Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en omprövning av inställningen till naturgas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om principer för energipolitiken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av energiskatterna.1 4. 1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
Naturgas för bättre miljö och tillväxt
Sverige har hittills haft ett av världens bäst fungerande system för produktion och överföring av elenergi. Nästan all el som förbrukats har producerats av oss själva. Andelen fossila bränslen har varit liten, vilket gjort utsläppen små jämfört med nästan alla andra länder.
Mot denna bakgrund har det inte varit intressant för Sverige att introducera naturgasen i den takt som skett i övriga Europa. I 26 kommuner i södra och västra Sverige används visserligen naturgas i nästan samma omfattning som i resten av Europa, men i större delen av Sverige saknas detta energialternativ helt på marknaden.
I dag har dock ett nytt läge uppstått på energimarknaden. Delvis beror detta nya läge på den socialdemokratiska regeringens miljö- och tillväxtfientliga beslut att avveckla fullt fungerande kärnkraftsreaktorer. Den redan genomförda stängningen av Barsebäck I har lett till ett ökat beroende av importerad, kolkraftsbaserad elkraft. Om beslutet att stänga även Barsebäck II genomförs ökar detta beroende ytterligare. Därmed har Sverige fått skäl att studera möjligheterna att finna effektiva alternativ till kolkraften.
I det nya läget ingår också en avreglerad, friare energimarknad i Europa, såväl för elkraft som för naturgas, vilket snabbt leder till en europeisk inte- gration på energiområdet. Det finns skäl för Sverige att delta i denna integration och inte längre betrakta vårt eget land som en sluten energimarknad. Såväl miljö- som effektivitetsvinster finns att inhämta om ett regionalt, nordeuropeiskt perspektiv anläggs på energipolitiken. Med detta perspektiv för ögonen har Sverige anledning att fundera över hur det svenska fjärrvärmeunderlaget kan komma till nytta för elproduktion. Att ersätta dagens nordeuropeiska, kolbränsleeldade kondenskraftverk genom att utnyttja detta värmeunderlag för kraftvärmeproduktion med högt elutbyte vore önskvärt ur både miljömässig och ekonomisk synpunkt.
Dessa och flera andra skäl talar för att Sverige bör ompröva inställningen till naturgas. Naturgas är det bränsle som ger allra högst elutbyte i kraftvärmeproduktion och samtidigt de lägsta utsläppen av hälsofarliga ämnen. När det gäller försurande utsläpp av svaveldioxid är dessa lika med noll. Koldioxidutsläppen är markant lägre med naturgas än med kol eller olja.
Med rätt skattevillkor är naturgasen tillräckligt kostnadseffektiv för att trycka tillbaka kolkraften. Det är därför viktigt att energiskatterna ses över så att ren energiproduktion i Sverige inte missgynnas till förmån för import av elkraft från anläggningar och energislag med dåliga miljöegenskaper, vilket är resultatet med dagens energiskattesystem.
Ytterligare skäl för en omprövning av naturgasen är att detta bränsle efterfrågas alltmer även inom trafik- och industrisektorerna. Malmö och Göteborg, där naturgasen funnits sedan mer än tio år, är tydliga exempel på detta. I dag går exempelvis nästan alla innerstadsbussar i Malmö på naturgas istället för diesel. Miljöfördelarna är tydliga. I Malmö har kolanvändningen minskat med 70 procent sedan naturgasen introducerades. Användningen av eldningsolja har minskat med hela 90 procent. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid, stoft och tungmetaller har minskat kraftigt.
I Göteborg svarar naturgasen för ca 25 procent av Göteborgs Energis totala värmeproduktion. Övriga energikällor är bland annat avfall och biobränsle. Naturgasen har i värmeproduktionen i huvudsak ersatt eldningsolja. Utsläppen av koldioxid i Göteborg har minskat med ca 25 procent sedan naturgasen introducerades. Kväveoxidutsläppen har minskat med ca 70 procent och svaveldioxidutsläppen har minskat med ca 95 procent.
De flesta av de företag i Malmö och Göteborg som har anledning att efterfråga naturgas har också anslutit sig till naturgasnätet. Inom exempelvis livsmedelsindustrin finns stora fördelar att vinna genom att gå över från andra bränslen till den rena och lätthanterliga naturgasen.
I Malmö, Göteborg och övriga kommuner längs den svenska naturgasledningen finns en större mångfald och en gynnsammare situation på energimarknaden jämfört med övriga Sverige. Biobränsle, naturgas och andra energislag kompletterar varandra, samtidigt som de svarar upp mot de uppsatta miljö- och klimatmålen. Detta borde tala för att riksdagen understryker vikten av att landet i övrigt också får tillgång till naturgas. Detta borde vara viktigare än de ideologiska och taktiska låsningar som idag präglar energidebatten.
Särskilt angeläget borde vara att övriga storstadsregioner samt industritäta regioner i exempelvis Bergslagen och längs Norrlandskusten får tillgång till det europeiska naturgasnätet. I exempelvis Storstockholm finns såväl ett stort värmeunderlag för elproduktion som en hårt belastad trafikmiljö där naturgasen på olika sätt kan bidra med goda lösningar.
I Mellansverige och i Norrland finns en stor basindustri som bland annat har behov av att ersätta olja, kol och gasol med naturgas. I dag är dessa industriregioner snart ensamma i Europa om att sakna anslutning till naturgasnätet. Med tanke på att industrin i övriga Europa anser att naturgasen är effektivare och konkurrenskraftigare än andra bränslen är det oroande att en stor del av svensk industri inte ens kan efterfråga naturgas.
Energipolitiken borde vara ett instrument för att nå övergripande mål som konkurrenskraft, god miljö och välfärd. Enskilda energislag är därmed inte något självändamål. Varje energislag bör istället användas där det är mest effektivt, vilket bäst sker på en fri, konkurrensutsatt energimarknad. Principerna för en sådan energipolitik bör vara:
Staten skall inte detaljreglera energisystemet, utan i stället fastställa långsiktiga och tydliga ramar som underlättar för olika aktörer att investera i en mångfald av anläggningar för produktion och distribution av energi.
Energipolitiken skall ha höga miljöambitioner. Importerad kolkraft skall inte gå före miljömässigt lämpligare produktionsalternativ i Sverige.
Energipolitiken skall vara förenlig med god konkurrenskraft och full sysselsättning. Industrin i Sverige skall ha samma goda tillgång till olika energialternativ som i övriga Europa.
Stockholm den 22 september 2000
Christel Anderberg (m)
Patrik Norinder (m)
Henrik Westman (m)