Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förutsättningar för en ökad turism.
Motivet för mitt förslag
Oftast frågar vi, som bor i glesbygden, hur nya jobb skall
komma till i den del av landet där vi bor. Så frågar vi oss i bl
a Dalarnas län, ett län som visar på dystra befolkningssiffror.
Jag vill därför, i denna motion, ta fram turismen och där det
finns förutsättningar för en expansion , ja t.o.m. en kraftig
expansion.
Turismen är helt enkelt en bransch med stora framtidsmöjligheter! Här kan
nya jobb skapas. Men det behövs åtgärder av olika slag för att branschen skall
kunna växa.
Sverige har en mycket stor potential:
- I Sverige finns natur och kultur med rikliga möjligheter och upplevelser.
- Det finns outnyttjad kapacitet i våra anläggningar, anläggningar som oftast
är av hög klass.
- Det finns gott om ledig arbetskraft.
- Det finns utmärkta kongress- och konferensanläggningar.
- Infrastrukturen tål ytterligare tillväxt utan att det blir trängsel eller
köer.
Sammanfattningen av detta måste då bli: Sverige har
möjligheterna! Vi har t.o.m. unika konkurrensfördelar i vårt
vackra land. Vissa landskap har kanske bättre förutsättningar
än andra. Dalarnas län tillhör den kategorin.
Frågan är hur marknadsföringen sker av vårt vackra land? Staten satsade
mera pengar, på några veckor, för att marknadsföra Telia-aktien än vad som
satsas för att utomlands sälja Sverige!
Det finns mycket som kan noteras om turistbranschen:
- Turistbranschen är en mycket arbetskraftsintensiv bransch. I en av de stora
turistanläggningar jag kontaktade var lönekostnaden 30-35 procent av
totalomsättningen, exklusive moms. Höga arbetsgivar- och sociala
kostnader drabbar därför hårt turismens sektor. Man kan jämföra med
skogsindustrin med tio procent i arbetskraftskostnader.
- Fastighetsskatten, för fastigheter inom branschen, borde klassas som
produktionsfaktorer, liksom andra investeringar som genererar
arbetstillfällen och andra skattekällor för stat och kommun. Branschen
konstaterar kallt att fastighetsskatten är en "rövarskatt".
- Branschens företrädare tycker att investeringsbidragen och
sysselsättningsstöden skall ersättas av en sänkning av arbetsgivaravgiften.
I dag uppstår snedvridningar i konkurrensförhållanden på området.
- Mervärdesskatten måste förändras. Reducerad moms på restaurangtjänster
borde i vart fall vara ett första steg. Då det gäller moms på
persontransporter (liftarna) har exempelvis Norge - en stark konkurrent till
exempelvis Dalafjällen - ingen moms på nämnda tjänster. Då det nu talas
om sänkningen av moms på personbefordran borde självklart skidliftarna
ingå här. Vad jag vet har skidliftar sedan skattereformen 1990-91
innefattats i begreppet personbefordran.
- Branschen har hård konkurrens från en "svart del". Både arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationen jobbar hårt med problemet, men bör få hjälp att
komma till rätta med det.
- Kommunerna, där anställningen sker, borde få skatteintäkterna. Ta bara
Malungs och Älvdalens kommuner som exempel.
- Elskatten? Branschen efterlyser samma villkor som industrin. I dag finns
skattefrihet på snötillverkning.
- Generellt kan sägas att vinstnivån måste upp inom turistbranschen.
Man skulle kunna påstå och gissa att investeringarna
kommer att öka om skatter och avgifter blir lägre. Det här är
också en glesbygdsfråga. Tyvärr tänker de styrande oftast i
storstadstermer.
Just turistbranschen anställer förhållandevis många ungdomar som här ges
möjlighet att via turistnäringen komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig
en första erfarenhet av arbetslivet. Möjligheten till resebidrag för ungdomar
under 25 år, för att ge anställningsintervjuer, har dessvärre tagits bort. Detta
ses, av branschen, som hämmande för att anställa ungdomar.
Just arbetsgivaravgiftens storlek kan för många turistanläggningar i mitt
län vara skillnaden mellan röda och svarta siffror i bokslutet.
Det bör också, som tidigare nämnts, uppmärksammas att cirka 75 procent
av de anställda under vintersäsongen i exempelvis Sälen är s.k. gästarbetare.
Vad är då anledningen till att skattepengarna inte skall styras till den kommun
där man arbetar? För en så relativt liten kommun som Malungs kommun
innebär detta en tung belastning genom att kommunen behöver och tvingas
investera i samhällsservice. Elaka tungor säger och påpekar att "de bofasta får
subventionera gästarbetarna".
