vatten, en spännande historia och ett rikt
kulturutbud över hela landet. Vi har också områden som kan erbjuda en
upplevelse av tystnad, något som allt fler i våra mest tätbefolkade
regioner i Europa efterfrågar. Sverige är ett naturskönt land med stor
variationsrikedom i landskapet. De milsvida skogarna, sjöarna, älvarna
och fjällen lockar människor från mer tätbefolkade områden i landet och
från andra länder, liksom våra vackra kuster och skärgårdar. Även det
odlade landskapet med hagarna och ängarna och den bygdespecifika
kulturen är attraktivt. De gamla bruksorterna med deras historia, småstad
och storstad, överallt finns sevärdheter och kulturmiljöer som lockar
besökare. Svensk mat, inredning och design och svenskt hantverks-
kunnande är mycket uppskattat. Även vårt geografiska läge i norra
Europa utgör i sig en lockelse för både semesterturister och
konferensturister. Vårt klimat, med en tydlig sommar- och vintersäsong,
ger förutsättningar för ett brett och intressant utbud.
Vårt land är således rikligt försett med råvaror i form av natur, kultur,
evenemang och aktiviteter som skulle kunna utvecklas för en växande turism.
Vi har också kapacitet för utbyggnad av de fysiska anläggningar som krävs
för boende, handel, liftsystem, restauranger m.m. Sverige har ett perifert läge
och få landförbindelser med kontinenten. Avstånden i landet är också långa.
Dock har vi en infrastruktur som på de flesta håll tål en tillväxt utan att
komma i närheten av de trängselnivåer som förekommer på etablerade
turistorter i andra länder. Men det krävs stora investeringar för en väl
fungerande infrastruktur. Våra långa avstånd måste till viss del kompenseras
genom att vi kan erbjuda god miljö samt hög säkerhet och kvalitet. Vi har
också hög kompetens inom strategiskt viktiga områden som språk och IT.
Sverige har också goda förutsättningar för en kraftfull ökning av
konferensturismen som är den del av näringen som omsätter mest pengar per
besökare.
6 Hinder för tillväxt
För att Sverige skall kunna växa ordentligt som turistland krävs en ny
öppenhet för turistföretagens situation och behov. Det behövs
förändringar inom många politikområden. De som berörs är bl.a.
näringspolitik, regionalpolitik, infrastruktur, utbildning, skatter och
forskning. En rad konkreta behov kommer att behandlas längre fram i
motionen.
7 Ett nationellt ansvar
Turism bör inte ligga inom EU:s kompetensområde. Turism är ett område
som är typiskt nationellt till sin karaktär. Kristdemokraterna anser att i
den mån politik ska bedrivas på turistområdet bör det därför i allt
väsentligt ske nationellt, regionalt och lokalt. En europeisk turistpolitik
behövs därför inte.
Turism är dock viktig för sysselsättningen och kan därmed spela en roll
när det gäller EU:s stöd till ekonomiskt svagare regioner. Dock måste
subsidiaritetsprincipen gälla, dvs. att initiativen måste vara främst regionala
och lokala. Vidare kan turismen ha en negativ inverkan på miljön. Det bör
därför finnas en EU-strategi för att motverka turismens negativa
miljöeffekter, men det skall ske inom ramen för miljöpolitiken.
8 En samlad näring
Rese- och turistindustrin är en näring bland andra och skall behandlas
som en sådan. Det krävs en samverkan och samordning mellan offentliga
och privata aktörer på olika nivåer och ett gemensamt agerande i
övergripande frågor. De villkor som gäller för annat företagande gäller
också turistnäringen. Näringens möjligheter måste bli tydliga och dess
potential bli uppmärksammad även av externa finansiärer. En hög
servicenivå är en mjuk tillgång i ett turistföretag men service och
kunnande måste värderas på samma sätt som en maskin i ett
tillverkningsföretag. Turistnäringen är sysselsättningsintensiv och dess
rationaliseringsmöjligheter är begränsade.
9 Statens roll
Staten bör bära huvudansvaret för att sälja Sverige som turistland.
