1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se
över nättarifferna enligt vad i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se
över den monopolliknande producentmarknaden för el i Sverige.
Rättvisande nätavgifter
På några få år har det tidigare samhälleliga monopolet vad gäller
eldistribution förändrats till en fri elmarknad. Staten har emellertid
fortfarande ett övergripande ansvar för eltillförseln, som en avgörande del
av infrastrukturen. Det är också ett samhällsansvar att styra
energiförsörjningen så att omställningen av energisektorn fortsätter och
de uppställda miljömålen nås.
Riksdagen har genom en rad beslut bestämt riktlinjerna för den framtida
energipolitiken. Kärnkraft och fossilbaserad el- och värmeproduktion skall
avvecklas och ersättas av biomassabaserad el- och värmeproduktion, vind,
småskalig vattenkraft samt eleffektivisering.
Genom skatter och avgifter kan denna utveckling stimuleras. En utredning
arbetar nu med att ta fram förslag om s.k. gröna certifikat, som ska fungera
som stöd för förnyelsebar energi från den 1 januari 2003.
Den avreglerade nordiska elmarknaden har hitintills inneburit en rejäl
press på det rörliga elpriset. Elmarknaden måste emellertid vårdas för att
kunna utvecklas och ge rätt signaler både till producenter, distributörer och
kunder.
Det finns problem på denna nya marknad. De består till en del av en
tröghet vid den snabba övergången, som bland annat visat sig i oacceptabla
väntetider för kunder som vill byta leverantör. Ett annat problem är att det
systempris som fastställs via Nordpool i Oslo skiljer sig avsevärt från
områdespriserna, vilket beror på bristande överföringskapacitet mellan
områdena.
Monopolsituation
Ett tredje problem för det svenska prisområdet är den totala dominans
som tre producentgrupper - Vattenfall, Sydkraft och Birka - har med ca
85 % av elproduktionen. I kärnkraften är de tre dessutom delägare, vilket
torde göra konkurrensen obefintlig. Denna mycket kraftiga dominans av
elproduktionen måste analyseras och utredas för att se om konsumenterna
skadas och konkurrensen upphävs.
Ett fjärde problem för elmarknaden och dess funktion är det naturliga
monopol som överföringsnäten utgör. De fasta nätavgifterna utgör en tung del
av slutpriset till kunderna. Eftersom nätavgifterna är just fasta oavsett
mängden el, bidrar de inte till att stimulera effektivisering och sparande av
el.
Sverige har största delen av sin vattenkraft i norra delen och el överförs till
Sydsverige via stamnätet. Detta nät ansvarar Svenska kraftnät för och ska ta
ut en rimlig avgift för detta. De regionala och lokala näten svarar andra bolag
för. Ofta är dessa företag ägda av producenter eller distributörer. Frågan
ställer sig själv: Är verksamheten kostnadseffektiv?
Frågan är hur en bra och effektiv nättariff ska se ut för att ge de rätta
signalerna till de olika intressenter som finns i systemet. Rimligen ska en
elintensiv industri som ligger nära den norrländska vattenkraften har en klart
lägre nätavgift än om motsvarande industri placerats i södra Sverige.
Transportkostnaderna och nätförlusterna som stamnätet förorsakar borde slå
igenom på ett sätt som ger rätt kostnadsfördelning.
Eftersom den fasta avgiften är så stor del av slutpriset stimuleras å andra
sidan inte kunderna till sparande och effektivisering. En möjlighet skulle
kunna vara att föra över den fasta avgiften helt eller delvis till det rörliga
priset. Detta skulle kunna gälla alla de kunder som har s.k. schablonmätning -
dvs. i princip alla hushåll och småföretag. En sådan taxa skulle stimulera till
effektivisering och därmed minskad elförbrukning.
I dag ges abonnenter i Norrland ett slags rabatt för att de bor nära
vattenkraften genom en lägre energiskatt. Det rimliga vore att de istället
debiterades en lägre nätavgift p.g.a. kortare avstånd och därmed mindre
nätförluster.
Nätmonopolens avgifter måste ses över för att få en utformning som på
bästa sätt motsvarar ett på alla sätt effektivt systems behov. En utredning, som
belyser de ibland motsägelsefulla krav som finns (billigt pris för kund,
miljömål, transportkostnad, nätförluster, monopolsituation, teknikutveckling
och kontroll), måste till för att få fram ett fungerande förslag.