1 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av trafikförsäkringen enligt vad i motionen anförs.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om långsiktiga mål vad gäller nya bränslen och ny teknik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att premiera miljövänliga alternativ.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge etanoltillverkarna långsiktig skattebefrielse från CO2-skatt. 2
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta fler få pilotprojektdispenser. 2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skapa större differens mellan miljövänliga och miljöstörande alternativ. 2
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja skrotningspremien för bilar utan katalysator.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa skrotningspremie för äldre gräsklippare och utombordsmotorer.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att sänka skatten på s.k. grön bensin för motorsågar och trädgårdsredskap. 2
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja reseavdragen. 2
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillåta chiptrimning. 3 12. 1 Yrkande 1 hänvisat till LU.
2 Yrkandena 4-6, 9 och 10 hänvisade till SkU.
3 Yrkande 11 hänvisat till TU.
4 Bilens betydelse för individen och samhället
Väl utbyggda och fungerande kommunikationer är en förutsättning för ett lands välfärdsutveckling. I Sverige har antalet fordon stadigt ökat och någon avmattning väntas inte under överskådlig tid. Transporterna antas fortsätta att öka liksom antalet fordon, inte minst i länder där kommunikationerna är mindre utvecklade. Detta riskerar att ytterligare öka belastningen på den globala miljön.
Oavsett vilken inställning man har till bilen har denna varit och är en viktig förutsättning för den samhällsutveckling, tillgänglighet och service som alla svenskar idag kan ta del av. I glesbygd är bilen ofta den enda möjligheten till transport och därmed boende. Bilen har också givit en omfattande frihet för individen, både i vardagen och på fritiden. Den rörlighet som vi idag tar som självskriven skulle kraftigt reduceras utan detta kommunikationsmedel. I praktiken finns idag inget realistiskt alternativ.
Vi kristdemokrater anser att det är både olyckligt och fel att stad och glesbygd ofta ställs emot varandra i debatten. Båda har trafikproblem av olika karaktär som måste lösas. Ingen gynnas av att motsättningar byggs upp mellan befolkningen i städer och glesbygd. Stockholm växer kraftigt och utbyggnaden av kollektivtrafiken har svårt att hänga med. Många tillbringar en eller flera timmar i trafikköer dagligen mellan hemmet, dagis, affären och arbetet och skulle inget hellre önska än att slippa vara så beroende av bilen. I många glest bebyggda delar av vårt avlånga land finns nästan ingen kollektivtrafik alls.
4.1 Bilen som kultur och hobby
Intresset för bilen och andra fordon som historia, kulturföremål och hobbyverksamhet har ökat stadigt under en 40-årsperiod. Många intresserade sysslar med olika fordon, exempelvis mopeder, motorcyklar, bilar, lastbilar och traktorer, som hobby och bidrar därmed till att en del av vårt kulturarv och teknikutveckling hålls levande. Olika föreningar och klubbar utvecklar sitt gemensamma intresse till glädje för många. Ca 500 000 svenskar odlar detta intresse i någon form, alltså en folkrörelse. Flera hundratusen av dessa personer är registrerade i någon av de tusentals motorklubbar som finns i Sverige. De svenska motortidningsförlagen är populära trots konkurrensen från Internet. Som exempel kan nämnas Förlags AB Albinsson & Sjöberg med säte i Karlskrona. Förutom tio motortidningar som man ger ut i Sverige med en upplaga om 3 miljoner exemplar (25 % av marknaden) så publiceras sju engelskspråkiga specialtidningar i ett 30-tal länder över hela världen.
För att vara ett så litet land som Sverige måste det ses som unikt att vi har två så framgångsrika biltillverkare som Volvo och SAAB. Inom parentes kan nämnas att Sverige har världens största motorcykelintresse räknat till folkmängden. Endast USA har fler organiserade mc-medlemmar än Sverige till antalet. Vi har alltså en lång tradition av motorintresse och bilhistoria i vårt land.
Bilen är en del av vår historia som bidragit till den samhällsutveckling som utgör en del av vår vardag. Det är viktigt att vi tar tillvara det engagemang som finns i dessa sammanhang. Detta skapar också i förlängningen en större insikt och ökat miljöengagemang. Även i detta sammanhang kan modern miljöteknik bidra till mindre miljöpåverkan. Många äldre fordon kan med fördel köras på bränslen med bättre miljöklass. Bilentusiasterna är inte per definition miljöbovar. Som exempel kan nämnas Svenska PV-klubben som har tagit fram en katalysator till den gamla Volvo-bilen och uppmanar sina medlemmar att montera den för att minska utsläppen.
