Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över nättarifferna enligt vad i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över den monopolliknande producentmarknaden för el i Sverige.
Rättvisande nätavgifter
På några få år har det tidigare samhälleliga monopolet vad gäller eldistribution förändrats till en fri elmarknad. Staten har emellertid fortfarande ett övergripande ansvar för eltillförseln, som en avgörande del av infrastrukturen. Det är också ett samhällsansvar att styra energiförsörjningen så att omställningen av energisektorn fortsätter och de uppställda miljömålen nås.
Riksdagen har genom en rad beslut bestämt riktlinjerna för den framtida energipolitiken. Kärnkraft och fossilbaserad el- och värmeproduktion skall avvecklas och ersättas av biomassabaserad el- och värmeproduktion, vind, småskalig vattenkraft samt eleffektivisering.
Genom skatter och avgifter kan denna utveckling stimuleras. En utredning arbetar nu med att ta fram förslag om s.k. gröna certifikat, som ska fungera som stöd för förnyelsebar energi från den 1 januari 2003.
Den avreglerade nordiska elmarknaden har hitintills inneburit en rejäl press på det rörliga elpriset. Elmarknaden måste emellertid vårdas för att kunna utvecklas och ge rätt signaler både till producenter, distributörer och kunder.
Det finns problem på denna nya marknad. De består till en del av en tröghet vid den snabba övergången, som bland annat visat sig i oacceptabla väntetider för kunder som vill byta leverantör. Ett annat problem är att det systempris som fastställs via Nordpool i Oslo skiljer sig avsevärt från områdespriserna, vilket beror på bristande överföringskapacitet mellan områdena.
Monopolsituation
Ett tredje problem för det svenska prisområdet är den totala dominans som tre producentgrupper - Vattenfall, Sydkraft och Birka - har med ca 85 % av elproduktionen. I kärnkraften är de tre dessutom delägare, vilket torde göra konkurrensen obefintlig. Denna mycket kraftiga dominans av elproduktionen måste analyseras och utredas för att se om konsumenterna skadas och konkurrensen upphävs.
Ett fjärde problem för elmarknaden och dess funktion är det naturliga monopol som överföringsnäten utgör. De fasta nätavgifterna utgör en tung del av slutpriset till kunderna. Eftersom nätavgifterna är just fasta oavsett mängden el, bidrar de inte till att stimulera effektivisering och sparande av el.
Sverige har största delen av sin vattenkraft i norra delen och el överförs till Sydsverige via stamnätet. Detta nät ansvarar Svenska kraftnät för och ska ta ut en rimlig avgift för detta. De regionala och lokala näten svarar andra bolag för. Ofta är dessa företag ägda av producenter eller distributörer. Frågan ställer sig själv: Är verksamheten kostnadseffektiv?
Frågan är hur en bra och effektiv nättariff ska se ut för att ge de rätta signalerna till de olika intressenter som finns i systemet. Rimligen ska en elintensiv industri som ligger nära den norrländska vattenkraften har en klart lägre nätavgift än om motsvarande industri placerats i södra Sverige. Transportkostnaderna och nätförlusterna som stamnätet förorsakar borde slå igenom på ett sätt som ger rätt kostnadsfördelning.
Eftersom den fasta avgiften är så stor del av slutpriset stimuleras å andra sidan inte kunderna till sparande och effektivisering. En möjlighet skulle kunna vara att föra över den fasta avgiften helt eller delvis till det rörliga priset. Detta skulle kunna gälla alla de kunder som har s.k. schablonmätning - dvs. i princip alla hushåll och småföretag. En sådan taxa skulle stimulera till effektivisering och därmed minskad elförbrukning.
I dag ges abonnenter i Norrland ett slags rabatt för att de bor nära vattenkraften genom en lägre energiskatt. Det rimliga vore att de istället debiterades en lägre nätavgift p.g.a. kortare avstånd och därmed mindre nätförluster.
Nätmonopolens avgifter måste ses över för att få en utformning som på bästa sätt motsvarar ett på alla sätt effektivt systems behov. En utredning, som belyser de ibland motsägelsefulla krav som finns (billigt pris för kund, miljömål, transportkostnad, nätförluster, monopolsituation, teknikutveckling och kontroll), måste till för att få fram ett fungerande förslag.
Stockholm den 27 september 2000
Lennart Värmby (v)
Hans Andersson (v)
Sture Arnesson (v)
Lennart Beijer (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Stig Eriksson (v)
Lennart Gustavsson (v)
Kalle Larsson (v)
Camilla Sköld Jansson (v)
Karin Svensson Smith (v)
Gunilla Wahlén (v)