Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att upprätta en plan för fortsatt utbyggnad av vindkraften.
Plan för vindkraften
Riksdag och regering har beslutat att Sverige på sikt skall
ställa om sin energiförsörjning till förnybara energikällor.
Om riksdagens omställningsbeslut skall kunna genomföras är
det viktigt att snarast upprätta en plan för hur detta skall gå
till.
En av de förnybara energikällorna är vindkraften. Vindkraftsbranschen
efterlyser en plan från riksdagen och regeringen om produktionsmål på 10
TWh/år för vindkraft. Även om vindkraften inte kommer att stå för all
förnybar energi i framtiden så har den potential att bidra med minst 30-50
TWh/år. Skall detta bli verklighet behövs det en nationell vindkraftsplan där
man väger in var det är lämpligt att placera vindkraftverken. Det är viktigt att
finansieringen av utbyggnaden av vindkraften ses över. Man måste också se
på möjligheterna att ansluta de nya kraftanläggningarna till befintligt
kraftledningssystem.
Enligt min mening borde ett vindkraftsprogram omfatta c:a 15 000
vindkraftverk på 10 år. Strävan skall vara att ett så lokalt ägande som möjligt
skall uppmuntras. Exempelvis finns det önskemål från ett flertal samebyar att
man skall få bygga storskaliga vindkraftsanläggningar. När det gäller den
första frågeställningen vet vi i dag att det finns tre huvudsakliga områden där
det är lämpligt med vindkraft, nämligen fjällområdet, havet och
kustregionerna. Det behövs en nationell plan som visar och vägleder, så att de
nya kraftverken byggs på sådant sätt att de inte stör omgivningen utan
upplevs som ett positivt inslag i miljön.
Ett förslag som bl.a. samerna har fört fram är att det bör införas någon
form av statligt vindkraftslån som läggs upp med låga räntor under de första
åren. När bärkraften i projekten växt återbetalas lånen av de intressenter som
byggt upp kraftstationerna.
När det gäller anslutningen av de nya aggregaten bör staten vara med och
delfinansiera de anslutningsanordningar som behövs för att
vindkraftsanläggningarna skall komma åt kraftledningssystemet. Det är även
viktigt att vi ser över hur länsstyrelserna i olika delar av landet agerar vad
det
gäller tillståndsgivning. I Bohuslän har man från länsstyrelsens håll, bromsat
utbyggnaden i kustområdet i stället för att uppmuntra densamma. I Norrland
pågår miljöprövning i en del av kraftverksdammarna. Här borde länsstyrelsen
inta en positiv hållning då ingen ny mark blir förstörd och då den enda
åverkan som eventuellt sker är visuell.