Det ligger därför ett värde i att inte onödigtvis utforma lagar, regler och beskattningar som hämmar möjligheter för intresserade att utöva en verksamhet som på ett positivt sätt bidrar till förståelse och insikt i en viktig del av vårt samhälles utveckling. En sådan regel är importrestriktionerna för bilar med årsmodell 1989-1992 där Naturvårdsverket nekar till i stort sett alla avgasdispenser. De som kommer i kläm är bilentusiasterna som vill importera sin "pärla" för att köra kanske 100 mil om året till och från utställningarna. Vi har tidigare till miljöministern föreslagit att de som kan visa upp en s.k. entusiastförsäkring för sitt fordon per automatik borde få dispens för registrering.
4.2 Miljöpåverkan
Transporter orsakar olika miljöproblem. Dessa är inte avgränsade enbart till vägtrafik utan förekommer även vid andra sätt att transportera personer och varor. Vägtrafiken medför en stor del av luftförorenande utsläpp, dock inte i den omfattning som ibland hävdas. Enligt beräkningar svarar vägtrafiken i Sverige för ungefär 28 % av landets koldioxidutsläpp, 40 % av utsläppen av kväveoxider, 30 % av kolväteutsläppen och cirka 2 % av svaveldioxiden . Till detta kommer påverkan i form av restprodukter och buller. Vid skrotning tillkommer också omhändertagande av miljöskadliga produkter. Den stora globala utmaningen ligger i den ökning av transporter som förväntas med en stor volymökning av emissioner. Det räcker alltså inte att Sverige vidtar åtgärder för den egna transportsektorn. Kristdemokraterna anser att Sverige kraftfullt måste verka för internationella överenskommelser och åtaganden i en omställning till mer miljöanpassade transporter.
4.3 Luftföroreningar
Undersökningar visar att utsläppens storlek relaterar till befolkningstäthet och trafikintensitet. Samtliga utsläppsvärden följer befolkningsstorleken. Detta innebär att utsläppen i glesbygd medför mindre negativa effekter på miljön. Lastbilstrafiken är det transportslag som mest bidrar till utsläpp av luftföroreningar. Ändå är svensk åkerinäring långt framme vad gäller miljötänkande. Svensk miljöklass 1 diesel är renast i Europa och enligt vår mening skulle en skattesänkning gynna miljön. Utländska åkare skulle då tanka i Sverige istället för i grannländerna och utsläppen här skulle minska. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om höjd skatt på diesel.
Genom de renare bränslena och redan befintlig teknik kommer flera av de skadliga ämnen som idag släpps ut att försvinna i takt med en förnyad fordonspark. Det stora problemet på sikt är utsläppen av koldioxid som förekommer vid all slags förbränning. Det viktiga blir då att inte tillföra atmosfären mer kol än den själv cykliskt kan binda. Detta kan exempelvis ske genom användning av förnyelsebar energi i form av bioalkohol, ekoparaffin och andra alternativa energiformer. Fossila bränslen medför en kraftig påspädning av koldioxid och måste därför på sikt fasas ut.
De modeller för kostnadsberäkningar av luftföroreningar som presenterats uppvisar stora skillnader i ekonomiskt utfall. Ett exempel på detta är SIKA:s rapport som föreslår 1,50 kr/kg koldioxid medan tidigare beräkningar ansett att 0,38 kr/kg var rätt nivå. Dessutom finns andra beräkningar som hamnar någonstans emellan dessa summor. Beräkningar av andra utsläppsämnen uppvisar också avvikelser i kostnader. Det är med andra ord svårt att sätta en exakt prislapp på luftföroreningar. Hur värdesätter man växthuseffekten? Politiken bör inriktas på att genom långsiktiga mål driva på utvecklingen för energieffektiva och mer miljövänliga fordon och nya bränslen.
4.4 Åldrig bilpark
Enligt uppgift från Bilindustriföreningen blir bilarna i Sverige allt äldre. Just nu är genomsnittsåldern på den svenska bilparken nästan 10 år. För tjugo år sedan var den bara sju år och så sent som år 1990 var bilarnas ålder i snitt 8 år. Svenskarna behåller således sina bilar längre än man gör i andra jämförbara länder. När en bil har rullat i 17 år har endast hälften av bilarna i den årsmodellen skrotats. Hälften är således fortfarande i trafik.