Näringen har ansvaret för att sälja turistprodukterna och resorna. Det bör
vara en självklar uppgift för svenska hel- och delstatliga
representationskontor i utlandet att som en av de viktigaste uppgifterna
marknadsföra vårt land. Ambassader, turistråd och exportråd verkar i de
flesta länder och bör i samarbete med t.ex. handelskammare och
organisationer ännu bättre än idag kunna sprida budskapet om Sverige
som turist- och konferensland.
9.1 Samverkan mellan offentliga och privata aktörer
Den svenska turistprodukten formas och utvecklas i samverkan och
samarbete mellan enskilt företagande, turistorganisationer, kommuner och
statliga myndigheter och ideella organisationer. De offentligt finansierade
organen skall komplettera, men kan inte ersätta, enskilt företagande.
Såväl de lokala som regionala turistorganisationerna har en central roll
när det gäller att stärka det lokala nätverket av företag, offentliga och
ideella organisationer, och för att initiera och stimulera tillkomsten av
huvudentreprenörer där förutsättningar för detta finns. Dessa
organisationer har också en central roll när det gäller att utveckla
regionens turistiska profil. I de regionala tillväxtavtalen finns på många
håll tillgångar som kan aktiveras, stimuleras och utvecklas inom
turismens område.
10 Turistnäringens växande områden
Turismen i Sverige går mot en allt större specialisering. Det handlar om
att lyfta fram det unika och erbjuda besökaren en alldeles speciell
upplevelse.
10.1 Vildmarksturism
Under de senaste åren har vi sett en snabbt ökad efterfrågan på
vildmarksäventyr som forsränning, kanoting, bergsklättring,
mountainbiking och överlevnadskurser. Dagens aktiva människor kräver
allt större och häftigare utmaningar för att tillfredsställa sitt behov av
omväxling och rekreation. Stressade storstadsbor och utländska turister
vill ut i naturen, ofta till avlägsna mål med snabb transport. I en rasande
fart skall äventyret konsumeras, och det mesta är på något sätt tillrättalagt
av arrangören. Arrangemangen upprepas också på samma plats, vilket
innebär att slitaget ökar. På många håll fungerar vildmarksturismen väl
men ibland står den i konflikt med naturskydd och allemansrätt.
10.2 Evenemangsturism
Evenemangssatsningarna har haft en kraftig tillväxt under den senaste
tioårsperioden och Sverige har idag en stor, attraktiv och bred
evenemangsstruktur som lockar till sig allt fler besökare. Inom sport-,
kultur- och nöjesområdena har också en kraftull expansion skett.
Utomhuskonserterna i Dalhalla är ett mycket fint exempel på hur en
spännande miljö kan kombineras med fina musikupplevelser. Många orter
har återupptagit marknadstraditioner och städerna lockar idag med
expanderade och breddade nöjesområden, ofta i kulturhistoriska miljöer.
10.3 Konferensturism
Konferensturismen är den del av turistnäringen som omsätter mest pengar
per besökare. Inkomsterna kommer från kost och logi, transporter,
kulturbesök och shopping. Sverige har idag i princip bara tre orter som
kan klara stora internationella evenemang av världsformat med
tiotusentals deltagare. Det är Stockholm, Göteborg och Västerås. De stora
konferensköparna är intresserade av vad Sverige har att ge, men för att
Sverige skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen om stora
kongresser måste vissa förutsättningar finnas. Förutom en harmoniserad
skattenivå på turism gäller det bl.a. infrastruktur, hotell, restauranger och
konferenslokaler. Särskilt infrastrukturen är en statlig angelägenhet. Det
skall gå enkelt och snabbt att ta sig till konferensorten, och det skall vara
enkelt och bekvämt att ta sig från hotellet till konferensen. Barcelona är
ett bra exempel på hur internationell konferensturism kan få regionen att
blomstra och samtidigt bidra till landets inkomster. Så länge Sverige har
en avsevärt högre turistmoms kan vi inte konkurrera fullt ut.
Förutsättningarna för en skattesänkning bör därför utredas.
