Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad ovan anförs
om designcheckar.
Motivering
Erfarenheterna av de s.k. designcheckarna är mycket goda.
Designcheckarna kostade inte staten mer än 3,3 miljoner
kronor om året, men gav mångfalt igen i form av nya jobb.
Trots det avvecklades de från och med år 2000 efter ett beslut
av ALMI:s styrelse. Medlen förmedlades av ALMI och sågs
sannolikt som en ganska enkel besparing eftersom det inte
rörde organisationens kärnverksamhet utan var medel som
förmedlades till annan - Stiftelsen Svensk Industridesign. Det
är beklagligt att en näringspolitiskt angelägen verksamhet
avvecklades utan politisk prövning.
Checkarna förmedlades av regionkontoren hos Stiftelsen Svensk
Industridesign och utgick med högst 50 % och högst 25 000 kronor av en
företagares utgift för designinsats.
Trots att det rör sig om små belopp i varje enskilt fall har checkarna gjort
stor nytta. De har givit företagare, som tidigare varit främmande för att arbeta
tillsammans med designers, nya möjligheter och bidragit till att kompetensen
i företagen stärkts. Många företag har blivit mer observanta på kundernas
reaktioner och stärkt sin konkurrensförmåga. Checkarna har också bidragit till
en mediebevakning som ökat intresset för de deltagande företagen och deras
produkter.
Bland goda exempel på att designcheckar bidragit till flera nya jobb finns
t.ex. IHM i Kopparberg med sin pallspikningsmaskin som först efter en
designinsats slog igenom på allvar. Där har både antalet anställda och
företagets omslutning fördubblats.
Andra exempel är yxan från Gränsfors bruk och Speedglass 9000 vid
Hörnell Elektrooptik i Gagnef. Där har den designade svetshjälmen betytt att
antalet jobb mer än fördubblats, till över 150.
Designchecken har sålunda visat sig vara en effektiv katalysator för att
engagera företagare som tidigare inte använt sig av de möjligheter en god
industridesign ger på marknaden.
Svensk design har betydelse för svenska exportframgångar. Ändå är de
insatser som görs från statligt håll mycket begränsade. I årets budget föreslås
en ökning av utbildningsmöjligheterna för industridesigners, men annars är
spåren av centrala statliga satsningar för att stärka svensk design
anmärkningsvärt få. Detta särskilt vid en internationell jämförelse, där länder
som Finland, Tyskland, Danmark och Storbritannien nu satsar stora nya
pengar på att utveckla industridesign i det egna landet.
Däremot sker en hel del insatser regionalt. Bland annat har
bergslagskommunerna i samverkan med Arbetslivsinstitutet tagit initiativ till
det nationellt intressanta Bergslagens Industridesignforum. Som andra
regionala initiativ bygger detta på lokala och regionala medel liksom
projektmedel från EU. Länspolitiker har i annan ordning uppmärksammat
riksdagen på behovet av insatser för att säkra verksamheten på sikt.
Svensk design spelar som ovan nämnts en stor roll för näringslivet. Ett
viktigt skäl är en förhållandevis god tillgång på skickliga designers, flera väl
fungerande utbildningar och den sparsmakade nordiska designtradition som
uppskattas inte bara i vårt land. Fortfarande finns dock många skickliga
företagare - särskilt i mindre och medelstora företag - som av olika skäl inte
använder sig av de möjligheter industridesign ger. Det finns därför goda skäl
att både finna nya metoder för att bredda användningen av industridesign i
företagen och ta till vara gamla erfarenheter.
ALMI:s beslut att avveckla designcheckarna utan politiska beslut var
olyckligt. Det behövs därför en politisk markering till centrala myndigheter
inom det näringspolitiska området att inom ramen för tillgängliga medel
återskapa möjligheterna till designcheckar. Det är också praktiskt
genomförbart att återuppta arbetet med checkarna, då Stiftelsen Svensk
Industridesign har en regional organisation med goda kontakter både mot
företagare och duktiga svenska designers.