Sverige har en av de äldsta bilparkerna i Västeuropa. Mer än hälften av alla bilar är minst 10 år gamla. Som jämförelse kan nämnas att en tredjedel av bilarna i England är så gamla, i Frankrike och Tyskland bara drygt en fjärdedel. I USA är fyra av tio bilar 10 år gamla eller äldre, men i Japan har bara en tiondel av alla bilar nått den åldern. Kristdemokraterna anser att skrotningspremien för bilar bör höjas.
4.5 Katalysatorn
En revolution för att minska luftföroreningarna var kravet på katalysator. Bilindustrin trodde inte att det skulle gå, men det gick! Av Sveriges 3,9 miljoner personbilar är 2,5 miljoner bilar utrustade med katalysator. Det innebär att fler än sex av tio bilar är avgasrenade. Då nya bilar med katalysator rullar längre än äldre bilar, körs åtta av tio mil i vårt land med katalysatorrenade bilar.
Det finns således fortfarande 1,4 miljoner personbilar i Sverige, de flesta från år 1988 eller tidigare, som inte är utrustade med katalytisk avgasrening. Detta motsvarar 36 procent av den svenska bilparken. Det finns alltså stor anledning att ta Kristdemokraternas krav på allvar om att under några år höja skrotningspremien för bilar utan katalysator. De allra värsta miljöförorenarna försvinner då från vägarna. Som exempel kan nämnas att en bil med dåligt inställd motor från 1983 uppmättes av trafikforskare släppa ut hälsovådliga ämnen motsvarande 1.000 nya personbilar! Efter en vanlig service minskade utsläppen till motsvarande cirka 100 nya bilar. Ett alternativ till skrotning är att stimulera eftermontering av katalysator.
Det är svårt att få fram exakta uppgifter om personbilar med katalysatorrening i andra EU-länder. En grov uppskattning är att kanske ca 50 procent av det totala antalet personbilar inom EU har katalysatorrening.
4.6 Andra utsläppskällor
Miljöskadliga utsläpp i luft och vatten sker inte enbart från vägtrafiken. En inte obetydlig utsläppskälla som inte ofta beaktats är äldre båtmotorer, arbetsmaskiner, stationära motorer, gräsklippare, motorsågar och andra arbetsredskap. Om man betänker att det finns cirka 600 000 fordon och 1 800 000 redskap, vilka ofta saknar rening, inser man att här är ett viktigt område där åtgärder måste vidtas. Enligt Naturvårdsverket kommer 20 % av landets utsläpp av kväveoxiderna från dieseldrivna arbetsmaskiner.
En orenad gräsklippare släpper under en timmes användning ut lika mycket miljöskadliga avgasutsläpp som en modern bil gör under 4 000 kilometers körning. Vi anser att en skrotningspremie för äldre båtmotorer och gräsklippare skulle vara en effektiv miljöförbättrande åtgärd som på kort tid skulle löna sig. Det är eftersträvansvärt att sänka skatten på s.k. grön bensin för motorsågar och trädgårdsredskap.
4.7 Ny teknik
De fordon vi färdas med måste bli bättre ur flera aspekter framför allt ur miljösynpunkt om vi i framtiden önskar ta del av de fördelar som bilen ger. Det ligger därför i samhällets intresse att stödja forskningen av ny teknik och därmed bidra till en miljömässigt hållbar utveckling av transportsektorn.
Med jämna mellanrum presenteras nya lösningar för att minska bränsleförbrukning och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Den nya tekniken möjliggör också användning av alternativa bränslen. Motorer med variabel kompression, styrning av ventiltider och bränsleinsprutning i förbränningsrummet är några exempel som presenterats de senaste åren. Det är viktigt att det ställs krav på biltillverkare för att minska bränsleförbrukningen och utsläpp av skadliga emissioner. Det kommer dock inte att räcka med att enbart inrikta sig mot biltillverkarna utan förnyelsebara drivmedel är ett måste. Kristdemokraterna vill att anslagen till forskning på området sprids så att fler projekt kan startas.
4.8 Drivmedel
Alla är överens om att användningen av fossila bränslen skadar miljön och bör fasas ut. Förnyelsebara energislag är på sikt det enda realistiska alternativet. I vårt land finns goda förutsättningar för framställning av dessa. Svårigheter att bedriva försöksverksamhet i större skala har sin grund bl a i hämmande skatteregler och långsamhet i politiska beslut. Regler inom EU har också motverkat t ex inblandning av mer etanol i bensinen. Vi tror inte att det inom överskådlig tid kommer att finnas ett enda slutgiltigt bränsle som är det ultimata för både energieffektivitet och miljön. Det är bra att det forskas och prövas på olika bränslen. BMW satsar på vätgasdrift och räknar med att inom några år kunna serietillverka bilar med enbart vattenånga som avgaser. Mercedes och många andra satsar på bränsleceller. Toyota har nyligen presenterat en serietillverkad hybridbil (el/bensin). SAAB gör nya innovationer med flexibelt förbränningsrum för att minska bensinförbrukningen och så vidare.
