Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör tar initiativ till att handläggningstiderna för EU-bidrag förkortas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör göra mer för att medborgare, organisationer och företag i större utsträckning ansöker om EU-bidrag till viktiga projekt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värderingen av egna arbetsinsatser vid delfinansiering av projekt med EU-stöd.
Motivering
Sverige får i olika former tillbaka en del av de pengar vi betalar in till EU i form av bidrag till projekt bland annat för att utveckla landsbygden. Detta är mycket bra för det bidrar till att få en levande landsbygd. Det ger också möjlighet för människor att utveckla nya verksamheter och bo kvar i den ort där de vill bo. Andra viktiga områden är vidareutbildning av personal och omstrukturering av näringslivet.
Ett problem med de här bidragen är att det tar ofta mycket lång tid att få ut pengarna. Den som fått stöd beviljat kan få vänta orimligt länge på att få ut pengarna. Man blir tvungen att ta lån under väntetiden och det gör att projektet faktiskt blir dyrare än man från början beräknat. Det är viktigt att man följer upp och kontrollerar att pengarna går till rätt ändamål och att man verkligen har kostnader för hela bidragsbeloppet men handläggningstiderna är för långa. Regeringen bör därför initiera en översyn av handläggningstiderna för utbetalning av EU-bidragen.
Tyvärr medför de långa handläggningstiderna att människors förtroende för EU-bidragen sjunker och man kanske avstår från att ansöka om bidrag till andra projekt som skulle vara av stor betydelse för den framtida utvecklingen. Svenskarnas uppfattning om EU-medlemskapet blir ännu mer negativ än vad den är och det är en trist utveckling. Vi behöver i vårt land bli bättre på att utnyttja de bidrag som finns och också att göra dem effektiva i samhället.
Regeringen bör därför göra en kampanj för att göra EU-bidragen kända av medborgarna och informera om hur de kan användas och att det är viktigt att vi i Sverige använder de pengar vi fått oss tilldelade.
Värderingen av egna arbetsinsatser som ekonomisk insats vid projekt med EU-stöd är en annan viktig fråga att ta ställning till. Många gånger kan föreningsdrivna projekt komma till stånd tack vare medlemmars ideella arbetsinsatser. Dessa insatser måste i sådana fall värderas på ett generöst sätt när finansieringen av projektet beslutas. Annars kan många goda projekt stanna på idéstadiet och aldrig fullbordas i brist på kapital.
Stockholm den 28 september 2000
Margareta Andersson (c)
Gunnel Wallin (c)