10.4 Småskalig landsbygdsturism
Turismen är en av de viktigaste framtida näringarna för att bevara en
levande landsbygd. Den småskaliga landsbygdsturismen bygger på ett
lokalt engagemang som innebär att de som äger, driver och är sysselsatta
inom näringen är bosatta och/eller har anknytning till orten. Naturen,
kulturen och människorna är de främsta resurserna för att denna näring
skall kunna utvecklas. Turistnäringen kan vara en möjlighet för många att
bo kvar och verka på sin hemort. "Bo på bondgård" är ett koncept som
kan utvecklas ytterligare. I strävan att utveckla turism på landsbygden
skall målsättningen vara att skapa förutsättningar för en ekologiskt
uthållig näring.
Den småskaliga landsbygdsturismen kan bli en positiv
sysselsättningsfaktor i framtiden om alla goda krafter blir medvetna om sin
egen roll. Ett sektorsövergripande synsätt och samverkan för utvecklingen av
en bygd är absolut nödvändigt. Kompetensutveckling och kunskapsspridning
är också effektiva verktyg för utvecklingen av småskalig turism. Samarbete
och en målmedveten samordning mellan flera intressenter kan ge fina resultat.
En förebild kan vara det samarbete som etablerats genom IEF,
Inlandskommunernas ekonomiska förening, där ett 20-tal kommuner från
Halmstad i söder till Gällivare i norr aktivt samarbetar med Inlandsbanan och
Inlandsvägen som de sammanhållande banden.
10.5 Skärgårdsturism
Våra vackra skärgårdar är värdefulla för rekreation och turism. För att
bevara en levande skärgård och kunna erbjuda en rimlig servicenivå
måste förutsättningarna för åretruntboende stärkas. Turism och rekreation
har bidragit till att kust- och skärgårdsfastigheternas taxeringvärden rakat
i höjden. Kristdemokraterna anser att en nödvändig åtgärd är att sänka
och på sikt avskaffa fastighetsskatten.
10.6 Övrig turism
I en internationell jämförelse besitter Sverige stora möjligheter att
utveckla turistnäringen inom relativt nya områden samt att bredda sig
inom de traditionella turistområdena. Fjällturismen är sedan länge
etablerad. Fisketurism utgör ett relativt nytt turistområde där det finns
möjligheter till företagande. Våra rena vatten och vår rena fisk är
attraktiva och sportfisket kan utvecklas som turistgren. Sverige kan bli ett
ledande sportfiskeland. För detta bör införas en möjlighet till
fiskevårdsområden i vissa områden där det nu råder fritt fiske. En annan
populär turistattraktion är våra kanaler, exempelvis har staten bidragit till
upprustning och underhåll av Göta kanal. Inlandsbanan är en annan
attraktion där staten bidrog till att banan kunde räddas från nedläggning
och ett särskilt bolag bildades för att med lokala krafter utveckla och
driva trafiken. Med rätt marknadsföring och samordning kan många
turistområden utvecklas och få en större internationell genomslagskraft.
11 Tydliga trender
11.1 Kompletta resepaket
Allt fler turister vill köpa färdiga resepaket där allt ingår. Förvalet görs
hemma och när resan startar skall allt fungera och allt finnas på plats, från
hyrbilen till metmasken. För att utveckla sådana erbjudanden krävs ett
ökat samarbete mellan resebyråer, hotell- och campingvärdar,
restauranger och lokala entreprenörer.
11.2 Internet
Enligt statistiken ökade antalet bokningar via Internet med 160 procent
mellan 1997 och 1998. Internetanvändningen ökar dramatiskt i hela
världen och de svenska turistföretagen måste ligga i framkant av denna
utveckling för att nå sina blivande kunder.
TurKom-projektet är ett samverkansprojekt för att ge turistföretagen
maximalt utbyte av IT och Internet. Projektet genomförs i samarbete mellan
Sveriges Rese- och Turistråd, Turistdelegationen och Svenska Rese- och
Turistindustrins samarbetsorganisation (RTS). Målet är att skapa en
gemensam IT-infrastruktur för aktiviteter som direkt och indirekt utvecklar
turismen inom områden som marknadsföring, försäljning, produkter och
kompetens. IT-infrastrukturen skall förbättra tillgången till information och
underlätta kommunikationen och nätverksbyggandet i turistnäringen. Det blir
lättare för den enskilde aktören att hitta affärspartners, säljkanaler och
marknader.