Totalt köps det varje år i Sverige hotell- och restaurangtjänster för över 40
miljarder kronor. Av restaurangkunderna är 2/3 privatgäster. På hotellen är
2/3 affärs- och konferensgäster. Ungefär 20 procent av hotellgästerna kommer
från utlandet. Fyra tyskar som vistas en vecka i Sverige tar in lika mycket
som exporten av en Volvo-bil.
Det finns över 10.000 hotell- och restaurangföretag i Sverige. Ett fåtal av
dem är miljardföretag. Det är helt enkelt en typisk småföretagarbransch.
Antalet årsanställda är cirka 70.000, varav majoriteten är kvinnor.
På restaurangen är momsen högsta tänkbara, 25 procent. Om man går till
livsmedelsaffären och handlar färdigmat är momsen endast 12 procent.
Mitt hemlän, Dalarnas län, är ett län med en stark turistindustri. Här finns
ett stort antal småföretagare som bara väntar på att regeringen skall förbättra
möjligheterna för företagandet.
Här finns optimismen, men man väntar på att regeringen skall inse
möjligheterna. Här finns inte de "dysterkvistar" som näringsministern tycktes
se då han besökte Dalarna.
För att alla skall få en bild av vad turismen innebär skall jag ta ett företag
som exempel. I Dalarna handlar det, då det gäller vinterturismen, om Sälen
och Idre som de största orterna.
Jag skall ta Stiftelsen Idre Fjäll som ett exempel.
Antalet övernattningar uppgick 1999 till 438 741. Unikt för branschen är
att hela 111 239 härrörde sig från sommaren. Antalet årsarbetare var 192,9
och årslönesumman, inklusive sociala utgifter, uppgick till 48,9 miljoner
kronor. Sammanfattningen för 1999 visar också en viktig sak, nämligen att
antalet ortsknuten arbetskraft har fortsatt att vara hög. Hela 76,8 procent var
mantalsskrivna i kommunen, alltså Älvdalens kommun.
Stiftelsen Idre Fjäll har under årens lopp betalat vinst- och fastighetsskatt
med 28,7 miljoner kronor, och dessutom har de anställda betalat 150,1
miljoner kronor i preliminärskatt varav 13 miljoner kronor kommer från
1999. Dessa siffror talar för sig själva.
Också en koppling till EU och EU-bidrag finns genom EU-mål 6 Dalarna.
16 olika projekt finns där: fiske, orientering, fjällvandring, golf,
längdåkning,
projektet Tre Toppar, internationellt träningscenter, projektet Lomkällan, ett
projekt kallat Mat och Dryck, Idre Sameby, Fulufjället, Kultur och
mötesplatser, äventyrsturismen, transporter, boende och ett projekt kallat
Miljö. Satsningen handlar i ett första skede om en satsning på 2,2 miljoner
kronor.
I branschen finns alltså en stor kapacitet, men också en framtidstro om de
rätta möjligheterna ges.
Småföretagen pratar många så vackert om - före olika val. Sedan är det
inte lika positivt. Vi vet att 90 procent av alla företagare i den här branschen
har färre än 10 anställda. Här kan man alltså tala om småföretag i dess rätta
mening.
Branschen har själv räknat ut att en omsättningsökning på tio procent
skulle kunna ge 10.000-15.000 nya jobb.
Här finns också andra investeringar som måste till. Vägstandarden måste
förbättras. Den s.k. Västerdalsvägen kan sägas vara ett exempel på att
standarden måste bli bättre. Också vägarna i norra länsdelen, från Älvdalen
och norrut, behöver förbättras.
Det höga bensinpriset (bensinskatten) är också en viktig del. Det höga
bensinpriset gör att låg- och medelinkomsttagarna drabbas hårdast och kanske
inte har råd att ta bilen till fjällanläggningarna.
Det finns konkreta exempel där fjällanläggningarna, i Sälen-området, har
problem att rekrytera folk som bor i Malungs kommun enbart p.g.a. att
resekostnaderna är för höga. Det lönar sig bättre att stanna hemma - och få
arbetslöshetsersättning!
Oftast är familjerna i denna del av landet tvingade att ha två bilar.
Kostnaden för andrabilen är mycket hög.
Resor och turism har under 1990-talet, globalt sett, haft en stor tillväxt.
Sverige har inte kunnat hänga med i denna tillväxt.
Låt oss nu ta tillvara möjligheten att bygga ut denna framtidsbransch -
detta såväl i Sverige som i mitt hemlän Dalarna.