Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om Östersjömiljarden och jämställdheten.
Motivering
Hösten 1998 fattade riksdagen beslut om den andra Östersjömiljarden för
näringslivsutveckling i Östersjöregionen 1999-2003. Syftet är att genomföra
åtgärder i samarbete med länderna i Östersjöregionen. Ett instrument i en ny
regional näringspolitik är regionala tillväxtavtal. Målet är att utifrån
regionala
förutsättningar stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler
och växande företag och öka sysselsättningen för både kvinnor och män.
I regeringens riktlinjer till statligt finansierade organ som ska medverka i
överläggningar om medfinansiering av regionala tillväxtavtal sägs att
könsperspektivet ska beaktas i avtalets olika delar. Eftersom några närmare
anvisningar om tillämpning av "mainstreaming" (beaktande av
jämställdhetsfrågor i alla delar) inte givits, går det trögt med jämställdheten.
Vid utvärderingen av tillväxtavtalen konstaterades att praktiskt taget alla
avtal
var ofullständiga på jämställdhetsområdet. "Mainstreaming" skulle vara en
strategi för att synliggöra olika förhållanden och villkor för kvinnor och män,
pröva varje fråga som berör individer från ett jämställdhetsperspektiv samt
analysera konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor
respektive män.
Variationer mellan länen
Jämtlands och Västerbottens län uppmärksammar i
analyserna att olika villkor gäller för kvinnor och män. Länen
lyfter fram strukturella orsaker som förklarar varför villkoren
på arbetsmarknaden är olika för män och kvinnor.
Norrbottens län konstaterar att företagsstöd oftast är
utformade för att passa manligt dominerande branscher och
näringar. Risker ses i att utvecklingen av nya näringar hindras
och att kompetensutvecklingen går i fel spår om inte ett
jämställdhetsperspektiv läggs på tillväxtarbetet.
Östergötlands län har jämställdhetsperspektiv i alla åtgärder
av tillväxtavtalen. Där anges på vilket sätt
jämställdhetsfrågan ska hanteras och inte enbart att den ska
beaktas. Mät- och uppföljningsbara nyckeltal för
jämställdhetsanalyser och nyckeltal för jämställdhet har
utarbetats.
Stockholms län har utarbetat särskilda riktlinjer för jämställdhet inom de
regionala tillväxtavtalen. Inom ramen för tillväxtavtalen samarbetar följande
länsstyrelser i någon form med länderna kring Östersjön: Stockholm,
Östergötland, Södermanland, Kalmar, Blekinge, Skåne och Västra Götaland.
De frågor som Länsstyrelsen i Stockholms län ställer borde vara aktuella för
alla länsstyrelser i detta arbete: Bidrar projektet till att öka jämställdheten
och
bryta könsuppdelningen inom olika yrken, branscher och olika nivåer? Har
projektet formulerats utifrån både kvinnors och mäns kompetens och behov,
dvs vilka värderingar, normer och kvalitetsmått styr projektet? Grundas
projektet på analyser från ett jämställdhetsperspektiv? Hur ser
resursfördelningen ut mellan könen? Finns en allsidig representation?
Framtidens dynamiska region
Östersjöområdet förväntas i framtiden bli en av Europas mest
dynamiska och expansiva tillväxtregioner. Sveriges
Östersjömiljardsatsning tycks dock gå kvinnorna förbi. Det
råder en stor orättvisa vid den ekonomiska fördelningen till
väl genomtänkta idéer utformade av kvinnor. Detta trots att
direktiven för fördelningen lägger särskild vikt vid små och
medelstora företag. Näringsdepartementet måste snarast
skapa en sammanställning av kontakterna runt Östersjön.
Nätverk måste stimuleras för att synliggöra kvinnors
kompetens. Det är viktigt att uppmuntra kvinnor till aktivt
deltagande i demokratiprocessen och att uppmärksamma
kvinnors företagande som en betydelsefull faktor i detta
arbete. Kvinnoföretagandet måste synliggöras, värderas och
uppmuntras också i handelsprocessen. Det är därför viktigt att
stödja kvinnor runt Östersjön i jämställdhetskampen.
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen avser samarbetsprojekt mellan
svenska regioner och länderna Estland, Lettland, Litauen, Polen samt de ryska
regionerna i S:t Petersburg, Leningrads Oblast, Novgorods, Pskovs,
Archangelsk och Murmansk Oblast samt Karelen och Kaliningrad-området.
Fortfarande finns inga uppgifter om kvinnors andel i projekten. Till exempel
har Sveriges Exportråd fått 80 miljoner kronor ur Östersjömiljard II för att
öka näringslivskontakterna i Östersjöregionen. Enligt uppgift finns ännu
ingen inriktning på kvinnor inom ramen för dessa projekt.
EU-ordförandeskapet 2001
Regeringen måste lära sig ta till vara kompetensen hos de
baltiska och polska kvinnor med flera som är boende i
Sverige som en viktig rådgivningsresurs. Om Sverige menar
allvar med sin positiva inställning till östutvidgningen är
jämställdhetsperspektivet mycket viktigt. Individuellt stöd till
de baltiska länderna, Polen med flera samt affärskontakter
upprättade av partnerskap mellan kvinnor är exempel på hur
Sverige kan visa sig som föregångsland under
ordförandeskapet för EU år 2001. De lokala och regionala
initiativen är nödvändiga motorer i utvecklingen av en ökad
samverkan mellan småföretagen inom Östersjöregionen. Det
är viktigt att vi själva lär oss värdesätta den mångfald vi
lyckats skapa på olika områden, samtidigt som vi tar till vara
olika kulturers sätt att leda en positiv utveckling. Sverige har
en mycket uppdelad arbetsmarknad där kvinnor finns i den
offentliga sektorn och männen dominerar näringslivet. Detta
är den största svenska bristen på jämställdhet, medan det för
kvinnor i länderna runt Östersjön också handlar om
representation på olika politiska nivåer.