11.3 Event marketing
En relativt ny bransch, som är en del av upplevelseindustrin och beroende
av en fungerande turistnäring, är event marketing. Det handlar om
marknadsföring genom evenemang och händelser, där evenemanget
fungerar som ett redskap i marknadsföringen och skapa en positiv känsla
som förknippas med det aktuella företagets varumärke eller produkt.
Eventbranschen växer snabbt och de svenska eventbyråerna ökade sin
omsättning med 40 procent under 1999.
12 Villkor för utveckling
Sverige skall utveckla en konkurrenskraftig och lönsam rese- och
turistnäring med förutsättningar att fortsatt vara en värdefull näring i
harmonisk samverkan med övrigt näringsliv. En god miljö är en
grundförutsättning för turism. Den turistiska utvecklingen måste därför
vara långsiktigt hållbar. Det gäller såväl natur- och kulturmiljö som social
miljö.
Sverige skall ha en långsiktigt konkurrenskraftig och lönsam rese- och
turistindustri. Turistnäringen och regeringen bör träffa en överenskommelse
om övergripande, mätbara mål och delmål för utveckling och sysselsättning
inom svensk industri.
12.1 Regionala tillväxtavtal
Syftet med det arbete som nu pågår med regionala tillväxtavtal är att
lokalt och regionalt finna områden som kan aktiveras, stimuleras och
utvecklas för att skapa lokal och regional tillväxt. Turismen kan här få en
viktig roll, inte enbart den storskaliga utan framför allt den småskaliga
verksamheten byggd på unika lokala förutsättningar.
12.2 Internationell anpassning
I samarbetet i EU bör Sverige hävda behovet av minskad byråkrati.
Anpassningen av våra svenska regler till EU-regler måste också ske i
samma takt som i konkurrentländerna, där nationella särförhållanden inte
motiverar annat. Även om det på vissa områden behövs genomgripande
förändringar av regelverket handlar det till stor del om attityder och
värderingar när det existerande regelverket tillämpas. Det är viktigt att
tillämpningen inte hämmar verksamheten i turistföretag och andra
småföretag.
12.3 Allemansrätten
Den svenska allemansrätten ger oss tillgång till naturen, oavsett vem som
äger marken. Allemansrätten ger den enskilde rätt att vistas i skog och
mark, en frihet under ansvar, en frihet att nyttja naturen men inte att
utnyttja den. Denna sedvanerätt är unik för Sverige och måste värnas.
Allemansrätten kan dock missbrukas. Skador och olägenheter kan uppstå
som följd av allmänhetens vistelse i naturen. Konsekvenserna för
markägare och andra brukare har fått ökad uppmärksamhet under de
senaste åren. Ridning och motorfordonstrafik i naturen är exempel på
aktiviteter som kan medföra skador och olägenheter för jord- och
skogsägare. Ett intensivt nyttjande av vissa fjällområden har gett
allvarliga skador i naturen.
Nuvarande rättsläge gör det möjligt för den som vill starta
turistverksamhet att utnyttja annans egendom, utan tillåtelse av ägaren, så
länge det kan ske utan att det uppstår skada och olägenhet utöver vad som
ryms i allemansrätten. Någon definition av vad som är skada och olägenhet
finns inte. Därför kan konflikter uppstå. Kristdemokraterna anser att
kommersiell verksamhet på annans mark inte får ske utan ägarens samtycke
och skrivna avtal med markägaren. Allemansrätten får inte kommersialiseras.
12.4 Infrastrukturens betydelse
En väl fungerande infrastruktur är av avgörande betydelse för turismen på
landsbygden. Exempelvis spelar priser på flyg- och tågresor en avgörande
roll om perifera resmål skall få underlag för en på sikt lönsam
turistnäring. Fjällturismen har under de senaste femton åren dragit sig
söder ut. Allt fler söker sig till Dalarna och Jämtland/Härjedalen medan
Västerbotten och Norrbotten tappar fjällturister.
Vägarnas standard betyder mycket. De små turistanläggningarna ligger
ofta på sidan av de stora vägarna och tjälskador kan ställa till stora problem.
De nedskärningar som gjorts på anslagen till vägunderhåll under en rad av år
har försämrat framkomligheten. Anslagen till de enskilda vägarna måste
värnas.
