1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om undanröjande av de hinder som finns för etablering av
småskalig vattenkraft.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stimulera satsningen på små vattenkraftverk.
Motivering
För att en ekologiskt hållbar politik ska kunna genomföras
måste den motiveras utifrån en stabil ideologisk grund.
Förvaltarskapstanken, som är en grundpelare i den
kristdemokratiska ideologin, betonar ansvaret mot såväl nu
levande som kommande generationer. Människan har ett
personligt och gemensamt ansvar att förvalta och inte
förbruka de ändliga resurserna och naturvärdena.
Målsättningen för energiproduktionen är därför att biobränslen och
effektiv användning av vattenkraft ska vara de bärande delarna i
energisystemet, med vindkraft och solenergisystem som komplettering.
Energiproduktionen ska så långt möjligt ske i decentraliserade småskaliga
system. Energibeskattningen och andra styrformer måste stimulera de
samhällsekonomiskt och miljömässigt bästa energiformerna.
Sverige har i dag ett mycket stort behov av förnybar energi. Avregleringen
av elmarknaden, energiskattesystemet och minskande produktion i Sverige
gör att vi importerar stora mängder fossilbaserad elenergi. Denna elkraft
bygger till stor del på stenkol från Polen och Ryssland. På köpet får vi giftig
rök som bl.a. bidrar till växthuseffekten. Enligt EU:s miljöutredning ExternE
är den extra hälso- och miljökostnaden i genomsnitt 30-51 öre/kWh
(beroende på olika värderingar), med toppvärden på 1,30 kr/kWh för de
sämsta kraftverken. Varje bidrag av alternativ energiutvinning minskar den
miljöbelastande energiutvinningen.
Riksdagen har tagit ställning för att alternativ energi ska tas fram och
anvisat stimulansåtgärder för biobränslebaserad energiframställning. I
miljöbalken 2 kap. har lagstiftaren bestämt att "i första hand skall
förnyelsebara energikällor användas". Den småskaliga energiverksamheten
bidrar också till att skapa arbetstillfällen i dessa regioner som ofta är hårt
drabbade av utflyttning.
Att utnyttja det strömmande vattnets lägesförändring är en urgammal och
beprövad metod för energiproduktion. I Sverige har vi haft en tradition av
småskaligt vattenkraftsutnyttjande. Många av dessa kraftverk lades ned under
50- och 60-talen främst på grund av lönsamhetsskäl, då befintlig småskalig
teknik inte kunde konkurrera mot storskaliga kraftverk. Efter nedläggningar
förfaller gamla dammar och kan i vissa fall vara ett rent hot mot naturvärden.
Småskalig energiproduktion har fördelen att få produktionen i flera fall
närmare konsumenten, och på så vis minska nätförlusten. Småskalig
energiproduktion kan också ha fördelar ur beredskapssynpunkt. Det ger inga
utsläpp av vare sig försurande ämnen eller växthusgaser. Med modern teknik
kan även små vattenkraftverk miljöanpassas och bl.a. helt undvika s.k.
korttidsreglering.
Svårigheten med småskaliga förnybara energikällor är att kunna få
kostnadseffektivitet. De ovan anförda argumenten understryker ändå att det är
viktigt att regeringen på olika sätt stimulerar denna verksamhet. Jag anser
exempelvis att investeringsbidrag för uppförande, upprustning eller
effekthöjning av småskaliga vattenkraftverk bör öka kraftigt inom ramen för
programmet för energiomställning.