4.9 Alternativa bränslen
Flera förslag om projekt för tillverkning och distribution av alternativa drivmedel har presenterats. Redan idag finns förutsättningar för att i större skala prova dessa drivmedel i anpassade fordon. Regler, bestämmelser och drivmedelsbeskattningar hindrar onödigtvis en snabbare utveckling på området. Praktiska försök med fordon som drivs av 85 % inblandning av etanol i bensin uppvisar mycket goda resultat. Örnsköldsvik är en kommun som satsar hårt på biobränslen. Den senaste nyheten är att kommunfullmäktige beslutat att med ett fordon som i huvudsak drivs med förnybart drivmedel så kan man för en avgift på 100 kronor få parkera i Örnsköldsvik i fem år. Ett exempel för andra att ta efter. Om Sverige ska slippa importera etanol så borde den inhemska produktionen skattebefrias även efter 2004.
Andra lovande exempel är ekoparaffinen som bör beviljas pilotprojekt- dispens för att utvecklas och testas i större skala. Vi anser det fel att avgränsa antalet projekt som nu sker, vilket också kritiserats av Energimyndigheten. Detta skapar snedvriden konkurrens och hindrar utveckling av nya produkter samt möjligheter att bygga ut servicenät för alternativa bränslen. Ansökningar från etablerade verksamheter som SEKAB i Örnsköldsvik och Dalaetanol har avvisats, vilket enbart hämmar utvecklingen. På en skriftlig fråga till finansministern om varför regeringen inte tillåter fler projekt är svaret att det skulle få för stora ekonomiska konsekvenser med minskade statliga intäkter som följd. Av svaret att döma tycks regeringen använda miljöbeskattning som fiskal budgetregulator och inte till att verka för en bättre miljö.
Eftersom vi anser att skatteuttaget på vägtrafiken ska motsvaras av kostnader borde de förnyelsebara bränslena befrias från koldioxidskatt. Under en övergångsperiod bör de även beläggas med något lägre energiskatt. Fossila bränslen bör successivt beläggas med högre koldioxidskatt. Lagstiftning och regler måste på ett bättre sätt än idag gynna utveckling av ny teknik, forskning samt försök med alternativa bränslen.
Kunskap avgränsas inte till företags och tillverkares storlek. Sådan finns också ofta bland mindre företag, vilka specialiserat sig på olika områden. Ett exempel är chiptrimning där företag som arbetar med begagnade bilar vid praktiska prov kunnat påvisa både lägre bränsleförbrukning, lägre utsläppsnivåer samt högre effektuttag. I Avgasutredning 2000 (SOU 2000:12) föreslås att chiptrimning ska förbjudas med argument att det är dåligt för miljön. Vi anser motsatsen! Stelbent byråkrati leder inte utvecklingen framåt utan bromsar många dynamiska effekter.
Kristdemokraterna anser att möjligheter ska finnas till certifiering för företag som sysslar med chiptrimning om dessa kan verifiera sina resultat och tar sitt ansvar gentemot kunder och myndigheter.
5 Slutsatser
"Bilen har kommit för att stanna." Frågan är hur den ska anpassas för att negativ miljöpåverkan ska kunna minimeras. Vårt samhälle är organiserat efter de möjligheter som bilen erbjuder. Bilen är i stora delar av vårt land en förutsättning för ett decentraliserat samhälle med bosättning i glesbygden. Ett alternativt kommunikationssystem som till stora delar skulle ersätta det nuvarande skulle fordra enorma investeringar och ökade kostnader för service och resande.
Lastbilstrafiken är mer förorenande men samtidigt utgörs den till allra största delen av nyttotrafik med åtföljande samhällsintäkter. Beräkningar av vägtrafikens kostnader uppvisar stora variationer beroende på vad som anses ska ingå och vad som ska utgöra grunder för beräkningarna. Därmed uppkommer stora skillnader i resultaten. Den slutsats som kan dras är att bedömningen måste utgå från en sammanvägning av flera faktorer. Beskattning av bilismen kan inte enbart bedömas utifrån ett avgränsat miljöekonomiskt resonemang. I så fall måste vi exempelvis miljöbeskatta utländska transporter i Sverige, förbjuda inköp av lågprisbränsle i andra länder, acceptera utslagning av svensk åkerinäring osv. Till detta kommer också de socioekonomiska aspekterna.