Järnvägstransporter är det klart miljövänligaste alternativet och bör nyttjas
i högre grad. Det finns mycket som talar för att järnvägskapaciteten måste
anpassas till variationerna i säsongerna. Kombinationer med utökade
godstransporter på järnväg skapar ibland bättre möjligheter även för person-
och turisttrafiken.
Kristdemokraterna anser att anslagen till infrastrukturinvesteringar, drift
och underhåll måste ges en kraftfull ökning efter en lång period av minskade
anslag.
Resan i sig kan ibland utgöra en lika viktig upplevelse som själva resmålet.
Tågresa på Inlandsbanan är ett sådant exempel. Ekonomiskt stöd till en
kraftfull internationell marknadsföring skulle innebära mycket för dem som
lever på turism längs banan.
12.5 Forskning och utbildning
Det är viktigt att Sverige deltar aktivt i den forskning som bedrivs kring
turism. Lika viktigt är att de erfarenheter och de forskningsrön som
framkommer på ett enkelt, snabbt och billigt sätt förs ut till näringen.
På utbildningssidan finns ett brett utbud av kurser på gymnasienivå, inom
Komvux och Ams och de mer kvalificerade yrkesutbildningarna och
högskoleutbildningen. Den kvalificerade yrkesutbildningen som varvar teori
och praktik finns på ett tjugofemtal platser. Utbildningarna har olika
inriktning och de flesta kurser är på 80 poäng. Efterfrågan på kvalificerad
arbetskraft ökar successivt inom rese- och turistnäringen och möjligheterna
att få arbete efter utbildningen är goda.
12.6 Tillgång till riskkapital
Turistnäringen består av en rik variation av företag med mycket olika
behov av riskkapital. En stor hotellanläggning med skidliftar har ett behov
av kapital, en fiskearrangör ett annat. En god service är ofta den största
tillgången i ett turistföretag och banker och andra vågar inte ge lån utan
säkerhet i fasta tillgångar. Detta måste uppmärksammas och åtgärdas.
13 Förbättrade villkor för utveckling av
näringen
För att den svenska turistnäringens betydelse skall kunna öka väsentligt
krävs ett flertal förändringar av lagar och förordningar, myndigheters
ageranden, statliga investeringar och annat som idag begränsar
utvecklingen.
13.1 Likvärdiga villkor
De regler som bestäms i politisk ordning måste vara långsiktigt stabila
och likvärdiga med dem i andra länder och i andra näringar. Det gäller
bl.a. skatteregler, förutsättningar för finansiering och insatser för
marknadsföring.
13.2 Konkurrens på lika villkor
En kommun skall inte engagera sig i sådana aktiviteter som privata
företag kan sköta lika bra. Neutrala marknadsekonomiska villkor skall
gälla även inom turistnäringen. Det kommunala engagemanget på
turismens område skapar svårigheter såväl för redan etablerade företag
som för företag som vill komma in på marknaden. Det är fel om den
kommunala turistverksamhetens uppbyggnad finansieras med skattemedel
och den fortsatta driften sker med kommunala driftbidrag. Detta ger en
annan kostnadsbild än för de privata aktörerna. När en kommun ger
bidrag eller fördelaktiga lån till en av företagarna på orten eller ett
kommunägt bolag förfogar över strategiskt viktiga resurser som man inte
låter konkurrerande aktörer utnyttja på samma villkor, snedvrider man
konkurrensen. Det är till exempel inte ovanligt att kommunerna satsar på
guideverksamhet under sommarhalvåret, driver sommarcaféer eller hyr ut
kanoter. Inga sysselsättningsaspekter får vara alibi för att sådan
konkurrenssnedvridande kommunal näringsverksamhet bedrivs om det
finns risk att privata aktörer slås ut.
Ett annat problem är att det kan vara svårt för företagaren att hävda sig mot
kommunen i de fall tvister uppstår. Kristdemokraterna anser att
kommunallagen måste ändras så att företag ges bättre möjligheter att
överklaga beslut och möjlighet att i domstol pröva kommunalt stöd. Annan än
kommuninvånare bör få väcka talan i domstol i dessa frågor.
