1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nordiskt samarbete i rovdjursfrågor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av ett rovdjurscenter i Grönklitt i Dalarna.
Ta konflikterna på allvar
Rovdjurens antal och utbredning har under åren genomgått
stora och snabba förändringar. Under 1800-talets senare hälft
decimerades stammarna i Sverige och övriga Norden kraftigt.
Under 1900-talet har förändringarna varit påtagliga men gått i
motsatt riktning. Samtliga fyra stora rovdjursarter ökar
numera i landet såväl till antal som i utbredning. Antalet stora
rovdjur är idag större än det varit någon gång under modern
tid. Det är av stor betydelse för den biologiska mångfalden att
livskraftiga rovdjursstammar kan bevaras och utvecklas. För
att det ska kunna ske måste de intressekonflikter som uppstår
i områden där rovdjur förekommer tas på allvar.
Nordiskt samarbete i
rovdjursfrågor
Sverige, Norge och Finland har likartade rovdjursstammar
och liknande intressekonflikter vad avser förhållandet mellan
t ex de areella näringarna och det berättigade behovet av
livskraftiga rovdjursstammar. För rovdjuren existerar inga
nationsgränser. Samtidigt är rovdjurspolitiken nationell. Det
förekommer gemensamma forskningsprojekt och liknande
länderna emellan, vilket är mycket positivt. Men detta
samarbete borde fördjupas i syfte att så långt som möjligt
samordna insatserna vad gäller t ex bedömningar avseende
behov av skyddsjakt, bekämpning av brott mot lagstiftning
relaterad till rovdjuren, samt andra frågor som är av
gränsöverskridande karaktär.
I Rovdjursutredningens betänkande (SOU 1999:146) konstaterades att det
finns starka skäl för att ytterligare utveckla samarbetet om
rovdjursförvaltningen, särskilt med Norge.
Även det lokala och regionala gränsöverskridande samarbetet bör
utvecklas. Därför bör regeringen initiera samtal med våra nordiska
grannländer om ett fördjupat samarbete om rovdjursfrågorna. Detta arbete bör
rimligen genomföras i samband med att, som regeringen aviserat, en
sammanhållen rovdjurspolitik föreslås.
Vad som ovan sagts om utveckling av det nordiska samarbetet i
rovdjursfrågor bör ges regeringen till känna.
Rovdjurscentrum till
Dalarna
Enligt Rovdjursutredningen är forskning och information en
viktig del i rovdjursförvaltningspolitiken för att minimera
konflikterna mellan olika intressen. I utredningsförslaget
föreslås därför att ett nationellt rovdjurscentrum tillskapas i
Sverige som en viktig del i en förvaltningspolitik av de fyra
stora rovdjuren och örn. Genom centret skall kunskapen från
forskare, myndigheter och institutioner samlas och
information förmedlas. Jag anser av flera skäl att Grönklitt
utanför Orsa i Dalarna är den lämpligaste platsen för ett
rovdjurscentrum. På platsen finns idag stora hägn för såväl
björn, varg, lo som fjällräv. Det finns dessutom ett etablerat
samarbete med det skandinaviska björnforskningsprojektet
som bedriver en omfattande verksamhet i området kring
Orsa. Dessutom bedrivs även lo- och vargforskningsprojekt i
området. Ytterligare en fördel med ett rovdjurscentrum i
Orsaområdet är det faktum att Siljansområdet är ett av
Sveriges största turistmål, vilket skapar goda möjligheter att
informera allmänheten om verksamheten. Med hänvisning till
det ovan anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett
rovdjurscentrum i Grönklitt i Dalarna.