De åtgärder som vidtas för omställningen mot miljöanpassade kommunikationssystem ska utformas så att inte de svagaste grupperna drabbas i oproportionerligt stor omfattning. Den svenska transportsektorn tillhör den mest miljömedvetna i världen och får inte slås ut av skatter och villkor som medför att denna ersätts av utländsk miljöförorenande motsvarighet. Resultatet som då uppnås är en försämrad miljö och en utslagen inhemsk transportsektor på grund av ojämlika konkurrensvillkor.
Det är viktigt, inte minst för bilisten, att de olika skattenivåerna och avgifterna klargörs och definieras. Vidare måste dessa nivåer stå i paritet med kostnader. Oförändrade eller höjda fordons- och drivmedelsskatter kan inte mötas med undermålig vägstandard om trovärdigheten ska behållas. Priset på drivmedel är idag så högt att höjda skatter på bränslet slår direkt mot svaga grupper i samhället. En större prisdifferentiering av miljöklasserna på bränslet är på sikt en mer framkomlig väg. Förnyelsebara bränslen måste istället ges konkurrensmässiga fördelar då detta kan försvara minskade samhällskostnader för skadliga utsläpp.
Regionala sänkningar av skatter på drivmedel kan vara möjlig, och kan motiveras utifrån den mindre miljöpåverkan som resandet i glesbygden ger upphov till. Men med den praktiska utformningen och de totala effekterna av en sådan åtgärd är det tveksamt om detta är den bästa vägen att lindra kostnaderna för boende i dessa regioner. Ett bättre avdrag för arbetsresor föreslås. Nuvarande gräns på 7 000 kr bör sänkas till 5 000 kr enligt Kristdemokraternas budgetförslag.
Kostnader för trafikskadade bör ligga på trafikförsäkringen. Bilägarnas höjda försäkringspremier kompenseras med lägre vägskatt. Försäkringsbolagen kommer att bli mer aktiva på trafiksäkerhetsområdet. Ett sådant förslag presenteras i Kristdemokraternas skattemotion.
Förnyelsebara bränslen bör ha lägre skatt än fossila bränslen. Koldioxid- skatten ska sänkas i proportion till inblandningsgrad av förnyelsebara bränslen. Likaså bör energiskatten sänkas för dessa bränslen under en övergångstid för att skapa ett miljövänligt alternativ till de fossila bränslena. Fossila bränslen bör på sikt fasas ut och beläggas med en högre koldioxidskatt efterhand som miljöanpassade alternativ kan erbjudas.
5.1 Ett miljöanpassat transportsystem i framtiden
För att komma tillrätta med vägtrafikens miljöeffekter behövs både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Bland de kortsiktiga finns flera som inte fordrar några större ekonomiska resurser. Långsiktigt är en kombination av "morötter" och lagstiftning en framkomlig väg. Vi anser inte att man skapar förtroende för miljön med skatter som drabbar de svagaste grupperna mest. Att bara höja skatten på drivmedel utan att ge realistiska ekonomiska och miljövänliga alternativ kommer bara att skapa segregation. I Kalifornien har man därför gått en annan väg och ställt krav på tillverkare att fastställda mål ska vara uppnådda vid ett visst datum. Det är därför en klok investering att i samverkan med forskare, tillverkare och producenter av fordon och förnyelsebara bränslen finna vägar för ett miljöanpassat transportsystem.
5.2 Vägnätet och miljön
Det svenska vägnätet är kraftigt eftersatt. Bristerna är nu så stora att akuta insatser fordras. Därför föreslår Kristdemokraterna i sitt budgetförslag för 2001 en stor satsning för upprustning av vägar och järnvägar på sammanlagt 10 miljarder kronor mer än regeringen under de kommande tre åren. Flera studier visar på de miljövinster som uppnås vid en jämn trafikrytm. Väl genomtänkta väginvesteringar ger både ökad trafiksäkerhet och minskade utsläpp. Ett bra exempel är den nya vägsträckningen av E 6 förbi Uddevalla. Den nya säkrare vägsträckan går nu utanför Uddevalla och är 13 km kortare. Förutom tidsvinst och lägre olycksrisk medför den nya vägen en minskad bränsleåtgång på 4 miljoner liter årligen! Satsningar på ett bättre vägnät är inte liktydigt med sämre miljö, snarare tvärtom.
Stockholm den 3 oktober 2000
Lars Gustafsson (kd)
Harald Bergström (kd)
Ulf Björklund (kd)
Annelie Enochson (kd)
Johnny Gylling (kd)
Caroline Hagström (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Tuve Skånberg (kd)