Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kartläggning av problem vid utländska företags etablering i Sverige. Motivering
"Kulturkrock mellan svenskt och amerikanskt företagsklimat? Javisst, så det bara smäller om det." Så drastiskt beskrev i Dagens Nyheter fackordföranden för industritjänstemännen Ingela Widén den förändring som skedde när det amerikanska läkemedelsföretaget Upjohn gick samman med svenska Pharmacia.
Ingela Widén fortsatte:
Inom Pharmacia var vi vana vid att företagsledningen lyssnade och att vi gemensamt diskuterade oss fram till så bra lösningar som möjligt. Sådant är borta, nu är det toppstyrning som gäller. Avgörande beslut fattas av koncernledningen i USA och vi här i Sverige har bara att genomföra dem.
Tiden är förbi då ett företag kan ses som en nationell tillgång. Stora företag konkurrerar på världsmarknaden och kan knappast överleva om de inte finner lämpliga samarbetspartners från andra länder. Därför kommer svenska uppköp av utländska företag och utländska uppköp av svenska att fortsätta.
Det är positivt för Sverige att utländska företag vill investera här. Men ett sällan uppmärksammat problem, och som Ingela Widén beskrev i den citerade artikeln, är de kulturkrockar som lätt blir följden när svenska företag går samman med utländska.
Mest uppmärksammade är problemen med amerikansk företagskultur. De amerikanska företagen är ofta hierarkiskt uppbyggda. Företagsledningen brister när det gäller information och medinflytande för de anställda. En förklaring är de fackliga organisationernas många gånger svaga ställning vid amerikanska företag.
Det är i de flesta fall positivt att utländska företag investerar i Sverige. Men de måste samtidigt respektera de lagar och avtal som ofta under hårt motstånd från arbetsgivarna har införts för att stärka de anställdas ställning. Det får inte vara så att företags etablering i vårt land sker till priset av att villkoren för de anställda urholkas och fackföreningsrörelsen försvagas.
Fackföreningsrörelsen nationellt och i internationellt samarbete har här självklart en central roll. Men också på politisk nivå måste frågan uppmärksammas. Det är en del av den svenska modellen att de anställdas trygghet och medinflytande ska stärkas genom en kombination av lagar och avtal. Det synsättet måste finnas också när utländska företag etablerar sig i Sverige.
Med stöd av bl.a. de erfarenheter som finns av utländska företags etablering i Sverige bör regeringen därför initiera en kartläggning av de problem som har uppstått. Också erfarenheter från andra länder bör analyseras.
Stockholm den 25 september 2000
Carina Hägg (s)