Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring av EG:s fågelskyddsdirektiv.
Motivering
Mellanskarven har under de senaste åren ökat lavinartat. 1986
var det, enligt SNV:s rapport från den 11/9 1996, 1 900
häckande par. 1990 hade det ökat till 5 600 och 1995 fanns
det 15 800 häckande par. De fanns från början i Kalmarsund
men har nu spridit sig över Syd-, Väst- och Mellansverige
upp till Hälsingland.
Från att ha varit en utpräglad kust- och skärgårdsfågel har mellanskarven
numera även börjat etablera sig i de större insjöarna. Med en fortsatt
oförändrad utveckling kommer stammen i år att kunna utgöras av omkring
50 000 häckande par.
Den lavinartade utbredningen utgör ett hot mot i första hand två områden:
dess konkurrens/påverkan på yrkesfisket och påverkade eller förstörda
naturvårdsområden.
För att förhindra detta måste åtgärder vidtas för att minska beståndet av
mellanskarv. Att göra det med hjälp av de åtgärder som är tillåtna i dag räcker
inte. Nu har de blivit så många att allmän jakt och prickning av ägg är den
enda lösningen. För att åstadkomma detta måste en ändring av
fågelskyddsdirektiven för mellanskarv inom EU ske.