13.3 Flexibel arbetsrätt
De arbetsrättsliga reglerna måste anpassas till de särskilda krav som finns
i turistnäringen. En god turistservice kräver bemanning i princip dygnet
runt. Turistnäringen är också i hög grad säsongsbetonad, varför särskilda
anställningsregler kan krävas. Flexiblare arbetstider ger ökade möjligheter
till varaktiga anställningar och ökad produktivitet
13.4 Förenkling av regelverket
Många regler och bestämmelser kan vara välmotiverade, men det finns
alltför många exempel där systemet, som är till för att skydda och hjälpa, i
stället stjälper företagen. Det lilla företaget kan inte på samma sätt som
storföretagen hålla speciell kompetens för administrativa uppgifter. De
rigida bestämmelserna innebär höga tillsynskostnader för alla företagare
och då också turistföretagen. I en undersökning, gjord av SAF, framkom
att avgifterna till stat och kommun utgör cirka 5 miljarder kronor. Av
dessa var 40 procent avgifter för att erhålla godkännanden eller tillstånd.
15 procent avsåg registerhållning och 20 procent avsåg löpande
kontroller. Krångliga och till synes onödiga regler får inte stjälpa
företagandet. Det finns ett antal regler som bör förbättras och förenklas.
En stor del av lagstiftningen kring livsmedel och hälsoskydd utgår från
företag som är knutna till byggnader och fasta inventarier. De
turistföretag som är baserade på upplevelser i skog och mark stöter ofta
på problem eftersom fasta byggnader ofta saknas. Det lilla turistföretaget
har inte de resurser som reglerna är utformade för. Detta hämmar
turistnäringens fortsatta tillväxt. För att inte hindra det lilla
turistföretaget
att bedriva sin verksamhet krävs flexibla regler. Det är orimligt att samma
lagstiftning gäller för samtliga företag oavsett inriktning, lokalisering och
storlek.
13.5 Myndighetskontroll och dubbla avgifter
Myndigheterna bör fokusera på syftet med en regel och skapa flexibla
lösningar. Ett tillsynsuppdrag bör inte inskränka sig bara till
myndighetsutövning utan bör också uppfylla en viktig servicefunktion.
Idag måste ofta turistföretagen betala dubbla avgifter för
myndighetskontroll. Vid kontroller av exempelvis kylanläggningar krävs att
ett auktoriserat företag utför besiktningen. Efter denna kontroll sker en
ytterligare kontroll av den ansvariga myndigheten. Turistföretagen betalar
båda kontrollerna.
Ett system utformat på ett liknande sätt som kontrollen inom
bilbesiktningen där myndigheten bara ackrediterar och granskar
besiktningsföretaget skulle vara mycket smidigare för de små företagen. Är
kontrollen utförd av en certifierad besiktningsman skall kvaliteten på
besiktningen vara garanterad. Myndigheten kontrollerar alltså endast
reparationsfirman och inte turistföretaget.
Vid nyetableringar är ofta många myndigheter inblandade vilket förhalar
företagsstarten. Lagstiftningen inom olika sektorer kommer också ibland i
konflikt med varandra vilket går ut över företagaren. Kristdemokraterna
menar att det krävs en bättre samordning mellan de olika myndigheterna.
Detta tas upp i vår näringslivsmotion, utgiftsområde 24, med anledning av
budgetpropositionen.
13.6 Mindre kontroll av problemfria anläggningar
Myndigheterna bör minimera kontrollen av anläggningar som fungerat
utan anmärkning under en längre tid och istället fokusera resurserna på de
anläggningar som har problem.
13.7 Samordnad tillsyn genom branschkunniga
företagshandläggare
Inför "företagshandläggare" som svarar för samordning av tillstånd för en
viss bransch, till exempel hotell och restaurang, småskalig och naturnära
turism, evenemang osv. Det borde vara möjligt med ett interkommunalt
samarbete så att flera kommuner kan nyttja den specialkompetens inom
en bransch som byggts upp i en kommun.
13.8 Snabbare myndighetsbesked
Myndigheterna bör åläggas att inom en viss tid meddela företagaren om
tillstånd ges eller inte. I de fall där olika myndigheter ställer motstridiga
krav skall detta hanteras mellan myndigheterna utan att dra in företagaren.